Från uppbyggnad till etablerad verksamhet – Ann Öhman om ULF:s resa

När Ann Öhman (Örebro universitet) deltog i sitt första ULF-möte 2018 var verksamheten fortfarande under uppbyggnad. Sedan dess har hon varit en del av och bidragit till ULF:s utveckling från försöksverksamhet till en etablerad nationell infrastruktur för praktiknära forskning i samverkan. Nu lämnar hon sitt uppdrag som ledamot i den nationella styrgruppen och blickar tillbaka på utvecklingsresan, reflekterar över värdet av samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten och delar sina tankar om framtiden för ULF.

Vilka resultat och erfarenheter har varit mest betydelsefulla under ULF:s utveckling?
Jag var på mitt första ULF-möte i december 2018. Det har hänt fantastiskt mycket under de knappt åtta år som jag aktivt har arbetat med ULF. Under de åren har jag sett hur infrastrukturen för praktiknära forskning i samverkan tagit form nationellt, regionalt och lokalt. I mina ögon är den nationella styrgruppens arbete med att fortsatt utveckla infrastrukturen för ULF och samverkan i noderna av stort värde. Det viktigaste resultatet är ändå alla de ULF-projekt där verksamma i förskola och skola tillsammans med forskare i symmetrisk och komplementär samverkan bedriver forskning som kan bidra till att utveckla både förskolans, skolans och lärarutbildningens verksamhet.

"Det viktigaste resultatet är ändå alla de ULF-projekt där verksamma i förskola och skola tillsammans med forskare i symmetrisk och komplementär samverkan bedriver forskning."

Vad krävs för att samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän ska bli långsiktigt hållbar?

För att samverkan ska bli hållbar behöver samverkan svara mot behov hos alla involverade parter. Över tid har jag sett en stor ökning av intresset hos forskare att bedriva praktiknära forskning i samverkan. Allt fler skolor och förskolor ser värdet av samverkan och tar initiativ till ULF-projekt. För att samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän inom ramen för ULF ska bli långsiktigt hållbar behöver det finnas förutsättningar hos båda parter för att bedriva praktiknära forskning i samverkan, och det behövs ett fortsatt arbete på alla nivåer med att skapa goda förutsättningar.

Nu lämnar du över din roll som ledamot i den nationella styrgruppen för ULF till Henric Bagerius (Örebro universitet). Vilka möjligheter ser du för ULF de kommande åren?

Även om mycket har hänt under de knappt åtta år som jag har varit engagerad i ULF finns det mycket kvar att göra för att etablera forskningssamverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten som en viktig del i arbetet med att stärka skolans och lärarutbildningens vetenskapliga grund. Jag tror att Henrics erfarenhet av att bedriva ULF-projekt och hans intresse för högskolepedagogiska frågor har mycket att tillföra i det fortsatta arbetet i den nationella styrgruppen.

Vad hoppas du att ULF har bidragit med om ytterligare tio år?

Jag hoppas att forskningsinfrastrukturen för ULF ska vara än mer etablerad både nationellt, regionalt och lokalt. Framför allt hoppas jag att ULF ska ha bidragit till en likvärdig skola på vetenskaplig grund och göra lärarutbildningarna till attraktiva utbildningar som lägger grunden för en profession med kompetens att utveckla undervisningen genom att bedriva praktiknära forskning i samverkan.

"Framför allt hoppas jag att ULF ska ha bidragit till en likvärdig skola på vetenskaplig grund"