Ny rapport: RUC:s potential som arena för universitetets samverkansuppgift

2021-11-01

RUC (Regionalt utvecklingscentrum) eller motsvarande verksamhet har stor potential att fungera som en arena i lärosätenas samverkansuppgift. Dock finns det olika förutsättningar, funktioner och roller för samverkan bland landets regionala utvecklingscentrum, vilket medför framtida utmaningar och behov. Det visar en nyligen publicerad rapport inom den strategiska satsningen Framtidens lärarutbildning vid Örebro universitet.

handskakning

I rapporten En nationell nulägesbild av Regionalt utvecklingscentrum (RUC) 2020–21: En kartläggning av hur RUC-företrädare ser på RUC:s förutsättningar, funktion och verksamhet ger Urban Haglind, Lena Öijen och Ann Öhman Sandberg en nulägesbeskrivning av RUC vid landets lärosäten. Den samlade kartläggningen via enkät och uppföljande samtal har sin grund i fyra frågor:

  • Hur ser RUC:s förutsättningar ut i dag?
  • Varför behövs ett RUC i dag?
  • Vad möjliggör RUC framöver?
  • Vad utmanar RUC framöver?

Bakgrunden till rapporten är att författarna har koordinerat Örebro universitets medverkan i försöksverksamheten ULF. I det arbetet har de upplevt skillnader mellan landets regionala utvecklingscentrum, men också likheter mellan ursprungsintentionen med RUC och avsikten med ULF.

 – Med hjälp av kartläggningen vill vi också undersöka vilken roll RUC kan spela i framtiden när det gäller uppbyggnaden av strukturer för samverkan mellan akademi och skolverksamhet, säger Urban Haglind, verksamhetsutvecklare för RUC – Regionalt utvecklingscentrum vid Örebro universitet.

Omformulerad samverkansuppgift i högskolelagen

Författarna anser även att det är relevant att belysa rapportens resultat i förhållande till högskolelagens nya skrivning av samverkansuppgiften för landets lärosäten som trädde i kraft den 1 juli i år. Universitet och högskolor har enligt högskolelagen tre uppgifter: undervisning, forskning och samverkan. Omformuleringen av samverkansuppgiften innebär att lärosäten förväntas ”att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta” (SFS 1992:1434, 1 kap. 2 §). Samverkansuppgiften ska alltså vara ett ömsesidigt utbyte av kunskap och kompetens mellan högskolan och det omgivande samhället.

– Just det ömsesidiga utbytet i samverkan är något som också betonades i den statliga ursprungsintentionen med RUC. Även bakgrunden till ULF är att skola och akademi behöver varandras olika kompetenser och kunskaper, för att kunna skapa relevant forskning som utvecklar bådas verksamheter. Det finns på det sättet intressanta överlappningar mellan den nya högskolelagsskrivningen, RUC och ULF, förklarar Lena Öijen, adjungerad universitetslektor i pedagogik vid Örebro universitet.


RUC som nationellt varumärke för samverkan

Urban Haglind och Lena Öijen
Urban Haglind och Lena Öijen.

Av rapporten framgår att RUC uppfattas som ett användbart och nationellt ”varumärke” för lärosätessamverkan med skolhuvudmän och skolor. RUC karaktäriseras av upparbetade relationer med skolhuvudmän, vilka i första hand hör till den region som lärosätet finns inom. RUC-företrädarna uttrycker en önskan och ambition att RUC ska få en stärkt roll i lärosätenas arbete med att organisera och bedriva samverkan mellan lärosäte och skola i vid eller specifik bemärkelse. Dock finns det betydande skillnader när det gäller vilka förutsättningar och roller för samverkan som RUC har inom de olika lärosätena respektive med ”det omgivande samhället”. Detta innebär att de olika RUC-verksamheterna kan delas in i tre kategorier utifrån deras bemanning, finansiering och verksamhetsområden, vilket därmed innebär olika utmaningar och möjligheter på olika lärosäten.

– Rapporten visar att det finns RUC som karaktäriseras av en bred uppsättning verksamhetsområden, finansiering från flera parter samt god förankring och legitimitet både internt och externt. Dessa RUC kan stå stadigt även om en förändring gällande verksamhetsområden eller finansiering annalkas. Det finns även RUC som karaktäriseras av att de främst arbetar på uppdrag, framför allt från skolhuvudmännen men även från Skolverket. De har andra förutsättningar att stå emot annalkande förändringar, berättar Urban Haglind.

RUC som en stark arena för samverkan och forskning

Rapporten visar också att det finns likheter mellan landets RUC-verksamheter. Det gemensamma som synliggörs i kartläggningen är att lärosäten i dag organiserar sig för samverkan och att alla RUC i en övergripande bemärkelse har någon roll i lärosätenas samverkansuppgift. Flera RUC verkar röra sig mot att verksamheten får ett tydligare fokus på samverkan och aktiviteter kopplade till forskning i någon bemärkelse.

– Utifrån kartläggningen kan vi ana att det ULF-arbete som genomförts på lärosätena både kan möjliggöra och utmana RUC:s legitimitet och roll i lärosätets samverkan. På vissa lärosäten har RUC eller motsvarande haft en central roll i ULF-arbetet, medan de på andra lärosäten kanske varit mer inriktade mot att föra dialog med Skolverket och vara lärosätets mottagare av deras forskningsbaserade satsningar. Företrädarna ser här en potential att RUC blir både en starkare arena och en mer aktiv part även i lärosätets inre arbete med samverkansuppgiften, säger Lena Öijen.

Mot bakgrund av den nya lagskrivningen för samverkansuppgiften lyfter rapporten fram RUC:s potential att kunna utgöra en slags garant för att värna om att lärosätet bidrar till den samhälleliga utmaningen om en förbättrad likvärdighet. En sådan roll skulle då utgå från lärosätets egna uppdrag inom samverkan, forskning och utbildning, för att kunna utveckla hållbara samverkansstrukturer såväl internt som externt.

– Utifrån att RUC-företrädarna bidrar med kompetens och erfarenheter till samverkansuppgiften, prövar vi i rapporten tanken om att förstå RUC som en garant för samverkan, snarare än som tidigare en slags vetenskaplig garant gentemot myndigheterna. Nulägesbilden visar också att RUC-företrädarna ser sig just som företrädare för lärosätet. Detta var inte lika tydligt i min avhandling från 2014, då samverkan hade en tydligare utgångspunkt i skolans grunduppdrag snarare än lärosätets. Men genom det här med samhälleliga utmaningar har ju skola och lärosäte på ett sätt nu en gemensam problematik att hantera och för lärosätets del via de tre lärosätesuppgifterna, förklarar Lena Öijen.

Gemensamma utmaningar för alla RUC

I rapporten identifierar författarna några framtida utmaningar som är gemensamma för alla RUC-verksamheter oavsett deras nuvarande förutsättningar. Kartläggningen visar på tre statliga initiativ som kommer att få konsekvenser för RUC:s verksamhet, såväl nationellt som lärosätesspecifikt:

  • professionsprogrammet
  • Skolverkets regionalisering
  • permanentandet av försöksverksamheten kring praktiknära forskning inom ULF-avtalet.

Dessa initiativ ser RUC-företrädarna kan medföra både möjligheter och utmaningar för vad RUC kan, bör eller ska vara framöver, beroende på vilka beslut som fattas på statlig nivå och hur de sedan uttolkas och iscensätts på lokal nivå.

– Vi på RUC vid Örebro universitet är intresserade av att vara ett stöd i samtliga dessa statliga initiativ och oavsett vilka val lärosätet kommer att göra gällande stöd till dem, så påverkar det RUC:s utveckling på ett intressant sätt, säger Urban Haglind.

RUC:s fortsatta arbete med lärosätets samverkansuppgift

Författarna redovisar avslutningsvis några rekommendationer för det framtida arbetet inom RUC. En rekommendation är att mot bakgrund av den nya lagskrivningen diskutera samverkansuppgiften internt på lärosäten och i dialog med skolhuvudmän i den lokala regionen. En annan rekommendation är att utreda intresset och möjligheterna för lärosäten att vidareutveckla RUC:s nationella nätverk till ett nationellt forum motsvarande lärarutbildningskonventet, för att utgöra en tydligare gemensam röst på nationell nivå i frågor om samverkan mellan lärosäte och skola.

– Vi hoppas att rapporten kan ligga till grund för fortsatta diskussioner om RUC:s roll på respektive lärosäte och om RUC som en gemensam nationell röst, avslutar Urban Haglind.

Rapportens resultat och slutsatser kommer att diskuteras på den nationella RUC-konferensen i Jönköping den 24–25 november, där Urban Haglind och Lena Öijen deltar. Dessutom kommer de att föreläsa om RUC:s förutsättningar, funktion och roll för Örebro universitets samverkansuppgift på konferensen Framtidens lärarutbildning – erfarenheter och visioner den 15–16 mars 2022.

Henrik Haglund

Vill du veta mer?

Kontakta Urban Haglind, verksamhetsutvecklare för RUC – Regionalt utvecklingscentrum vid Örebro universitet

Kontakta Lena Öijen, adjungerad universitetslektor i pedagogik vid Örebro universitet

Läs rapporten En nationell nulägesbild av Regionalt utvecklingscentrum (RUC) 2020–21: En kartläggning av hur RUC-företrädare ser på RUC:s förutsättningar, funktion och verksamhet