Fler erfarenheter och perspektiv hjälper till att ta fram nytt nationellt ULF-avtal

Vid den nationella ULF Bazaren lyfts värdefulla erfarenheter och perspektiv från lärosäten och huvudmän. De tas nu med i den fortsatta processen att ta fram det nya nationella ULF-avtalet.

Under torsdagen samlades drygt 100 företrädare för huvudmän och lärosäten för att diskutera hur det nya nationella ULF-avtalet ska se ut. I gruppdiskussioner lyftes olika perspektiv på och förutsättningar för ULF-forskning i dag. Och vad som är viktigt att bära med in i ett nytt nationellt avtal.

– Hur gör vi så att det blir möjligt för fler huvudmän att vara med, och att de lokala förutsättningarna får utrymme i avtalet också, säger Karin Hermansson vid Ifous som deltog i diskussionerna.

Det diskuterades även hur det nationella avtalet kan utformas för att stärka den praktiknära forskning i samverkan som ULF avser. Samt vilka insatser som är viktiga att prioritera i början när det nya avtalet är på plats. Alla röster och synpunkter ska nu tas med i arbetet framåt.

Ska fungera som en ram
Det nationella avtalet sätter ramar för arbetet, men noderna ska få frirum att utveckla arbetet efter de lokala förutsättningarna.

ULF-avtalet konstrueras med ALF-avtalet som utgångspunkt, som är det allmänna läkaravtalet som funnits sen 1989. Det nationella ULF-avtalet ska bygga på kunskap från försöksverksamheten och som redovisats ibland annat slutrapporterna.

Vägen framåt
Processen kommer nu att fortsätta genom diskussioner i fler grupper, berättar Maria Jarl som är ledamot i ULF-O och sitter i expertgruppen för lärarutbildningarna vid Sveriges universitets- och högskoleförbund.

– Nästa steg är att ULF-S ska jobba vidare med de konkreta förslagen. Sedan ska vi leverera ett utkast till avtalen, det ska sedan stötas och blötas igen, säger hon.

Josefin Lingström