”Vi utgår från lärarnas behov” - forskare om arbetet med att förbättra undervisning i svenska som andraspråk

2021-01-14

Språkstödjare som en länk till elever som lär sig svenska som andraspråk. SFI-lärare kom med idén och vände sig till Örebro universitet för att få hjälp av forskare.
– Vi som forskare utgår från lärarnas behov för att vi tillsammans ska kunna utveckla sättet att arbeta, säger Oliver St John, som leder den praktiknära forskningen.

Forskare och lärare i projektet.
Forskaren Oliver St John samarbetar i det praktiknära forskningsprojektet med Anna Nyman, lärare på SFI, Safiya Omar, språkstödjare, Malin Green, lärare och Charlotte Lindstedt, lärare. I projektet deltar sex klasser med i snitt 20 elever. De har olika modersmål och inte alla har gått i skolan i hemlandet. Språkstödjarna talar arabiska, somaliska och dari. Foto: Maria Elisson

Projektet är knutet både till ULF och till Framtidens lärarutbildning och är nu inne i slutfasen. Resultatet redovisas under våren i form av en rapport och två vetenskapliga artiklar, en på svenska och en på engelska.

Allt tog sin början 2017. Några lärare i svenska för invandrare, SFI, i Örebro deltog i en konferens på Örebro universitet där Oliver St John föreläste om ”translanguaging”, som kort kan definieras som att använda flera språk i undervisningen. Alltså det som sker i klassrummet när elever lär sig svenska som andraspråk.

Samma år fick en del av lärarna på SFI i Örebro, efter egna önskemål, sällskap av nya kollegor – språkstödjare, personer med samma modersmål som en del av eleverna.

Anledningen till att språkstödjarna anställdes var att elever inte nådde målen, i en grupp i åldrar från 19 till 65 år, där de flesta knappast hade gått i skolan, om ens alls, och studietakten var långsam.

– Vi trodde mycket på modersmålsstöd för eleverna som har en väldigt långsam studietakt och där många inte har metoder för att lära sig svenska, en del har inte ens hållit i en penna. De har ett helt annat sätt att ta till sig ett nytt språk än vi som har vanan från skolan, säger Anna Nyman, lärare på SFI.

– Jag blev medveten om att jag som lärare kan ta för mycket talutrymme och att jag inte låter elevens tempo och kunskapsnivå styra tillräckligt mycket, säger Anna Nyman. Foto: Maria Elisson

Språkstödjare i flera språk anställdes och nu måste deras roll i klassrummet utformas. Tillvägagångssättet blev alltså ett projekt i praktiknära forskning.

– Målet var att utveckla effektiva sätt att arbeta där de båda rollerna är tydliga och få till en samverkan i klassrummet som ger de bästa förutsättningarna för eleverna att lära sig svenska, säger Oliver St John.

Det första steget blev att spela in olika sekvenser på video, ibland hela lektioner, och ibland det som lärarna definierade som kritiska moment, till exempel övergång från helklass till mindre grupper.

– Det var modigt av lärarna. Det är inte lätt att skapa distans till sig själv och vad man gör. Men här fanns en så stark strävan efter kompetensutveckling. Och lärarna hade själva valt att ha språkstödjare, säger Oliver St John.

Han konstaterar också att lärare i vardagen inte alltid är medvetna om de beslut de fattar i stunden under en lektion.

Alla inspelningar skrevs ut och språkstödjarnas samtal med eleverna översattes. Sedan analyserade lärarna tillsammans med forskarna inspelningarna.

– Det var jätteintressant att se hur det jag sa hanterades av språkstödjaren eftersom jag nu hade en översättning. En annan utmaning är rollfördelningen. Jag skulle ljuga om jag sa att det bara är enkelt, säger Anna Nyman.

– Det svåraste i mitt jobb är när jag märker att det blir missförstånd. Min roll är då att skapa kontakten mellan lärare och eleven, säger Safiya Omar, språkstödjare. Foto: Maria Elisson

Hennes vardag i klassrummet är att undervisa i svenska i en grupp på 20 elever med olika bakgrund. Några elever har språkstödjare som länk. En är Safiya Omar, med somaliska som modersmål:

– Det svåraste i mitt jobb är när jag märker att det blir missförstånd. Min roll är då att skapa kontakten mellan lärare och eleven. Jag får sätta stopp och be läraren förklara mer, säger hon.

– Jag har ögonkontakt med eleverna och ser om de förstår. Om inte ställer jag frågor. Jag ska inte svara i deras ställe, säger Safiya Omar.

En handlingsplan, eller checklista, med åtta principer och strategier blev resultatet av den första inspelade omgången. Planen togs fram gemensamt av forskarna och lärarna. Åtgärderna sattes i verket under senvåren och hösten, om än inte i den utsträckning som var planerad på grund av pandemin.

Den första punkten är ”elevaktivering”, det som Safiya Omar arbetar för. En del språkstödjare var för aktiva, de klev in och löste uppgifter åt eleverna och gav inte tillräckligt med tid till dem att själva tänka ut svar.

– Jag blev också medveten om att jag som lärare kan ta för mycket talutrymme och att jag inte låter elevens tempo och kunskapsnivå styra tillräckligt mycket. Det var ingen direkt överraskning, men väldigt värdefullt för mig ändå, säger Anna Nyman.

Oliver St John som forskare kan intyga betydelsen av feedback:

– Det är fullständigt nödvändigt för en lärare i andraspråk att veta vad som händer hos eleverna för att kunna gå vidare. När vi spelade in en andra omgång är språkstödjarens roll mer tydlig, som förmedlare och mer av en röst åt eleven, säger han.

Oliver St John
– Målet är att utveckla effektiva sätt att arbeta där båda rollerna är tydliga och få till en samverkan i klassrummet som ger de bästa förutsättningarna för eleverna, säger Oliver St John. Foto: Maria Elisson

Det övergripande målet för denna praktiknära forskning är att förbättra elevernas resultat. Det finns ingen vetenskaplig studie, men statistiken som lärarna för ger ändå signaler om en positiv utveckling:  Andelen godkända elever har fördubblats, om man jämför år 2015 med år 2019.

Det finns flera möjliga orsaker till de förbättrade resultatet enligt Malin Green, kollega till Anna Nyman:

– Förutom språkstödjarna har vi lärare under åren också fördjupat vårt sätt att arbeta med formativ bedömning. Vårt ändrade arbetssätt och språkstödjare har varit kommunicerande kärl, det ena utan det andra hade inte gjort lika stor skillnad. Idag har också varje elev en mobiltelefon, skriver sms och har nära till ett lexikon, säger hon.

Både Oliver St John och Anna Nyman kan summera en praktiknära forskning som lett till konkreta förändringar av undervisningen i svenska som andraspråk.

– Resultatet beror på att lärarna har visat stort förtroende och respekt för språkstödjarna och valt att dela med sig av sitt pedagogiska ansvar med dem för att eleverna ska kunna uppfylla målen, säger han.

Språkstödjarna behövs, enligt Anna Nyman. Men ända sedan de började har hon känt ett behov att hitta en bra arbetsform.  Forskningsprojektet har gett konkret hjälp:

– I skolan säger vi alltid att vi inte har tid. Vi hade inte heller tagit oss tid om vi inte haft detta tillfälle att jobba med en forskare. Oliver har lyft våra resonemang och gjort att vi kunnat se vad vi gör utifrån, och utvecklas, säger hon.

Maria Elisson

Åtta slutsatser av analysen

Handlingsplanen, eller checklistan, innehåller åtta slutsatser som analysen av den första omgången med inspelade lektioner gav:

*Tydligare roller och arbetsuppgifter. Språkstödjare medför en förändring av lärarens roll. Det ställer krav på samspel och tydliga roller i klassrummet.

*Elevaktivering. Utgångspunkten är att språkinlärning är en aktiv och utforskande process. Lärare och språkstödjare ska alltså samverka för att ge eleverna tid att tänka själva.

*Kontextualisera undervisningen. Språkstödjarnas egna erfarenheter av att vara nyanlända ska utnyttjas för att ge svenska språket ett sammanhang för eleverna.

*En utmanande undervisning. Språkstödjarna ska stötta eleverna, inte lösa deras uppgifter. Det kan handla om att uppmuntra istället för att korrigera. Läraren ska ge utmaningar, medan språkstödjaren anpassar utmaningen efter individen.

*Att fånga upp elevers respons på modersmål. Språkstödjarna uppmuntras att förmedla elevernas respons till lärarna för att lärarna ska kunna anpassa undervisningen.

*Överbryggande strategier. De kan se olika ut och komma i stunden eller i efterhand. Läraren måste vara medveten om att denna pedagogiska återkoppling ställer höga krav på språkstödjarens kompetens.

*En större investering i handledning.  Mer tid behövs för handledning av språkstödjare för att de ska kunna stötta eleverna på rätt sätt.

*Arbetsformer och aktiviteter. Lärarna visar mer konkret hur språkstödjarna ska agera för att utföra sin del av arbetet med eleverna.