Start för studie om social kompetens i undervisningen vid anpassad gymnasieskola

I höst inleds en studie om det sociala och social kompetens som undervisningsinnehåll i anpassad gymnasieskola. Uppsala universitet samverkar här med Uppsala och Enköpings kommun. Ansvarig forskare Kamilla Peuravaara beskriver ett ULF-projekt med relevant avstamp inom funktionshinderrelaterad forskning.

Vad står det om social kompetens i läroplanen för anpassad gymnasieskola, och varför ska frågor om det sociala ingå i undervisningen?

– I läroplanen för anpassad gymnasieskola står det att skolan ska utveckla elevernas sociala kompetens. Vi har baserat vår studie på en pilotstudie som visar på ett behov av undervisningsutveckling på området, särskilt då det framkommer att frågor om lärandet om det sociala och social kompetens utgör en stor del av undervisningen vid anpassad gymnasieskola. Samtidigt beskrivs att det saknas en diskussion och uttalad samsyn bland undervisande lärare kring vad lärandet om det sociala ska fokusera på, och i synnerhet vad social kompetens konkret innebär. Varför frågor om det sociala ska ingå i undervisningen är i vår samverkansstudie en empirisk fråga som kommer baseras på undervisande lärare och elevers uttryckta upplevelser och perspektiv.

Vad ska du och medforskande lärare undersöka i er samverkansstudie?

– Vår studie fokuserar på att få en ökad kunskap om lärare och speciallärares uppfattningar kring lärandet om det sociala och social kompetens, och elevernas upplevelser av och förväntningar på det, vid anpassad gymnasieskola. Det för att utveckla undervisningen genom att skapa metoder och multimodala undervisningsmaterial som möjliggör en transparent undervisning och elevers inkludering.

Vi kommer tillsammans att undersöka hur lärare och speciallärare beskriver vad lärandet om det sociala innebär, vad social kompetens är och hur undervisningen ser ut kring dessa frågor. Vi ska också undersöka hur eleverna beskriver den kunskap som de hoppas få med sig ut i vuxenlivet. Motsvarar lärarnas förståelse deras förväntningar? Och framförallt hur kan undervisningen synliggöras, utformas, och utvecklas i relation till lärare och speciallärares olika kunskaper och elevers uttryckta förväntningar?

Vad kan hända när lärares subjektiva uppfattningar präglar undervisningen?

– Det som var tydligt i pilotstudien var att undervisning som fokuserar på frågor kring just lärandet om det sociala och social kompetens inte var något som man diskuterade med sina lärarkollegor. Det i sin tur kan innebära att undervisningen ser olika ut eller kanske bygger på olika förförståelse för vad som menas med social kompetens, men det återstår att studera.

På vilket sätt samverkar lärare och forskare i projektet?

– I det här projektet samverkar forskare och speciallärare som har erfarenhet av att ha arbetat vid anpassad skola. Vi planerar att tillsammans samla in kunskap genom fokusgruppintervjuer med undervisande lärare och individuella intervjuer med elever, och vi kommer sedan att analysera materialet tillsammans. Speciallärarna har även särskilt fokus på att utforma ett visuellt material som möjliggör samtal med eleverna kring den komplexa fråga som social kompetens utgör. Vi kommer sedan att skriva vetenskapliga artiklar och förhoppningsvis (om tiden räcker till) även ett läromedel som är tillgängligt och utformat för anpassad skola, där fokus är på hur undervisning kring det sociala och social kompetens kan synliggöras bland undervisande lärare och utvecklas tillsammans med eleverna.

Vilken forskning finns sedan tidigare på området?

– Samverkansstudien positionerar sig inom funktionshinderrelaterad forskning, som delvis har beskrivit att anpassad skola är en exkluderande skolform som leder till att eleverna upplever utanförskap i skolan och tillskrivs stereotypa uppfattningar som avvikande. Forskningen har belyst svårigheter vid övergången från anpassad gymnasieskola till arbetsliv, och svårigheter med att etablera sig på arbetsmarknaden. Tidigare forskning har även beskrivit att anpassad skola kännetecknas av en individualiserad och lärarstyrd undervisning där det råder olika uppfattningar bland undervisande lärare kring skola och undervisning - vilket delvis relateras till att skolans olika styrdokument skapar ramar som i sin tur ger ett individuellt tolkningsutrymme. Det är i relation till denna tidigare forskning relevant att utforska hur tolkningen av social kompetens och lärandet om det sociala påverkar undervisningen, samt hur detta uppfattas av elever som kan beskrivas vara särskilt sårbara.

Andrea Dahlkild

Kamilla Peuravaara, Fil. dr. i sociologi

Kamilla Peuravaara disputerade vid sociologiska institutionen (2015), Uppsala universitet. Avhandlingen med titeln "Som en vanlig tjej". Föreställningar om kropp, funktionalitet och femininitet synliggör och problematiserar hur föreställningar om normalitet i relation till kropp, funktionalitet och femininitet konstrueras. Hennes forskningsintresse befinner sig i skärningspunkten av kroppssociologi, feministisk forskning och disability studies. Hon inspireras särskilt i sin forskning av perspektiv såsom intersektionalitet, socialkonstruktionism och makt. Hon har även ett stort intresse för kvalitativ metod och frågor kring hur s.k. utsatta ”grupper” kan inkluderas i forskningsprocessen.

I ett postdoktorprojekt studerades frågor om skolidentitet med särskild fokus på genus och funktionalitet, och föreställningar om normalitet i relation till matematik hos unga kvinnor och män med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Ett RUF-projekt

Samverkansstudien "Lärandet om det sociala och social kompetens vid anpassad gymnasieskola" bedrivs via forskargruppen för regional ULF-forskning (RUF) vid Uppsala universitet. Gruppen består av lektorer och forskare från universitetet och från omgivande kommuner med ULF-avtal.

Forskargruppen RUF