Några funderingar kring ULF-forskning: vad kan det vara – vad ska det leda till?

Inom ULF – utbildning, lärande och forskning – bedrivs praktiknära skolforskning i samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten med lärarutbildning som utgår från skolprofessionernas behov av ny kunskap. Jag ska i detta korta inlägg presentera några funderingar kring vad ULF-forskning kan vara och vilka förväntningar som kan finnas på projekt som genomförs inom ramen för ULF.

Utgångspunkt tas i ett forskningsprojekt om simundervisning för mammor till förskoleelever i ett socioekonomiskt utsatt område i en av Stockholms kranskommuner. Initiativet till projektet togs av lärare i idrott och hälsa i syfte att öka simkunnigheten bland elever i lågstadiet. Projektet aktualiserar frågor om vad ULF-forskning ska handla om – och om ”effekter” av pedagogiska insatser knutna till ULF-forskning. Jag börjar med frågan om vad ULF-forskning kan vara.

ULF-forskning antas ofta handla om undervisningsutvecklande insatser. Projektet om simundervisning för mammor handlade dock inte om undervisningsutveckling. Det handlade om mammornas upplevelser av simundervisningen. Dessutom följdes simkunnigheten bland elever i lågstadiet upp. Projektet, som initierades av lärare, ger därmed indikationer på hur vi kan vidga förståelsen av ULF-forskning. I det här fallet var målet ökad simkunnighet bland lågstadieelever och lärarnas insikter kring barns förutsättningar för att lära sig simma, bland annat i form av föräldrastöd, banade väg för ett mycket tankeväckande forskningsprojekt.

Uppföljningen av lågstadieelevernas simkunnighet påvisade emellertid små eller inga förändringar. Det kan tolkas som att insatsen hade begränsad betydelse. Samtidigt kräver studier av samband ofta längre tidsutdräkt än vad som var möjligt inom projektet, vilket pågick i två läsår. De kräver även ett större informationsunderlag än vad fallet var i projektet, som omfattade simundervisning för 36 mammor. Däremot påvisade intervjuerna med mammorna, vilka genomfördes (ofta med hjälp av tolk) på tolv språk (se fotnot), att simundervisningen hade stor inverkan på deras möjligheter att lära sig simma och, inte minst, att bekanta sig med de explicita regler och implicita normer som är förknippade med simhallsmiljön. Flera av mammorna vittnade om att de nu kände sig rustade att gå med sina barn till simhallen.

Troligen måste insatser av ovanstående slag ges mer tid för att få effekter som går att mäta i sambandsstudier. Frågan är om den typen av studier kräver den samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten som utgör ledmotivet i ULF-forskning. För mig låter det som forskningsprojekt av ett ganska klassiskt snitt, där forskare samlar in statistik av en sådan omfattning att styrkan medger beräkning av statistiskt säkerställda samband. För mig är det väsentliga med det här beskrivna projektet att initiativet kom från lärare och ledde till upplevelser bland mammorna som gav dem nya handlingsmöjligheter: att gå till simhallen med sina barn.

---------------

Studien har genomförts av Marie Öhman och Ali Jamshidpey och kommer att publiceras i tidskriften Scandinavian Sport Studies Forum.

Vid pennan: Håkan Larsson, professor i idrott, inriktning utbildningsvetenskap, vid Gymnastik- och idrottshögskolan och ledamot i ULF:s nationella styrgrupp.