Ny forskning: Kreativt arbete med berättelser stärker elevers förståelse av det lästa

2026-03-20

Anna-Maija Norberg och Björn Kindenberg. Foto: Privat.

Kan elever förstå skönlitteratur bättre om de själva får kliva in i berättelsen? Det var utgångspunkten i ULF-projektet "Kontrastiva aspekter av textuniversumbaserad läsundervisning". Resultaten visar att när elever skapar egna versioner av berättelser ökar både engagemang och läsförståelse.

Forskningsprojektet Kontrastiva aspekter av textuniversumbaserad läsundervisning är ett ULF-finansierat projekt (Utbildning, Lärande och Forskning) som genomfördes april 2024-mars 2025 av Björn Kindenberg (Institutionen för ämnesdidaktik) och Anna-Maija Norberg (Stockholms stad). Studien bygger på tidigare projekt som visar att kontrastering – att synliggöra skönlitteraturens olika tolkningsmöjligheter – kan främja fördjupad läsförståelse. I det här projektet undersöktes mer detaljerat hur detta påverkar elevernas tolkningar och hur undervisning kan utvecklas för att ta tillvara deras kreativa skapande.

En ny väg in i litteraturen

Bakgrunden är tydlig: allt färre barn och unga läser traditionella böcker. Samtidigt möter de berättelser dagligen genom film, tv-serier och bilder. Projektets resultat visar att undervisning som tar tillvara dessa medier och låter elever arbeta kreativt med litterära texter både ökar engagemanget och fördjupar läsförståelsen.

I ett så kallat textuniversum gestaltar elever berättelser genom bilder, film, rollspel eller brev skrivna ur karaktärers perspektiv. När elever omskapar berättelsen måste de ta ställning till karaktärer, händelser och teman, vilket öppnar för mer avancerade tolkningar av texten. På så sätt kan även yngre elever tolka komplexa berättelser och reflektera över deras centrala teman och perspektiv. Det kreativa arbetet fungerar därmed som en väg in i djupare litterära tolkningar.

Kreativ imitation och lärarens styrning

– En av de viktigaste slutsatserna från projektet handlar om lärarens roll, säger Björn. Även om elevernas arbete är kreativt behöver tolkningarna inte vara helt fria. De kan också bygga på imitation och vara trogna ursprungsberättelsen. Vi kallar det för ”kreativ imitation”, ett spänningsfält mellan frihet och styrning.

– Läraren kan medvetet sätta ramar för arbetet, till exempel genom att ange karaktärer, teman, miljöer eller detaljer från originaltexten som ska finnas med i elevernas egna versioner, fortsätter Anna-Maija. Med sin kunskap om textens litterära betydelse kan läraren fördjupa tolkningarna, även när arbetet upplevs som lekfullt.

Ett tydligt exempel från projektet var när mellanstadieelever fick återskapa berättelsen om Robin Hood i nutid. Detta ledde till tolkningar där sheriffen i Nottingham ersattes av Donald Trump – och öppnade upp för jämförande diskussioner om karaktärer, teman och handlingar.

Det som överraskade

– Flera resultat från projektet var oväntade, säger Björn och Anna-Maija. En tydlig observation var hur starkt engagerade eleverna blev när de fick gå in i rollen som olika karaktärer. Det behövde inte handla om avancerade dramaövningar – även enkla aktiviteter, som att skriva brev i rollen som litterära gestalter, skapade starka känslor. Eleverna kunde bli upprörda, arga, glada eller förfärade över sina karaktärers öden.

– En annan överraskning var hur eleverna mötte ursprungsberättelsen, fortsätter Anna-Maija. Traditionellt rekommenderas att elever får förförståelse inför läsning, till exempel genom att diskutera omslag, illustrationer eller filmatiseringar. I vårt arbete visade det sig ofta vara mer effektivt att låta eleverna möta berättelsen i dess ursprungliga form, utan förhandsledtrådar. Omslaget eller andra tolkningsverktyg kunde introduceras senare som exempel på möjliga tolkningar, vilket uppmuntrade eleverna att själva formulera och diskutera sina tolkningar.

Framtaget lärarstöd – färdigt att användas

Arbete med textuniversum är komplext och kräver flera samverkande faktorer: samarbete mellan elever, kunskap om verktyg för gestaltande, förståelse av ursprungstexten och förmågan att själv konstruera en berättelse. Som stöd har projektet tagit fram en didaktisk modell som hjälper lärare att planera hela processen – från val av teknik och samarbetsformer till val av bok och utformning av de berättelser eleverna ska skapa.

Nästa steg?

Om projektet tas vidare vore ett naturligt fokus att utveckla sätt att återföra elevernas kreativa tolkningar till ursprungstexten. Läraren kan då utmana eleverna att jämföra sina gestaltningar med originaltexten och med andra tolkningar i populärkulturen.

– Det här är ett ganska avancerat moment för både elever och lärare, menar Björn. Men att utveckla didaktiska principer för jämförande tolkning skulle ge viktiga verktyg för att kombinera kreativitet med djup litterär förståelse.