Hej Sebastian Björnhammer, ny samordnare på Nationella ULF-kansliet!
Sebastian Björnhammer tillträder som nationell ULF-samordnare den 3 mars. Foto: Tove Johnsson, Kunskapsskolan.
Du har en gedigen erfarenhet av skolutveckling på vetenskaplig grund och av samverkan mellan skolväsendet och den akademiska världen. Berätta!
– Jag är utbildad grundskollärare och har arbetat som det i 15 år, både kommunalt och inom friskola. Jag doktorerar vid Stockholms universitet och i augusti lägger jag fram avhandlingen med titeln: "Naturvetenskapligt undersökande som kunskapsmål för undervisningen på högstadiet och gymnasiet - Kunskapsprodukter ur didaktisk praktiknära forskning". Sedan 2020 har jag arbetat som projekt- och utvecklingsledare vid Kunskapsskolans centrala pedagogikavdelning, med fokus på utbildning på vetenskaplig grund och att skapa förutsättningar för samverkan mellan skola och lärosäten. Inom ramen för ULF har jag suttit med i styrgruppen för Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) och i samordningsgruppen för ULF vid Malmö universitet... bland annat!
Hur ser du på ditt nya uppdrag som nationell samordnare för ULF?
– Det ser jag verkligen fram emot! ULF möjliggör en kunskapsproduktion som är av stor vikt för skolväsendet och lärar- och förskollärarutbildningens långsiktiga utveckling. Genom ULF kan fler röster höras och för frågor som annars inte behandlas finns arenor där lärosäten och skolhuvudmän tar ett gemensamt ansvar. Jag ser det som ett privilegium att i mitt uppdrag som nationell samordnare få värna om dessa arenor.
Vad har du för tankar om ULF:s uppdrag?
– ULF är ett avtal mellan lärosäten och skolhuvudmän och det är just dessa som äger uppdraget. Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att uppdraget är initierat inifrån och att det är verksamma inom ULF som formulerat och konkretiserat uppdraget i det nationella ULF-avtalet. Även staten ser värdet med ULF och bidrar ekonomiskt till att finansiera verksamheten. Detta möjliggör för fler praktiknära forskningsprojekt och för utveckling av infrastrukturer för praktiknära forskning i samverkan.
Vad blir fokus för verksamheten under 2025?
– Nu är ULF organiserat i fem noder och i dessa konstellationer gäller det att inte allt som redan byggts upp tappas bort. Jag har haft förmånen att få delta i olika ULF-sammanhang, på olika platser i landet och med olika typer av uppdrag. Jag har exempelvis fått vara en aktör i kunskapsproduktionen liksom i olika ledningsgrupper. Otroligt mycket bra görs redan idag inom ULF och om det behöver vi värna. Samtidigt är det viktigt att hela tiden hålla koll på vart vi är på väg och vad vi kan utveckla. Det nationella ULF-avtalet ger i detta en tydlig riktning. Forskning inom ULF ska hålla hög vetenskaplig kvalitet. En del i detta är att bygga vidare på tidigare forskning och genom samverkan inom och mellan noderna finns även en potential att ta del av pågående forskning.
Nu när ULF är reguljärt, vad tänker du att det kan innebära för lärare och förskollärare i Sverige?
– Jag tänker att det möjliggör för den långsiktighet som är central för forskning. Inom skolväsendet jagas ofta snabba lösningar och i detta finns en risk att det som idag ses som en lösning blir morgondagens problem. Genom samverkan inom och mellan noderna formas en infrastruktur för en kontinuerlig kunskapsproduktion. Detta innebär att praktikens behov i förhållande till det aktuella kunskapsläget inte bara behandlas utan även förvaltas.
Emma Kreü