Sommarläsningsprogrammet Läsglädje - läsglappet och det lustfyllda läsandet

Högskolan i Borås har tillsammans med Falköpings kommun genomfört ULF-projektet Sommarläsningsprogrammet Läsglädje - läsglappet och det lustfyllda läsandet. Projektet har undersökt hur ett sommarläsningsprogram kan bidra till att väcka och stärka barns lust till läsning och hur mötet mellan barn, lärarstudenter och bibliotekarier kan skapa nya möjligheter för läsfrämjande arbete.

Genom praktiknära forskning har forskare och yrkesverksamma tillsammans undersökt olika perspektiv på läsglädje och vad som händer i mötet mellan deltagarna. Nu har projektets resultat sammanställts i en vetenskaplig artikel som nyligen skickats in till en vetenskaplig tidskrift.

I den här intervjun berättar Sandra Hillén, lektor vid Högskolan i Borås och Ann-Charlott Wank, lektor vid Göteborgs universitet, mer om projektet.

Vad såg ni för resultat när det gäller hur läsglädje påverkade barnens läsande och deras inställning till läsning?

Sommarläsningsprogrammet Läsglädje har initierats utifrån ett behov av att stärka läsning och språkutveckling i de yngre åren vilket har identifierats genom skolornas systematiska kvalitetsarbete. Ett annat syfte med satsningen har varit att förkorta läsuppehållet som ofta sker under sommarlovet. Läsglädje riktar sig till barn som slutat årskurs 1, 2 eller 3.

Läsglädje utgår från en vid definition av litteracitet och ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket genomsyrade programmets upplägg, planeringen av dess litteracitetsfrämjande aktiviteter och iordningställandet av dess miljöer. Det vida litteracitetsbegreppet och de sociokulturella utgångspunkterna stämde också väl in med våra forskningsperspektiv. Under våra observationer såg vi att lärarstudenter som fungerade som ledare stöttade barnen i deras litteracitet när de på olika lekfulla vis utforskade läsning, böcker och bibliotekets funktioner. Vi såg också många exempel på samaktiv stöttning barnen emellan, där de gemensamt utforskade ord, historier, böcker och läsning i olika litteracitetsfrämjande aktiviteter. Inte sällan mynnade dessa ut i spontana litteracitetshändelser som initierades av barnen.

Har ni stött på några motgångar eller svårigheter?

En svårighet som vi har brottats lite med har varit att utforska en satsning som är så genomtänkt och teoretiskt genomsyrad. Vårt fokus har därför legat mer på vad som händer mellan barn och vuxna och mellan barn i ett läsfrämjande sammanhang av det här slaget, inklusive det oväntade, snarare än att komma med förslag på förbättringar.

Hur upplevde ni att samverkan mellan de olika aktörerna – skola, bibliotek, lärarstudenter och forskare – påverkade arbetet och det ni lärde er?

Läsglädje bygger på samverkan, men kanske inte den samverkan som är typiskt för många ULF-projekt, då det ursprungligen är ett samverkansprojekt mellan kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen i Falköpings kommun där bibliotek och skolor ingår. Ledarna, som utgörs av studenter från lärarprogrammen för förskola upp till gymnasiet, är till stor del med och utformar sommarens planering. En bonus för kommunen är de kontakter som byggs upp med lokala lärarstudenter, vilket också kan underlätta rekrytering. Studenterna får med sig värdefulla erfarenheter och kunskaper om yngre barns läsning som de har nytta av i sin kommande yrkesutövning, oavsett vilken ålder de är inriktade på. Vi har genomfört intervjuer med lärarstudenter som vi hopps kunna använda som material i en kommande artikel som berör den erfarenhetsöverföring och det kunskapande kring barns litteracitet som sker hos lärarstudenterna i Läsglädje.

Vi har också sett att det finns också fördelar med att samverka i en mindre kommun där avståndet mellan förvaltningar, verksamheter och politiker är mer överskådligt. Vi upplevde därför Läsglädje som väl förankrat, både på en politisk nivå och bland kommunens verksamheter. Ytterligare en aspekt på samverkan är att feripraktikanter från gymnasiet arbetar med barngrupperna i Läsglädje. Förutom att stötta barn och ledare fungerar de också som läsande förebilder för barnen.

En av Läsglädjes ambitioner är att göra barnen trygga och hemmastadda i biblioteksmiljön. När vi genomförde våra observationer genomfördes Läsglädje i eller i anslutning till kommunens bibliotek eller biblioteksfilialer, och vi såg att den närheten både nyttjades väl och underlättade återkommande inslag där biblioteket som plats och dess utbud utforskades. Bibliotekariernas kunskaper om böcker och läsning bland barn är en ovärderlig tillgång i Läsglädje och fungerar som ett komplement till övrig samverkan mellan bibliotekets och skolan.

Läs mer om ULF-projektet på Högskolan i Borås hemsida:

Sommarläsningsprogrammet Läsglädje - Högskolan i Borås

Läs mer om Läsglädje på Falköpings kommuns hemsida:

Läsglädje – sommarens läsäventyr | Falköpings kommun

Text: Per Nordén