Om ULF-avtal

Vad är ULF?
ULF – Utbildning, Lärande, Forskning - är en nationell verksamhet som bedrivs av skolhuvudmän och lärosäten med lärarutbildning. Genom att bedriva praktiknära skolforskning i samverkan tar parterna ett gemensamt ansvar för den svenska skolans och lärarutbildningarnas långsiktiga utveckling. Med praktiknära forskning avses forskning som utgår från skolprofessionernas behov av ny kunskap. ULF finansieras av riksdag/lärosäten samt skolhuvudmän.

Varför behövs ULF?
Enligt skollagen ska utbildning ”vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (5 §). I klarspråk betyder det att lärare, förskollärare och skolledare ska basera sin yrkesutövning på relevant kunskap. Det betyder också att undervisningen ska genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt.

För att en skola på vetenskaplig grund ska vara möjlig måste det finnas utbildningsvetenskaplig forskning som utgår från skolans behov av kunskap, och där resultaten ger professionen grund för sitt arbete. Det förutsätter i sin tur långsiktiga samarbeten mellan skola och akademi, där teori och praktik kopplas ihop och där forskare, lärare och andra professionella arbetar nära tillsammans. ULF skapar genombrytande, nationella strukturer där sådan samverkan blir möjlig.

Vad är målet med ULF?
Målet är att genom en bestående nationell infrastruktur med en gedigen samverkan mellan akademi och skola - på lokal, nod- och nationell nivå - medverka till att praktiknära forskning av hög kvalitét kan bedrivas. Detta gynnar både barn/elever och lärarstudenter. När teori och praktik vävs tätare ihop stärks såväl skolans utbildning som lärarutbildningen - dels genom en mer relevant forskningsbas, dels genom ökade möjligheter för studenter att vara del av skolans forskning- och utvecklingsmiljöer.

Målet är att successivt bygga upp en gemensam kunskapsbas som är öppet tillgänglig för forskare samt för skolans yrkesverksamma och ansvariga på olika nivåer.

Hur ska målet nås?
Genom att arbeta långsiktigt och systematiskt i olika samverkansformer. Samarbetet mellan lärosäten och huvudmän i verksamhetens fem noder ger möjligheter att både skala upp forskningsprojekt och/eller involvera fler i själva forskningsprocessen genom gemensamma satsningar. Erfarenhetsutbytet inom och mellan noderna är en viktig del av ULF.

Några centrala samverkansmodeller:

• Forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan mellan lärare och forskare.
• Gemensamma forskningsmiljöer där lärare och forskare träffas för att föra dialog, formulera forskningsfrågor och forska i samverkan.
• Olika former av anställningar för lektorer som är anställda hos antingen skolhuvudmän eller lärosäte för att dessa ska kunna tjänstgöra hos båda.
• Utökad samverkan mellan skolan och lärarutbildningen, till exempel genom att tydligare forskningsintegrera studenternas verksamhetsförlagda utbildning eller deras examensarbete.
• System för ”frågeinventering” – skolans kunskapsbehov fångas upp och kan utgöra grund för forskningsfrågor.
• Forskarutbildning i samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän.
• Modeller för att tillgängliggöra forskning för yrkesverksamma.
  

Hur utmärker sig ULF vid sidan av annan samverkan mellan skola och akademi?
Signifikativt för ULF är långsiktigheten och en jämbördig relation mellan skola och akademi. En samverkan som pågår i olika forskningsmiljöer även när specifika projekt inte bedrivs. Genom att samverka i hela processen, från idé till resultat, involveras fler och görs delaktiga i det vetenskapliga samtalet och produktionen av kunskap.

Utmärkande för ULF:s organisation är att verksamhetens leds av representanter från både skolhuvudman och lärosäte - på nationell, nod- och lokal nivå. Verksamheten regleras genom ett tioårigt nationellt ULF-avtal, en garanti för långsiktig samverkan. Riksdag beslutar om medel vart fjärde år utifrån regeringens förslag i Forsknings - och innovationspropositionen.

Hur organiseras ULF?
Det nationella ULF-avtalet undertecknas av Ifous som företräder samtliga huvudmannaorganisationer, och SUHF som har mandat från 27 lärosäten med lärarutbildning. ULF leds av en nationell styrgrupp bestående av 14 ledamöter, med lika många företrädare från huvudman som från lärosäte. Tio av dessa ledamöter är tillika representerade i ledningsgruppen i sin nod.

Lärosäten och skolhuvudmän är organiserade i fem noder. Nodernas ledningsgrupper beslutar om hur medlen ska fördelas och om något eller några forskningsprojekt ska bedrivas gemensamt. Detsamma gäller fördelning av medel för infrastrukturen. Vid varje lärosäte finns en så kallad Hubb för pågående samtal mellan lärosäten och skolhuvudmän. Forskningsprojekt formeras utifrån aktuella frågeställningar och kan bedrivas i olika konstellationer, inom och mellan hubbar och noder etc.

Hur verksamheten bedrivs på de olika nivåerna ska framgå i gemensamma dokument (överenskommelser och/eller avtal). Noderna ansvarar för att följa upp och utvärdera den egna verksamheten samt rapportera till den Nationella Styrgruppen. Gemensam utvärdering av ULF genomförs årligen av Nationella Styrgruppen.

ULF:s organisation

ULF – från början ett regeringsuppdrag
ULF startade som ett initiativ från Lärarutbildningskonventet 2015 och fick regeringens stöd i forskningspropositionen 2016/17:50. Regeringen formulerade en försöksverksamhet på grundval av det förslag som sändes in från Lärarubildningskonventet. En statlig utredning tillsattes som gav försöksverksamheten stöd (SOU 2018:19).

Försöksverksamheten pågick 2017 – 2021 och handlade om att bygga upp en infrastruktur genom olika samverkansmodeller. Regeringens proposition 2020/21:60 skrev fram ULF som en permanent organisation och förlängde finansieringen ytterligare fyra år. I forsknings-och innovations propositionen 2024/25:60 ökar regeringen finansieringen till ULF med ett årligt påslag.

Från starten 2017 fram till 2023 har över 400 forskningsprojekt publicerat sina resultat och än fler rapporter tagits fram. I nuläget finns cirka 70 olika forskningsmiljöer inom ULF och dryga hundratalet arenor i form av forskningscirklar, nätverk och andra typer av mötesplatser.