Bilden säger mer än tusen ord – Att lyfta fram visuella representationer i samhällskunskapsundervisningen

2021-01-07

Många illustrationer i SO-läromedel bidrar med information som inte finns i texten och som elever kan ha svårt att tolka. Ett nystartat ULF-projekt vid Stockholms universitet tar reda på hur eleverna förstår dessa visuella representationer och hur undervisningen kan utformas för att öka elevernas förståelse.

– Utifrån ett medborgarbildningsperspektiv är det viktigt att kunna förstå de typ av grafiska modeller som beskriver viktiga samhällsfrågor, inte bara i lektionsundervisningen utan även till exempel i vilken dagstidning som helst, säger Ann-Sofie Jägerskog, forskare i ämnesdidaktik.

Det treåriga forskningsprojektet ”Säger bilden mer än tusen ord? – Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen” är ett av de bidrag som i våras fick ULF-medel för praktiknära forskning i samverkan.

– Det är jätteroligt och gör det möjligt att skala upp de studier vi gör inom plattformen Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS) över flera år och att pröva hur STLS kan fungera som det slags forskningsmiljö som ULF syftar till att utveckla. Det säger Ann-Sofie Jägerskog, en av fyra forskare som tillsammans med sju lärare från fem skolor i Stockholmsregionen utgör forskningsgruppen.

– Extra roligt är det att vi fått det inom ramen för samhällskunskap eftersom forskning om visuella representationer i undervisningen är vanligare inom andra skolämnen, till exempel inom naturvetenskapliga ämnen.

Behandlar viktiga samhällsfrågor

Tidigare forskning visar att närmare 60 procent av de bilder och illustrationer – som diagram, tabeller och grafer – som finns i läromedel i samhällsorienterade ämnen bidrar med information som inte finns i texten. Samtidigt pekar både forskningsresultat och lärares erfarenheter mot att elever har svårt att förstå dem.

– Utifrån ett medborgarbildningsperspektiv är det förstås viktigt att kunna förstå den här typen av grafiska modeller som beskriver komplexa relationer och samband om viktiga samhällsfrågor, inte bara i lektionsundervisningen utan även till exempel i vilken dagstidning som helst, säger Ann-Sofie Jägerskog.

Fyrfältare och plotdiagram är exempel på så kallade visuella representationer som elever kan ha svårt att förstå och som undervisningen behöver beakta.

Workshops med lärare

Processen med att identifiera forskningsproblemet togs fram i samverkan med skolhuvudmän. Deras systematiska kvalitetsarbete visade att det fanns ett behov av att utveckla undervisning kopplad till elevers litteracitet och språkutveckling. I workshops med lärare har sedan syftet och forskningen avgränsats till att ta reda på vad det är som är svårt för eleverna när de ska tolka det ämnesinnehåll i samhällskunskap som är visuellt illustrerat. Och hur undervisningen kan utformas så att eleverna kan läsa av och förstå bilderna bättre.  

Forskningsgruppen har tillsammans valt ut tre vanliga visuella representationer att studera vidare. Det är grafiska modeller i form av flödesschema, plotdiagram och så kallade fyrfältare. För att kunna studera progression och utveckling över tid och ge en bredd i ämnesinnehåll deltar elever och lärare på både mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Under hösten har forskningsgruppen tagit fram diskussionsuppgifter för eleverna, kopplade till de tre modellerna.

– Vi ville göra en pilotstudie för att försäkra oss om att eleverna verkligen förstår frågorna och att de uppgifter vi ger dem verkligen öppnar upp för den typen av diskussioner i relation till modellerna som vi vill uppnå, och som kan ge oss information om hur eleverna förstår modellerna.

Pilotstudie med elevdiskussioner

Uppgifterna handlar till exempel om att med hjälp av ett flödesschema över det samhällsekonomiska kretsloppet diskutera vilka konsekvenser det får för olika delar av samhället när företag behöver säga upp folk i samband med coronapandemin. Och att med hjälp av plotdiagram diskutera relationen mellan nativitet och antal skolår för flickor i olika länder. Fyrfältare får fungera som underlag för diskussioner kring exempelvis relationen mellan makt och ansvar.

– I vår analys av elevernas gruppdiskussioner i pilotstudien ser vi att flera av frågorna och uppgifterna fungerar väl för att eleverna ska diskutera modellerna och för att vi ska kunna få syn på hur de förstår dem. Men vissa uppgifter behöver justeras ytterligare för att eleverna verkligen ska samtala utifrån modellen. Vi ser redan nu tendenser till att det finns både likheter och skillnader rörande vad som utgör utmaningar för elever i olika årskurser.

Deltar i projektet gör forskarna Max Strandberg, Malin Tväråna, Ann-Sofie Jägerskog och Mattias Björklund. Foto: Stockholms universitet

Mejslar fram undervisningen

Nästa steg blir att göra en mer storskalig kartläggning där elever tar sig an de diskussionsuppgifter som har arbetats fram och utprövats under hösten. Dessa gruppdiskussioner kommer sedan att analyseras för att identifiera vilka aspekter som behöver lyftas fram i undervisningen så att eleverna får bättre förutsättningar att utveckla en förståelse för visuella representationer i samhällskunskap. Den kartläggningen ligger sedan till grund för den undervisning som skapas och inleds i höst. Enligt förebilden för forskningsansatsen learning study arbetar sedan forskningsgruppen gemensamt med att utforma, pröva och utvärdera undervisning i två cykler.

– Projektet blir på så sätt ett bidrag som både fördjupar tidigare forskning och blir till hjälp direkt in i undervisningen, som blir ännu mer finkalibrerad och skapar förutsättningar för att utveckla elevernas förmåga att läsa av olika sorters diagram.

Samverkar med lärarutbildningen

För att även framtida lärare ska få ett grepp om vad det är som är svårt med grafiska modeller och hur de bör tänka när de används i undervisningen involveras lärarstudenter i olika faser av forskningsarbetet. Redan från i vår kan lärarstudenter delta med sina självständiga arbeten.

– Det är ett bra sätt att knyta pågående ämnesdidaktisk forskning till studenternas arbeten i lärarutbildningen. I anslutning till kurser i ämnesdidaktik kommer de också att bjudas in till öppna seminarier där projektet presenteras och diskuteras, säger Ann-Sofie Jägerskog.

Gunilla Nordin
 

Forskningsmiljön Stockholm Teaching & Learning Studies

När Stockholms universitet anslöt sig till ULF-projektet var det naturligt att delta med den redan upparbetade modellen STLS. I tio års tid har universitetet samarbetat med flera skolhuvudmän i Stockholmsregionen för att i småskaliga projekt utveckla undervisningen. Hittills har drygt 300 lärare deltagit i, och bedrivit, ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med universitetets disputerade forskare och forskarstudenter. Mer om STLS på Pedagog Stockholms webbplats. 

Nyheter

Prenumerera på vårt nyhetsbrev! 
Nyhetsbrevet kommer cirka en gång i månaden och innehåller alla nyheter kring ULF-avtal.

Anmäl dig till nyhetsbrevet här!

Bilden säger mer än tusen ord – Att lyfta fram visuella representationer i samhällskunskapsundervisningen

2021-01-07

Många illustrationer i SO-läromedel bidrar med information som inte finns i texten och som elever kan ha svårt att tolka. Ett nystartat ULF-projekt vid Stockholms universitet tar reda på hur eleverna förstår dessa visuella representationer och hur undervisningen kan utformas för att öka elevernas förståelse.

– Utifrån ett medborgarbildningsperspektiv är det viktigt att kunna förstå de typ av grafiska modeller som beskriver viktiga samhällsfrågor, inte bara i lektionsundervisningen utan även till exempel i vilken dagstidning som helst, säger Ann-Sofie Jägerskog, forskare i ämnesdidaktik.

Det treåriga forskningsprojektet ”Säger bilden mer än tusen ord? – Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen” är ett av de bidrag som i våras fick ULF-medel för praktiknära forskning i samverkan.

– Det är jätteroligt och gör det möjligt att skala upp de studier vi gör inom plattformen Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS) över flera år och att pröva hur STLS kan fungera som det slags forskningsmiljö som ULF syftar till att utveckla. Det säger Ann-Sofie Jägerskog, en av fyra forskare som tillsammans med sju lärare från fem skolor i Stockholmsregionen utgör forskningsgruppen.

– Extra roligt är det att vi fått det inom ramen för samhällskunskap eftersom forskning om visuella representationer i undervisningen är vanligare inom andra skolämnen, till exempel inom naturvetenskapliga ämnen.

Behandlar viktiga samhällsfrågor

Tidigare forskning visar att närmare 60 procent av de bilder och illustrationer – som diagram, tabeller och grafer – som finns i läromedel i samhällsorienterade ämnen bidrar med information som inte finns i texten. Samtidigt pekar både forskningsresultat och lärares erfarenheter mot att elever har svårt att förstå dem.

– Utifrån ett medborgarbildningsperspektiv är det förstås viktigt att kunna förstå den här typen av grafiska modeller som beskriver komplexa relationer och samband om viktiga samhällsfrågor, inte bara i lektionsundervisningen utan även till exempel i vilken dagstidning som helst, säger Ann-Sofie Jägerskog.

Fyrfältare och plotdiagram är exempel på så kallade visuella representationer som elever kan ha svårt att förstå och som undervisningen behöver beakta.

Workshops med lärare

Processen med att identifiera forskningsproblemet togs fram i samverkan med skolhuvudmän. Deras systematiska kvalitetsarbete visade att det fanns ett behov av att utveckla undervisning kopplad till elevers litteracitet och språkutveckling. I workshops med lärare har sedan syftet och forskningen avgränsats till att ta reda på vad det är som är svårt för eleverna när de ska tolka det ämnesinnehåll i samhällskunskap som är visuellt illustrerat. Och hur undervisningen kan utformas så att eleverna kan läsa av och förstå bilderna bättre.  

Forskningsgruppen har tillsammans valt ut tre vanliga visuella representationer att studera vidare. Det är grafiska modeller i form av flödesschema, plotdiagram och så kallade fyrfältare. För att kunna studera progression och utveckling över tid och ge en bredd i ämnesinnehåll deltar elever och lärare på både mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Under hösten har forskningsgruppen tagit fram diskussionsuppgifter för eleverna, kopplade till de tre modellerna.

– Vi ville göra en pilotstudie för att försäkra oss om att eleverna verkligen förstår frågorna och att de uppgifter vi ger dem verkligen öppnar upp för den typen av diskussioner i relation till modellerna som vi vill uppnå, och som kan ge oss information om hur eleverna förstår modellerna.

Pilotstudie med elevdiskussioner

Uppgifterna handlar till exempel om att med hjälp av ett flödesschema över det samhällsekonomiska kretsloppet diskutera vilka konsekvenser det får för olika delar av samhället när företag behöver säga upp folk i samband med coronapandemin. Och att med hjälp av plotdiagram diskutera relationen mellan nativitet och antal skolår för flickor i olika länder. Fyrfältare får fungera som underlag för diskussioner kring exempelvis relationen mellan makt och ansvar.

– I vår analys av elevernas gruppdiskussioner i pilotstudien ser vi att flera av frågorna och uppgifterna fungerar väl för att eleverna ska diskutera modellerna och för att vi ska kunna få syn på hur de förstår dem. Men vissa uppgifter behöver justeras ytterligare för att eleverna verkligen ska samtala utifrån modellen. Vi ser redan nu tendenser till att det finns både likheter och skillnader rörande vad som utgör utmaningar för elever i olika årskurser.

Deltar i projektet gör forskarna Max Strandberg, Malin Tväråna, Ann-Sofie Jägerskog och Mattias Björklund. Foto: Stockholms universitet

Mejslar fram undervisningen

Nästa steg blir att göra en mer storskalig kartläggning där elever tar sig an de diskussionsuppgifter som har arbetats fram och utprövats under hösten. Dessa gruppdiskussioner kommer sedan att analyseras för att identifiera vilka aspekter som behöver lyftas fram i undervisningen så att eleverna får bättre förutsättningar att utveckla en förståelse för visuella representationer i samhällskunskap. Den kartläggningen ligger sedan till grund för den undervisning som skapas och inleds i höst. Enligt förebilden för forskningsansatsen learning study arbetar sedan forskningsgruppen gemensamt med att utforma, pröva och utvärdera undervisning i två cykler.

– Projektet blir på så sätt ett bidrag som både fördjupar tidigare forskning och blir till hjälp direkt in i undervisningen, som blir ännu mer finkalibrerad och skapar förutsättningar för att utveckla elevernas förmåga att läsa av olika sorters diagram.

Samverkar med lärarutbildningen

För att även framtida lärare ska få ett grepp om vad det är som är svårt med grafiska modeller och hur de bör tänka när de används i undervisningen involveras lärarstudenter i olika faser av forskningsarbetet. Redan från i vår kan lärarstudenter delta med sina självständiga arbeten.

– Det är ett bra sätt att knyta pågående ämnesdidaktisk forskning till studenternas arbeten i lärarutbildningen. I anslutning till kurser i ämnesdidaktik kommer de också att bjudas in till öppna seminarier där projektet presenteras och diskuteras, säger Ann-Sofie Jägerskog.

Gunilla Nordin
 

Forskningsmiljön Stockholm Teaching & Learning Studies

När Stockholms universitet anslöt sig till ULF-projektet var det naturligt att delta med den redan upparbetade modellen STLS. I tio års tid har universitetet samarbetat med flera skolhuvudmän i Stockholmsregionen för att i småskaliga projekt utveckla undervisningen. Hittills har drygt 300 lärare deltagit i, och bedrivit, ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med universitetets disputerade forskare och forskarstudenter. Mer om STLS på Pedagog Stockholms webbplats. 

Senast uppdaterad: 2023-05-26
Skriv ut