Matematik med gestik - tanketavlan gav svängrum i undervisning för flerspråkiga elever

Med hjälp av tanketavlan kan eleverna lösa problem tillsammans genom att rita, anteckna och skriva med symboler och ord, samtidigt som de gestikulerar, samtalar och använder sig av fysiskt material. Foto: Mostphotos
Forskare från Uppsala universitet och Enköpings kommun har undersökt tanketavlan som didaktiskt stöd i undervisning för flerspråkiga elever, en metod som innebär att lärare och modersmålslärare undervisar tillsammans. Eleverna har gynnats av det förstärkta lärarteamet och av möjligheten att kunna uttrycka matematik på flera olika sätt.
Lektorerna och forskarna Anna Wallin och Gabriella Gejard befinner sig i slutrapporteringen av projektet ”Samverkande undervisning i matematik”, som pågått under ett läsår och involverat flerspråkiga elever i årskurs tre, klasslärare, lärare i fritidshem samt modersmålslärare i språken somaliska, dari, arabiska, ryska och tigrinja. De ser tillbaka på en studie med en särskild kvalitet i närheten mellan forskare, elever och lärare.
– Det verkar som om lärarna kommit varandra närmare i och med projektet. De pratar mer med varandra och lär av varandra. ”Jag har fått nya kollegor” sa någon och syftade på modersmålslärarna, som själva upplever att de har blivit synliggjorda som en naturlig del av kollegiet. Samtidigt finns fler vuxna kring barnen vilket uttrycks vara positivt, berättar Gabriella Gejard.
De båda forskarnas inriktningar skiljer sig lite åt. Gabriella Gejard är lektor vid Uppsala universitet med förskolan som studieobjekt, medan Anna Wallin finns i Enköpings kommun där hon jobbar med forskning och utveckling i förskola, skola och fritidshem.
.jpg)
Anna Wallin, kommunlektor. Foto: Tina Engström
– Jag har erfarenhet av samverkande undervisning och upplever att flerspråkiga elever behöver tränas i undervisning tillsammans med både matematiklärare och modersmålslärare, t.ex. inför det nationella provet då modersmålsläraren finns med och stöttar inom vissa ramar. Tanketavlan som stödstruktur har jag några års beprövad erfarenhet av. Jag ville bidra med ett vetenskapligt perspektiv på modellen, säger Anna Wallin.
Gabriella Gejard, som knöts till projektet via forskargruppen RUF (Regional ULF-forskning), delar intresset för en vidgad bild av språk och matematikundervisning. Tillsammans har de studerat dels vilket lärande som möjliggörs med hjälp av den matematikdidaktiska modellen, dels hur lärare och elever upplever den. Kan tanketavlan bidra till elevernas tilltro till sin matematiska förmåga och till viljan att utvecklas matematiskt?
Tanketavlan är tänkt att underlätta det matematiska mötet och är formad som en ruta med rubrikerna; bild, material, symboler, ord och begrepp. Eleverna löser problem tillsammans genom att rita, anteckna och skriva med symboler och ord, samtidigt som de gestikulerar, samtalar och använder sig av fysiskt material som klossar eller något annat.

Tanketavlan.
– Att använda kroppen och språket och att arbeta tillsammans i en tillåtande atmosfär kan bidra till att man utvecklas matematiskt. Vi har sett aktiva elever och lärare som samverkar med varandra och gärna använder sig av gester, till exempel för att exemplifiera antal eller storlek. Det har varit väldigt roligt, säger Anna Wallin.
Studien har bestått av observationer av undervisningssituationer, intervjuer med lärare och elever samt en enkät riktad till elever. Övervägande elevsvar visar att man upplever tanketavlan som ett positivt verktyg. Eleverna blir engagerade när de möter uppgifterna verbalt, kroppsligt och materiellt och är hjälpta av att kunna uttrycka sig på olika sätt.

Gabriella Gejard, universitetslektor Foto: Privat
– De svarar att det blir ”roligt, bättre, lättare ”och att man lär sig mer. Tanketavlan visade sig vara en tydlig stödstruktur för att prata matte med varandra och tänka tillsammans med hjälp av modersmålsläraren, som stöttar med förklaringar på modersmålet. Svenska är annars det språk som främst används av eleverna i den ordinarie matematikundervisningen, trots att eleverna beskriver att de är starkare i ett annat språk, säger Gabriella Gejard.
I studien framkommer att vissa ord, begrepp och kontexter som beskrivs i textbaserade frågor är särskilt utmanade för eleverna. Konkreta ting som apelsiner och äpplen är lättare att förstå än mer abstrakta förhållanden som ålder. Även tidsföljden i frågorna kan vara knepiga: ” den vita hästen äter sex äpplen och den bruna hästen äter dubbelt så många. Nu finns det tre äpplen kvar. Hur många fanns det från början?” En sådan fråga behöver benas upp och arbetas med stegvis för att eleverna ska förstå innebörden av själva frågan. På hemspråket har man ofta en annan logik när man uttrycker sig om tid.
– Utmaningarna med textbaserade matteuppgifter är mångfacetterade. Vi ser att samverkande undervisning med tanketavlan kan bidra till utveckling av matematikundervisning för flerspråkiga elever, säger Anna Wallin.
– Metoden tycks göra något med elevernas självförtroende och matematiska identitet samtidigt som de känner samhörighet med varandra och med modersmålsläraren. Det är positivt i ett större perspektiv, i och utanför skolan, konstaterar Gabriella Gejard.
Andrea Dahlkild
Samverkande undervisning i matematik - ett RUF-projekt
Forskargruppen RUF (Regional ULF-forskning) består av lektorer och forskare från Uppsala universitet och från omgivande kommuner med ULF-avtal. Gruppen bedriver regional undervisningsutvecklande forskning i samverkan. Forskningen utgår från skolans behov av ny kunskap och utmärks också av att forskare och yrkesverksamma samverkar i hela eller delar av forskningsprocessen, från initiering till genomförande och redovisning av resultat.
Gruppen erbjuder även vetenskaplig ledning samt handledning av forskningsprojekt och nätverk, liksom möjligheter till involvering av forskare i huvudmännens FoU-arbete. Den bidrar också till att sprida forskningsresultat i samverkan.