ULF-bloggen

ULF på ResearchED i Haninge

Mars 2025

En lördag i mars!

600 lärare och skolledare möts på ResearchED i Haninge.

ULF är där - för samtal, för att lyssna och sporra alla skickliga människor att kliva fram.

Inspirerande!

Skolkonferens ResearchED 2025

Kort rapport från Nationella styrgruppens första sammanträde - och några ord om Nationell ULF Bazar

Februari 2025

Nationell Styrgrupp för ULF har haft sitt första ordinarie sammanträde. Under två dagar, 30-31 januari 2025 möttes ledamöterna i NSG för att tillsammans finna former för ett välfungerande arbetssätt. Ett arbetssätt som medverkar till att skapa så bra förutsättningar som möjligt för verksamheterna inom ULF.

Samverkan i alla led och på alla nivåer var vägledande också i dessa samtal. 

Samtalen rörde bland annat vilka övergripande prioriteringar som behöver göras på kort och lång sikt. Allt från användning av de gemensamma forskningsmedlen, publiceringar, tillgängliggörande av den kunskap som genereras till behovet av uppföljning och utvärdering. Vikten av att hitta balansen mellan det gemensamma och det särskilda, mellan det som sker i och mellan hubbar, i och mellan noder och det nationella återkom. Det vill säga; hur stöds utvecklingen av ULF-avtalets intentioner på bästa sätt.

Beslut fattades om arbetsordning inom NSG, avsättning av medel för det gemensamma arbetet på nationell nivå (samordnare, kommunikatör, uppföljning utvärdering mm) och ny ledamöter i Nod Väst och Syd utsågs.

Nationell ULF Bazar 30 januari 2025

Årets första Nationell ULF Bazar samlades via zoom den 30 januari 15-17. Utöver aktuell information presenterade sig ledamöterna i NSG och den nye nationella samordnaren, som tillträder 1 mars.

NUB ägnade den huvudsakliga tiden åt att, i slumpvis utsedda grupperingar, diskutera vilka Övergripande prioriteringar för samarbetet (se §2 i avtalet) som är särskilt angelägna samt vilka mötesformer det finns behov på nationell nivå för att på bästa sätt ta vara på olika lärdomar även framgent.

Tack Uppsala-noden, vi gjorde det tillsammans!

Oktober 2024

I samband med Uppsala-nodens Final-bazar i slutet av oktober kommer här några ord från Anna Brunner Cederlund, ULF-koordinator på Uppsala universitet. Mingelbilder under inlägget!

"När jag själv började arbeta med ULF i maj 2018 kom jag direkt från kommunal verksamhet och från förskolan med en vana att arbeta kollektivt och tänka tillsammans, så för mig var inget annorlunda.

Vi lärosäten och huvudmän som har ingått i Uppsala-noden blev redan från början tvingade att samarbeta i helt nya och oprövade konstellationer. Vi la mycket tid på gemensamma fysiska möten där vi kunde mötas på riktigt. Det kanske inte var hållbart i längden med tanke på resor och tidsaspekter, men jag tror att det gav oss möjlighet att bygga relationer. Jag upplever att det hela tiden har funnits en genuin vilja att skapa något hållbart tillsammans.

Vi har längs vägen ”uppfunnit ULF” – med idéer om hur ramarna kan se ut och vilka våra olikheter behöver vara. Resan kanske har varit lite krokig – vi har inte valt den enklaste vägen fram. Vi har lagt mycket tid på formuleringar i överenskommelser, skrivelser och verksamhetsplaner – det tycker jag har skapat en ökad förståelse för varandras perspektiv och utgångspunkter.

Vi på Uppsala universitet har som kansli eller nodansvariga försökt dra processerna framåt och skapa förutsägbarhet och ordning och reda, samtidigt som vi haft intentionen att få med allas perspektiv och åsikter. Vi har velat uppmuntra olikhet och skillnader i lokala kontexter samtidigt som vi sökt en gemensam väg framåt.

Att nu starta i en ny nod är ju inte som att börja om från början, men för mig blir det ändå tydligt att samverkan handlar om relationer, och dessa behöver vara på plats innan vi kan börja samarbeta. De nya noderna som i större utsträckning är regionala kan kanske ge möjlighet till mer fysiskt samarbete än vad som har varit möjligt för oss.

Jag tänker att Van de Ven som teoretisk utgångspunkt fortfarande håller – vikten av att värdesätta olika kompetenser och professionella kulturer, tydliggöra förväntningar och åtaganden, regelbunden kommunikation och framför allt att lära känna varandra och skapa tillit. Praktiknära forskning i samverkan är inte den enklaste vägen fram, och vi som väljer att vandra den väljer också att vara beredda på att det inte alltid är raka spåret.

Ett litet urval av minglare:

En hälsning från forskargruppen för regional ULF-forskning vid Uppsala universitet

Augusti 2024
I slutet på augusti samlades samtliga av Uppsala universitets RUF-lektorer tillsammans med ett flertal av deras medforskande lärare och intresserade rektorer på Blåsenhus för att starta upp höstens arbete. Eftermiddagen inleddes med korta presentationer av samtliga pågående och avslutade projekt. Projekten har en stor variation både vad gäller ämnesinnehåll och forskningsmetoder och teorier. Som exempel kan nämnas matematik i förskola och grundskola, analys av laborationer i naturkunskap, programmering i gymnasiet och ungas psykiska ohälsa. RUF-gruppens vetenskapliga ledare Thomas Nygren höll sedan en kort föreläsning om vetenskapliga metoder i klassrummet och gav exempel på metoder för att få fram intressanta resultat.

Eftermiddagen avslutades sedan med att respektive projektgrupp samlades separat för att starta upp sitt konkreta arbete för hösten.

Nu är vi igång igen!!

De nya ledningsgrupperna fick en flygande start

Augusti 2024
Den 19e-20e augusti sammanstrålade ett 60-tal entusiastiska personer i Sigtuna för att lägga en grund för höstens gemensamma arbete i ULF:s Hubbar, Noder och Nationella organisation. Sedan den 1 juli finns nu en nationell interimsstyrgrupp och de nya nodernas interimsledningsgrupper. På plats under konferensen fanns också ULF-S och ULF-O som när försöksverksamheten inom kort övergår i en ny permanent struktur överlämnar fanan till den nya nationella styrgruppen. Men ännu är vi inte där – det återstår mycket spännande arbete under hösten innan den nya strukturen kan börja verka vid årsskiftet.

Programmet för dagarna genomlyste ett antal huvudteman däribland ULF-avtal som möjliggörare, HUBBarna som basen i ULF (dvs lokala/regionala samarbeten mellan ett lärosäte och ett antal avtalshuvudmän) och kvalitet i forskning samt kvalitet i samverkan. Genom att både beakta de många erfarenheter som gjorts under åren med försöksverksamheten och att spana framåt fick de nya styr-/ledningsgrupperna en flygande start i sitt arbete. Samtidigt pågår nu ett intensivt arbete ute i de nya noderna med att ta fram nodavtal och handlingsplaner. Allt detta bådar gott inför framtiden!

Lars Olsson, Uppsala universitet, ledamot i ULF-O

"Det blir så snabbt musik av det"

Maj 2024
Musikhögskolan i Malmö har gjort en film om sitt ULF-arbete. Högskolan har i dagsläget två forskningsprojekt med finansiering från ULF, två postdoktorandprojekt och fyra doktorandprojekt med inriktning praktiknära skolforskning.

Middagssamtal för en stark och vetenskapligt grundad skola

Januari 2024
Vad behövs för att stärka den vetenskapliga grunden i svensk skola? Det var en av frågorna som Karl-Adam Bonniers Center for Governance ställde till de 40-tal representanter från skolhuvudmän, universitet, nationella forskningsmyndigheter samt skolorienterade organisationer som var inbjudna till ett slutet middagssamtal den 22 januari. Middagen syftade till att samla olika intressenter för att diskutera hur man tillsammans kan medverka till att utveckla och förbättra den svenska skolan. Vid pennan: Emma Kreü, medlemsansvarig på Ifous.

Kvällen inleddes med att Tor Bonnier, ordförande, hälsade alla välkomna, och beskrev syftet med kvällen; att skapa en grogrund för en bättre skola som bidrar till vårt gemensamma samhälles utveckling. Därefter höll Elisabet Nihlfors, professor emerita, ett anförande om ULF-avtalet, som efter en period av försöksverksamhet övergår till permanent verksamhet 2025. ULF har redan fått ett stort genomslag, bland annat har över 400 projekt genomförts i samarbete med cirka 300 huvudmän över hela landet. Nihlfors lyfte att avtalsförslaget drev visionen om gemensamma, praktiknära forskningsmiljöer och genom den utveckla den nuvarande strukturen för finansiering för praktiknära forskningsprojekt och en fungerande infrastruktur för både distribution och kommunikation. Detta för att driva möjligheterna att skapa ny forskning framåt och bidra till en fungerande samverkan, som i längden ger fler forskare, bättre resultat och bättre karriärmöjligheter. Tanken är att arbetet med att utveckla ULF:s styr- och ledningsgrupper ska gå via Ifous som representant för huvudmännen, och SUHF för lärosätena.

De samlade deltagarna betonade vid flera tillfällen under kvällen vikten av ett utvecklat forskningsbaserat lärande samt att lärare och förskollärare själva behöver ha en vetenskaplig kompetens – som i sin tur kan bidra till att undervisningen ständigt vidareutvecklas. Frågor väcktes även kring hur samhället ser på forskningens roll och vikten av en fungerande samverkan mellan forskning och praktik för att forskning ska komma till användning och bidra till en positiv samhällsutveckling. En väl fungerande samverkan behövs och bidrar till möjligheten att synliggöra de behov som finns i praktiken.

Flera konkreta förslag framfördes under kvällen, bland annat en webbportal där lärare får tillgång till forskningslitteratur, att skollagen skrivs om så att lärare, skolledare och huvudmän får ett ansvar för att bidra till kunskapsutvecklingen, att tillgången till data säkerställs, och – förstås – en kraftigt ökad finansiering av praktiknära forskning. Att det satsas så lite på skolforskning är så uppenbart fel, inte minst i ljuset av att hälften av de kommunala budgetarna går till skola, som en av deltagarna uttryckte det.

Samtalen avslutades med en förhoppning från Tor Bonnier om att uppvakta utbildningsdepartementet för att framföra de förslag som framkommit. Om något sådant möte blir av återstår att se, men att döma av det engagemang i, och de samlade synpunkterna om, forskning och utveckling i svensk skola, finns det mycket som kan göras och många som står beredda att hjälpa till.

ULF-avtal, och sen då?

Vad händer nu när vi går från försöksverksamhet till permanentande av
ULF-avtal?

November 2023
Om skribenterna: Eva Hartell är lektor och arbetar med K-ULF vid KTH och Haninge kommun. Cecilia Kozma är universitetsadjunkt vid KTH och projektledare för K-ULF projektet. Anna Backman-Bister är lektor vid KMH och projektledare för KMH:s arbete med ULF-projektet.

Den 13 november gick Uppsalanoden ULF-bazar av stapeln, en halvdagskonferensen med titeln ULF-avtal och sedan då?. Den arrangerades av Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) som hade satt samman ett gediget program med föreläsningar, panelsamtal och gruppdiskussioner utifrång de lärdomar som vi dragit hittills.

Deltagarna fick ta del av och dela med sig av erfarenheter och lärdomar från ULF-arbetet. Goda exempel presenterades av lärare, skolledare och forskare inom ramen för i ULF-avtalspartnerskapen vid KMH och KTH tillsammans med huvudmännen Kulturama, Fryshuset, Eskilstuna kommun, Nynäshamn kommun, Värmdö kommun, Lidingö stad, Haninge kommun, NTI Gymnasiet och Stockholm stad.

Eftermiddagen inleddes med en föreläsning av professor Arnold Pears (KTH) på temat Utbildning i AI i skolan, hur utbildar vi i AI för framtidens professioner? som berörde hur utvecklingen av AI redan nu påverkar flera tekniska professioner med potential att förändra både arbetsflöden och arbetsuppgifter radikalt. Utbildning som ska förbereda medborgare att verka effektivt i samhället och bidra till teknisk utveckling och innovation. För att Sverige ska kunna behålla sin internationellt ledande position inom teknik och teknisk utveckling måste vi börja diskutera integration av AI i vår undervisning. Föreläsningen filmades och finns här.

Tänkbara möjligheter och hinder för fortsatt arbete utifrån lärdomar diskuterades nu när vi går från försöksverksamhet till permanentande av ULF-avtal.

Musiklärarstudenter från KMH underhöll i pauserna.

Att presentera med posters

Att prata om sitt arbete utifrån en poster, det var greppet som användes av NTI gymnasiets lärare vid en konferens vid Linköpings universitet. Där mötte de andra lärare för ett samtal om praktiknära undervisningsproblem.

Om skribenterna: Lennart Rolandsson är universitetslektor vid Uppsala universitet samt lektor vid NTI gymnasiet Uppsala. Martin Lundqvist är förstelärare vid NTI gymnasiet Södertälje. Daniel Berg är förstelärare vid NTI gymnasiet Johanneberg.

Den 18 – 19 oktober 2023 anordnades en konferens i Norrköping för ca 100 lärare och forskare från 26 olika grund- och gymnasieskolor, 13 lärosäten, 5 nationella resurscentrum och Skolverket. Konferensen anordnades av nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID).

I fokus för konferensen fanns didaktiska modeller, ett verktyg som bidrar till ett yrkesspråk mellan lärare och forskare. Trots allt vill man kunna uttrycka sig om undervisning med en viss säkerhet, eller ”varför det blev som det blev”. I följande berättar två förstelärare om konferensen, sina posters och hur de upplevde mötet med andra som också arbetar med praktiknära undervisningsproblem.

Martin Lundqvist:
Enligt mig kan didaktiska modeller användas för att skapa relevanta begrepp som beskriver lärarens didaktiska arbete. Jag fick känslan av att personerna som medverkade var där för att mötas på lika villkor. Det kändes prestigelöst och jag fick mycket respons från professionella lärare och forskare. Man var inte där för att lyfta fram sin skola eller sin forskning. Det fanns ett bra samtalsklimat, vilket bidrog till intressanta diskussioner. Dessutom var konferensen organiserad så att den kändes professionell. Det var inspirerande och jag fick med mig många intressanta forskningsidéer.

För min egen del var det en av de bästa konferenserna jag varit på.

Att presentera vårt arbete med en poster var roligt. Det blev många bra och intressanta samtal. Jag tror det hade varit svårare att få till liknande samtal med en ”vanlig” presentation. Jag skulle gärna vilja presentera vid liknande konferenser igen. Jag kände mig stolt över vårt arbete och tycke om att visa upp det. Tack vare att konferensen var under två dagar, så kunde jag släppa både elever och annat arbete där hemma på skolan.

Daniel Berg:
Det fanns två sorters deltagare på konferensen: det fanns forskare där vetenskapliga teorier hade ett eget värde i sig själv, och så fanns det lärare som ville veta hur de kunde tillämpa teorin för att förändra sin praktik. I fokus för konferensen fanns didaktiska modeller, vilka inte betyder så mycket för mig, det intressanta är att lärare får ett gemensamt språk för att beskriva vad det är man utvecklar/tillämpar i klassrummet. Det är skoj att se hur andra lärare anstränger sig för att förbättra sin praktik i klassrummet, och att bolla med dessa kring sin egen dito. Det är också intressant att se hur det skiljer sig mellan ämnen – och hur det är lika mellan ämnen.

Jag uppskattade framförallt mötet med andra lärare och alla de samtal jag fick då jag presenterade postern. De va skoj! Dessvärre, hann jag inte kolla på de andras posters. Jag kan mycket väl tänka mig att presentera posters vid flera tillfällen. Jag hade inga problem att släppa ansvaret för min undervisning, men det krävde ju att jag hade planerat upp vad som skulle hända under tiden jag var på konferens.