"Jag vill vara nära de processer jag leder"

ULF:s nationella styrgrupp är snart ett år gammal, om man räknar från 1 januari då verksamheten förklarades permanent. Vad har varit styrgruppens viktigaste fokus detta första år?

– Den nationella styrgruppen arbetar för att möjliggöra och stötta nodernas arbete och i förlängningen också det arbete som sker på lokal nivå. Ett viktigt fokus under detta första år har varit att utifrån det nationella ULF-avtalet skapa en gemensam förståelse för vad ULF är och kan vara, och vad vi vill att det ska vara. Det är viktigt att komma ihåg att ULF inte är ett "uppifrån"-initiativ, utan kommer av en genuin vilja från både skolverksamheten och akademin att gemensamt skapa en så bra utbildning för barn, unga och vuxna som möjligt. Detta perspektiv måste förvaltas och hållas ständigt levande för att vi inte ska fastna i ett för snävt och individualistiskt tänkande. ULF handlar om att se till helhetens bästa och hur vi gemensamt kan bidra till det. Det, tänker jag, är den nationella styrgruppens allra viktigaste uppdrag.

Med dig in i ULF-arbetet har du en djup kunskap om skola, skolutveckling och forskning. Berätta om din bakgrund!

­– Jag är legitimerad lärare i matematik, naturvetenskap och engelska för årskurs 1-7 och har arbetat i samtliga grundskolans årskurser i såväl kommunal som fristående verksamhet i 15 år. Jag har också en speciallärarexamen i såväl matematik som läs och skriv och har arbetat som speciallärare framför allt i grundskolans senare åldrar. Jag har nog alltid varit nyfiken på min egen undervisning och hur den har samspelat med mina elevers lärande. Det har varit en positiv utmaning när jag har känt att jag inte riktigt når dit jag vill med mina elever, det har blivit en ingång till att jag känt ett behov av att lära mig mer och vidareutbilda mig.

– När jag 2013 fick frågan från ledningen på Frida Utbildning om jag skulle vilja ansöka till forskarutbildningen, var svaret givet. Under min tid som samverkansdoktorand på Göteborgs universitet fick jag möjlighet att både fördjupa mina akademiska kunskaper och förstå akademins processer på ett nytt sätt. Jag disputerade 2019 med en avhandling som studerade hur Matematiklyftet som ett exempel på en statlig satsning mötte en lokal fortbildningspraktik i skolan. Efter disputationen har jag haft förmånen att fortsätta fördjupa mig i frågor som rör skolutveckling och professionellt lärande, både i mitt arbete som forskare och utvecklingsledare på central nivå i organisationen och i min forskning.

Ett litet dyk in i ditt arbete visar att du återkommer till lärares professionella självkänsla, är det rätt uppfattat?

– Ja, det här med professionell självkänsla är verkligen ett av mina ledord. Ett viktigt mål i mitt arbete är att göra lärares röst hörd och att kunna bidra till att lärare känner tilltro till och stolthet över de kunskaper och förmågor som de besitter. Idag omges lärare av många olika röster som uttalar sig om deras arbete, och det är lätt att hamna i känslan av att andra vet bättre eller att inte vara lika mycket värd. Jag vill att lärare ska känna att det är de som har den bästa kunskapen om sin egen praktik och därmed också har bäst förutsättningar att finna svar på vad som kan göra praktiken ännu bättre. Jag vill också stärka lärare i förståelsen av att undervisningen vinner på att delas med andra - att vi tillsammans i kollegiet kan bidra till att göra varandras undervisning bättre genom att visa prestigelöshet och använda varandra som kritiska och nyfiket utforskande vänner.

Vad har stärkt dig på din egen professionella resa?

– Det som stärker mig i mitt eget professionella lärande är att vara nära de processer som jag leder. Precis som jag tidigare i mitt arbete som lärare behövde vara nyfiken på sambandet mellan min undervisning och mina elevers lärande, behöver jag idag vara nyfiken på hur mitt ledande samspelar med dem jag leder. Jag har tillsammans med några forskarkollegor skrivit om detta som "lärande ledande", ett ledarskap som är formativt och behöver ske i nära "dialog" med den grupp jag möter. Det stärker mig också att få möjlighet att ingå i olika typer av uppdrag och nätverk där jag möter människor som har andra perspektiv än jag själv, som kan utmana mig och få mig att förstå saker på nya sätt.

I ditt uppdrag för Lärarstiftelsen leder du arbetet med en förstudie kring ett framtida system för lärares beprövade erfarenhet. Vad är det ni ska göra?

– Mitt uppdrag är att göra en förstudie om beprövad erfarenhet, där det handlar om att både få en bild av hur begreppet förstås och används idag, såväl nationellt som internationellt, men också om att skapa en struktur för att kunna arbeta med att dokumentera, pröva och dela lärares erfarenhetsbaserade kunskaper så att de blir beprövade.

Förstudien ska bidra till att i nästa steg kunna skapa en nationell digital plattform för lärares beprövade erfarenhet. En sådan plattform blir en "bank" av lärares samlade professionella kunskaper om vad som fungerar i undervisningen. Idag görs många bra saker i olika klassrum runt om i Sverige, men det finns ingen gemensam plattform att dela dessa kunskaper på. Det vill vi på Lärarstiftelsen skapa.

Hur skulle man kunna beskriva den framtida infrastruktur för lärares beprövade erfarenhet som är målet?

– I och med att vi fortfarande är i uppstarten av detta långsiktiga arbete, är det svårt att uttala sig om hur infrastrukturen kommer att se ut i framtiden. Under våren kommer vi att tillsammans med olika pilotgrupper i förskola, grundskola och gymnasium pröva en modell, vilken vi kontinuerligt kommer att utvärdera, anpassa och förfina genom ytterligare prövanden under hösten 2026. Det som är vår ledstjärna i arbetet är att det är lärarna själva som ska bidra med de exempel från undervisningen som prövas, och de som ska avgöra huruvida något fungerar eller inte och vad som behöver justeras för att fungera i flera olika klassrum.

Vad händer när ett gediget system för beprövad erfarenhet kopplas samman med utbildningsforskning i samverkan?

– Ja, vad händer då? Jag tänker att det kanske är först när vi har båda dessa ingredienser som vi får till riktigt god praktiknära forskning i samverkan. Plattformen med lärares beprövade erfarenhet kan utgöra en näringsrik och fyllig "jordmån" för forskning - här kan mönster skönjas både kring sådant som lärare identifierat fungerar väldigt bra och kring områden där det kanske behövs en djupare förståelse och som kan bli underlag för vidare studier. På samma sätt kan forskningsresultat prövas och delas inom ramen för plattformen. Min förhoppning är att Lärarstiftelsens arbete bidrar till att vi kan tala om och förstå "vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet" som en förenad enhet och inte som två särskiljda delar. Och att vi kan hitta former för hur alla de olika instanser som arbetar med dessa delar i Sverige idag kan samverka på ett gynnsamt sätt, snarare än att arbeta i separata stuprör. Grunden i detta arbete, och det som gör att vi kan lyckas med detta, är tilltron till att vi alla vill samma sak - att skapa en så god skola och utbildning för våra barn och unga som möjligt. Det är hoppfullt!

Andrea Dahlkild