Nationell ULF Bazar - om processen från frö till ax

På Nationell ULF Bazar den 2 oktober handlade det om modeller för idégenerering i samverkan mellan huvudman och lärosäte. Från varje nod presenterades ett exempel på hur man arbetar för att fånga upp skolans och förskolans frågor och undersöka om de kan utgöra grund för praktiknära forskning. Flera exempel handlade om särskilda forskningsidédagar, där skolans verksamma får presentera sina frågor för forskare och eventuellt inleda ett samarbete.

– Kunskapsproduktion i samverkan är kärnan i ULF. Att dela kunskapen med andra är en annan viktig del. Idag ska vi prata om det som kommer först - forskningsidéerna. Försöksverksamheten har gett oss en stor variation av modeller för idégenerering. När vi nu har gått in i reguljär verksamhet handlar det inte om att hitta ett enda sätt – vi vill värna om varationen. Men det är viktigt att vi lär av varandra och fortsätter utvecklas tillsammans, sa Sebastian Björnhammer, samordnare vid ULF:s nationella kansli.

Nodernas presentationer i bilder pdf, 2 MB.

Idégenerering i många former

Exempel från Göteborgs universitet och skolhuvudmän med ULF-avtal (CULF)
Presentatör: Cecilia Ferm Almqvist, Vetenskaplig ledare för CULF, Göteborgs universitet, Västnoden

Inom CULF skapas mötesplatser mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän med ULF-avtal. Avtalen är förutsättning för att delta i aktiviteter.

Idégenerering sker genom:

• En förmedlingsblankett tillgänglig på webben, som gör att en initiativtagare hos huvudman kan få hjälp med att komma i kontakt med forskare vid lärosätet och vice versa.
• Workshops riktade till forskare, lärare och skolledare, där förutsättningar för idégenerering utvecklas. Deltagarna tar med sig sina frågor som diskuteras och med hjälp av forskarnas kompetens kan utvecklas till forskningsidéer.
• 3x3-möten: Lärare/skolledare och forskare kan tillsammans söka medel för att under tre timmar fördelade på tre tillfällen forma en idé i samverkan.
• Konferenser där skolhuvudmän möter lärosäten och får tillfälle att bolla idéer.
• Forskningscirklar. En fördjupning där idéer prövas och kan leda till forskningsprojekt.

Idékläckare som behöver skärpa sin idé får stöd av ett antal tips: Hur är idén angelägen? Hur gynnar den barns och elevers lärande? Hur blir alla inblandade delaktiga?

- Vi brukar prata om "ax till limpa". Jag tänker att idégenereringsarbetet kommer före axet. Det är då man lägger fröet i jorden och ser om det kan gro eller inte, och vad man behöver gödsla med, säger Cecilia Ferm Almqvist.

MKL:s verksamhetsledare nyckelperson i frågefångst

Exempel från Mälardalens universitet i samverkan med Region Sörmland och Region Västmanland samt några fristående parter
Presentatör: Jessica Götberg, verksamhetsledare vid Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande, Östnoden

Vid Mälardalens universitet ligger ULF-arbetet under den redan etablerade samverkansstrukturen som är kopplad till MKL, ett regionalt utvecklingscentrum. I MKL:s styrgrupp sitter representanter från lärosätet samt fyra skolhuvudmän och två strateger från regionerna. Även det regionala samverkansrådet är en central mötesplats.

1. MKL:s verksamhetsledare för löpande dialoger med regionernas skolhuvudmän under året. Vilka utmanande frågor möter man just nu i verksamheterna?
   
   
2. Resultatet av dialogerna diskuteras i MKL:s styrgrupp i december, där man enas om teman för vårens forskardialog.
   
   
3. Forskardialogen genomförs i mars, ett rundabordssamtal med tre rotationer där skolans rektorer och utvecklingsledare med flera möter forskare inom utbildningsvetenskap för att diskutera möjliga praktiknära forskningsprojekt utifrån valda teman. Kontakter knyts.
   
   
4. De parter som inlett samarbete skriver tillsammans ett slags första abstract, följt av en projektansökan. Både abstract och ansökan förankras väl i berörda verksamheter så att förutsättningar för forskning kan skapas.

Skolhuvudmännens initiativ ligger på den tematiska nivån, medan den konkreta idén formas av forskare och exempelvis rektor gemensamt. Den fortsatta processen från ansökan till beviljat projekt sker i fortsatt samverkan mellan lärosätet och regionerna, via beslutande och beredande organ.

Huvudmännens inventering är startpunkt

Exempel från Umeå universitet i samverkan med huvudmän med ULF-avtal
Presentatör: Ola Lindberg, ULF-ansvarig vid Umeå universitet, Nordnoden

1. Utgångspunkten är en inventering av utvecklingsområden hos skolhuvudmännen. Beroende på till exempel huvudmannens storlek kan utvecklingsområden se olika ut och vara verksamhetsnära eller mer förvaltningsnära.
   
   
2. Utifrån en lång lista på prioriterade områden initieras samarbeten i symmetrisk och komplementär samverkan. Lärare kan ta kontakt med en forskargrupp eller tvärtom. Parterna jobbar gemensamt fram ett innehåll.
   
   
3. Det går att söka två olika former av stöd:
   - Tvååriga forskningsprojekt i samverkan mellan lärosäte och huvudman
   - Samverkanscheckar, en typ av såddpengar som används för att etablera samverkan och generera ett tematiskt eller ämnesmässigt innehåll som kan ligga till grund för en fou-miljö.
   
   
4. I bägge fallen skickas ansökan in av forskare. Den granskas symmetriskt och komplementärt av skolhuvudmän och externa forskare.

Idédagar där alla frågor får plats

Malmö universitet i samverkan med huvudmän med ULF-avtal
Presentatör: Lisbeth Gyllander Torkildsen, Kvalitets- och utvecklingschef på Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad, Sydnoden

ULF Idédag är ett fysiskt möte mellan universitetets forskare, lärarutbildare och verksamma i olika skolformer. Idédagarna brukar genomföras i november och fungerar som workshops för framtida ULF-nätverk och praktiknära forskningsprojekt.

1. En inbjudan går ut till skolhuvudmän med ULF-avtal, totalt 19 stycken. Deltagare bjuds in att skicka in idéskisser till praktiknära forskning.
   
   
2. På idédagen ”pitchas” alla inskickade idéer. Modellen är två minuter per presentation utifrån fyra frågor: vad, varför, hur och med vem? Diskussioner sker i blandade grupper, nya tankar genereras.
   
   
3. Efter idédagen inleds ett ansökningsförfarande för de idéägare som vill gå vidare och starta ett forskningsprojekt eller ett ULF-nätverk. Det går också att få förmedel för viderutveckling av en idé tillsammans med den andra parten. I ULF-nätverken jobbar forskare, lärarutbildare och skolverksamma i två år med att generera, fördjupa och beforska frågor utifrån den egna praktiken.
   
   
4. Ansökningarna bedöms av en bedömningsgrupp med lika antal representanter från skolpraktiken respektive lärosätet.
   

– När vi började med idédagarna kom forskare med välutvecklade idéer som skolhuvudmännen fick ta del av. Vi började då pusha för att även huvudmännen skulle skicka in idéer och bestämde oss för att inte ge de mest kunniga företräde – alla fick presentera. Det blev väldigt bra. Av de råare idéerna har hittills tre stycken blivit nätverk genom förmedel, berättar Lisbeth Gyllander Torkildsen.

Kontinuerlig samverkan gör forskningsidédag möjlig

Exempel från Södertörns högskola i samverkan med huvudmän med ULF-avtal
Presentatör: Maria Zackariasson, Akademisk utvecklingsledare ULF SH, Huvudstadsnoden

1. Lärosätet har kontinuerlig kontakt med lärare, förskollärare och rektorer. ULF-ansvariga hos båda parter är nyckelpersoner. Riktade satsningar i form av seminarieserier och workshops fungerar som forum där intresse för ULF kan väckas och ett idéarbete initieras.
   
   
2. Lärare, rektorer och forskare från lärarutbildningen bjuds in till en forskningsidédag öppen för alla typer av verksamhetsrelevanta idéer.
   
   
3. ULF-ansvariga från lärosäte och huvudman gör ett urval av inskickade idéer utifrån antal deltagande forskare, och med målet att skapa en jämn fördelning mellan huvudmännen. Det blir mellan 3-5 idéer per huvudman.
   
   
4. Idéer matchas med forskare. Viss headhunting sker.
   
   
5. På forskningsidédagen samlas först forskarna och diskuterar idéerna. På eftermiddagen kommer skolans representanter och ger korta presentationer av varje idé. Grupper formas där forskare har matchats med idéägare, och genom rotation kan den bästa matchningen leda till ett samarbete.
   
   
6. Medel finns att söka för tre typer av aktiviteter: Möten för utveckling av forskningsidé (3 möten á 3 timmar), forskningscirkel och praktiknära mindre forskningsprojekt.