Cathrine Norberg ny vice ordförande i ULF:s nationella styrgrupp: Skola och akademi är beroende av varandras kunskaper

Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet och ny vice ordförande i ULF:s nationella styrgrupp. Foto: Mattias Pettersson.
Cathrine Norberg är ny vice ordförande i ULF:s nationella styrgrupp. Med bakgrund som både lärare och lärarutbildare vill hon fortsätta utveckla den praktiknära forskningen i samverkan mellan skola och akademi. Hon lyfter särskilt betydelsen av ömsesidigt lärande och jämbördiga relationer.
Från Nordnoden till nationell nivå
Cathrine Norberg är vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet och professor i engelska. Sedan ULF blev en permanent verksamhet 2025 har hon lett arbetet i Nordnoden. Nu efterträder hon Kerstin Tham som vice ordförande i den nationella styrgruppen.
– Det är ett viktigt uppdrag och dessutom roligt att via ULF vara med och bidra till en skola på vetenskaplig grund med elevers lärande i fokus, säger hon.
Från arbetet i Nordnoden tar hon med sig vikten av att ULF blir känt både i skolan och i lärarutbildningen, och att verksamheterna ser värdet av praktiknära skolforskning i samverkan.
– Jag tar också med mig behovet av att påminna varandra på alla nivåer inom ULF-verksamheten om att forskningen och arbetet ska kännetecknas av en komplementär och jämbördig ansats mellan skola och akademi, säger Cathrine Norberg.
En integrerad och välkänd verksamhet är nyckeln
För att praktiknära forskning ska bli en självklar del av vardagen i förskola och skola, och inte något som sker vid sidan om, behöver verksamheten integreras i både skolverksamhet och lärarutbildning.
– ULF behöver bli en etablerad och känd verksamhet, där alla parter ser värdet av praktiknära forskning i samverkan och känner sig delaktiga. Detta gäller såväl enskilda lärare i skolverksamhet som akademi samt ledare för respektive verksamhet, säger hon.
– Om ULF blir en tydligt integrerad del i lärarutbildningarna kommer exempelvis blivande lärare ta med sig värdet av praktiknära forskning in i yrkeslivet. Forskningen tar inte slut efter lärarutbildningen utan fortsätter i den kommande yrkesutövningen.
Erfarenheter från både skola och akademi
Cathrine Norberg har arbetat på båda sidor av den gräns som ULF finns till för att överbrygga.
– Jag har en ämneslärarutbildning med fokus på språk och har arbetat både i skolverksamhet och som lärare i lärarutbildning. Jag har tydligt sett att skola och akademi är beroende av varandras kunskaper och verksamheter för god kvalitet i såväl lärarutbildning som i skolverksamhet, och att delaktighet och engagemang skapas via jämbördiga och goda relationer, säger hon.
Hon vill också att blivande lärare tidigt ska se att deras kommande yrke innebär en fortsatt nära koppling till akademin.
– Relevant kunskap, baserad på forskning och beprövad erfarenhet, ska vara lika självklar i en lärares yrkesutövning som i en läkares.
Forskarskolor och starka miljöer
Under de kommande åren vill hon att styrgruppen fortsätter arbetet med att befästa strukturerna för långsiktig och ömsesidig samverkan, att synliggöra vad ULF är, att göra resultat från ULF-forskning lättillgängliga, och att bygga forskarutbildning och forskningsmiljöer med ULF-inriktning.
Det handlar om uthållighet.
– Svårast är nog att bibehålla strukturer som främjar långsiktiga samarbeten mellan skola och akademi. Skolforskning i samverkan, utifrån skolans behov av ny kunskap, behöver bli en integrerad och bestående del i respektive verksamhet, säger Cathrine Norberg.
Blickar hon fram mot 2028 hoppas hon att det finns forskarskolor där praktiknära forskning i samverkan bedrivs, och att starka forskningsmiljöer har byggts upp. Och att praktiknära forskning då är känd och etablerad såväl nationellt som internationellt, och ses som en naturlig del av både skolverksamhet och lärarutbildning.
