Med Gävlemodellen kan skolans arbete mot mobbning baseras på aktuell forskning
2020-12-13
Sedan 2012 har Gävle kommun på ett framgångsrikt sätt arbetat med Gävlemodellen för att motverka mobbning på kommunens skolor. Gävlemodellen har tagits fram i ett samarbete mellan kommunen och Högskolan i Gävle, och lutar sig tungt på aktuell forskning. Modellen är nu implementerad på alla skolor, men samarbetet med Högskolan fortsätter. Det är dags att lyfta det gemensamma arbetet till nästa nivå.

Gävle kommun har i ett samarbete med Högskolan i Gävle utvecklat ett systematiskt arbete mot mobbning som kallas för Gävlemodellen. Arbetet inleddes redan under 2012. Gävlemodellen har implementerats i samtliga kommunala grund- och gymnasieskolor samt i flertalet av kommunens friskolor. Gävlemodellen är mer ett arbetssätt än en gemensam modell.
- Egentligen handlar det om systematiskt kvalitetsarbete, säger Pelle Matton från BIG, Brottsförebyggarna i Gävle, en av de drivande bakom arbetet med Gävlemodellen. Vi hjälper skolorna genom att ge dem en struktur, att implementera modellen och erbjuder ett långsiktigt stöd i form av utbildning, nätverksträffar och enskild uppföljning av hur arbetet fortlöper med samtliga skolledare. Vi har inte tvingat någon, utan samtliga skolor deltar frivilligt.
Det var i början på 2011 som Skolverket släppte forskarrapport 353 Utvärdering av metoder mot mobbning. Rapporten visade bland annat vad forskningen sa om olika åtgärder och modeller som den svenska skolan använde för att motverka mobbning och trakasserier. Forskningen visade tydligt vilka åtgärder som var effektiva, vilka som inte var det, och vilka som till och med hade motsatt effekt.
Arbetet stöder sig på forskning
En av forskarna som var med och skrev rapporten var Peter Gill, professor i pedagogik på Högskolan i Gävle. Efter att Skolverket hade presenterat sin rapport sökte företrädare från kommunen kontakt med Högskolan i Gävle och Peter Gill för att se om de kunde skapa en insats mot Gävles skolor som tog fasta på råden i forskarrapporten och länkade ihop dem med skolans styrdokument, framför allt Diskrimineringslagen, Skollagen och läroplanen.
Där och då startade det framgångsrika samarbete som resulterade i Gävlemodellen. En styrgrupp bildades med representanter från både Högskolan i Gävle, BIG och Utbildning Gävle. Efter ett års diskussioner kunde man 2012 starta implementeringen av Gävlemodellen på de fem första skolorna i kommunen.

- För oss har det varit en enorm trygghet att ha Peter Gill med i arbetet, speciellt när man som vi startar upp något helt nytt, säger Pelle Matton. Vårt arbete stöder sig väldigt mycket på den rapporten som han har varit med och skrivit, och där har hans insats varit ovärderlig. Han är kunnig och samtidigt väldigt ödmjuk inför problematiken och har förståelse för skolans utmaningar. Det har varit ett prestigelöst och mycket generöst samarbete.
Idag, nio år senare, finns styrgruppen kvar och samarbetet fortsätter. Peter Gill som numera är professor emeritus, sitter fortfarande kvar i styrgruppen. Nu har två andra forskare från Högskolan också kommit med i projektet. Det är Guadalupe Francia, professor i pedagogik och Silvia Edling, professor i didaktik. Båda två har i sin forskning fokuserat på frågor kring demokrati och likvärdighet inom skolans miljö. De leder också forskningsprogrammet Demokrati och Likvärdighet: lärandeprocesser och lärmiljöer för social hållbarhet som är ett av tre forskningsprogram under Högskolan i Gävles strategiska forskningsområde Innovativt lärande.

- Vi känner en enorm glädje att vi får plocka upp stafettpinnen, och få tillgång till ett material som faktiskt är världsunikt. Gävlemodellen är en fantastisk möjlighet att kunna länka forskningen till praktiken, och en unik möjlighet för alla parter att lära av varandra. Vi bygger broar mellan praktik och forskning för att stödja lärarna i sitt arbete, säger Silvia Edling.
Varje skola har sin egen modell
Det kanske mest uppseendeväckande med rapporten från 2011 var att den visade att det inte finns någon generell modell som alla skolor kan använda, utan effektiva åtgärder mot mobbning alltid måste utgå från den aktuella skolans förutsättningar och behov, med kartläggningar, utvärderingar och medveten systematik samt med delaktighet från hela skolans personal och elever. Med andra ord så kommer arbetet mot kränkningar och mobbning se olika ut på olika skolor. Varje enskild skola behöver ha sin egen modell.
Det är något som man verkligen tagit fasta på i Gävlemodellen och har försökt skapa en struktur och ett arbetssätt där varje skola i kommunen har sin egen plan för sitt arbete mot mobbning och trakasserier. Ett viktigt verktyg för att ta reda på det aktuella läget på varje skola är den enkätundersökning som skickas ut till samtliga skolor två gånger per år. Undersökningen ger skolan en aktuell bild av läget när det gäller mobbning och trakasserier, och utifrån den kan skolan sedan besluta om vilka åtgärder som behöver sättas in i arbetet.
- Hela grunden i det här projektet bygger på en holistisk ansats som fortfarande är aktuell sett till den forskning som bedrivs idag, säger Silvia Edling. Ofta så tror man att det ska finnas EN effektiv modell som passar alla, men den finns inte. En central del i Gävlemodellen är att verksamheten först analyseras innan lämpliga metoder och strategier väljs ut och bygger på mottot tänka först och handla sen.
Fortsatt forskning på unikt material
Det är också det gedigna material som forskarna från Högskolan i Gävle nu vill få en möjlighet att arbeta vidare med eftersom materialet rymmer en skattkista för forskare som är nyfikna att på djupet förstå hur mobbning uppstår och motverkas.

- Det är ett helt unikt datamaterial när det gäller trakasserier och mobbning inom skolan, säger Guadalupe Francia, och där finns det mycket som vi som forskare kan arbeta vidare med. Materialet har ännu inte analyserats på djupet, men där finns en stor potential för oss att till exempel titta på olika mönster kring mobbning, bland annat på vilka platser mobbning sker eller om någon grupp är mer utsatt än någon annan.
Samarbetet mellan forskarna och kommunen går därför delvis in i en ny fas där alla aktörer hoppas på ett mer aktivt forskningssamarbete runt Gävlemodellen. Här finns stora möjligheter till praktiknära forskning och därmed ett fortsatt nära samarbete mellan forskning och verksamheten.
- En sak som tydligt har visat sig i materialet är att flickor är mer utsatta för mobbning på mellanstadiet. Den frågeställningen vill vi gärna titta närmare på i ett projekt där vi nu söker externa medel, säger Silvia och Guadalupe. Där har vi också ett samarbete med Linköpings Universitet och Robert Thornberg, professor i pedagogik.
- I relation till det planerade projektet har vi tillsammans med Högskolan i Gävles bibliotek gjort en stor databassökning på forskning om mobbning och genus, både nationellt och internationellt. Det är en omfattande mängd artiklar som nu är redo att analyseras, fortsätter Silvia och Guadalupe.
Ett annat gemensamt arbete är att medlemmarna i styrgruppen skriver en bok om mobbning där Gävlemodellen delvis ligger till grund för bokens innehåll.
- Vi använder våra olika styrkor och professioner och skriver olika kapitel i boken. Vi tror det kommer att bli riktigt bra, säger Pelle Matton.
- Det är ett utmärkt exempel på hur vi bygger broar mellan praktik och forskning. Vi skapar en produkt genom samverkan mellan praktik och forskning och där slutresultatet kommer verksamheten till gagn, säger Guadalupe Francia.
Så även om Gävles skolor nu arbetar aktivt med Gävlemodellen, och den senaste enkätmätningen visade det bästa resultatet hittills sedan alla skolor är med i mätningen, så är både forskare och kommunen helt inriktade på att samarbetet måste fortsätta till nästa nivå. Pelle Matton sammanfattar det väldigt enkelt:
- Eftersom det här är ett arbete som aldrig blir färdigt.
Catarina Carlsson
Läs mer
-
ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning
Förkortningen för ULF har under försöksverksamhetens gång förekommit i två olika tolkningar, en där U:et stått för Utbildning och en där det fått stå för Utveckling. Den Nationella samordningsgruppen har nu enats om att det är den förstnämnda och ursprungliga betydelsen som gäller.
-
Ny rapport: Ledarskap för lärande
”Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet.” Det säger redaktörerna Anja Thorsten, lektor vid Linköpings universitet, och Marcus Samuelsson, biträdande professor, Linköpings universitet, som tillsammans med medforskande lärare är författare till forskningsrapporten Ledarskap för lärande.
-
Samverkansmodell för utmaningar i det uppkopplade klassrummet
I forskningsprojektet, Utmaningar i det uppkopplade klassrummet. Rum för lärande i en digitaliserad skola, prövas en samverkansmodell som innebär att forskare, lärare och elever tillsammans kartlägger de utmaningar som uppstår i samband med klassrummens digitalisering. På sikt är förhoppningen att därigenom kunna stärka skolans utvecklingsarbete inom området. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs inom ramen för ULF.
-
Extern utvärdering av ULF klar
Nu presenteras den externa utvärderingsstudien av ULF, genomförd av ett forskarteam vid Universitetet i Sørøst-Norge. Teamet har följt och studerat ULF mellan 2018-2022, och publicerar i en slutrapport det samlade resultatet av utvärderingen. Man ger också rekommendationer för det fortsatta arbetet med samverkan kring praktiknära forskning i Sverige.
-
Växande forskningsmiljö i samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet
Hej Lisbeth Gyllander Torkildsen, Kvalitets- och utvecklingschef på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad. Ni har i samverkan med Malmö universitet börjat bygga upp en gemensam forskningsmiljö med fokus på likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola. Vad består den här forskningsmiljön av?
-
Nytt arbetssätt för språkutveckling
I det praktiknära forskningsprojektet ELSA-modellen har forskare och pedagoger tillsammans utvecklat språkutvecklande aktiviteter på förskolor. Nyligen presenterades resultatet på en dialogkonferens för att sprida arbetssättet i en av kommunerna som deltagit i projektet.
-
Skolan ska utvecklas genom samarbete – men rektorer och lärare är inte överens om förutsättningarna
Senare års skolutveckling har fokus på en utvecklad samverkan mellan verksamma i skolan och mellan skola och akademi. Ny forskning visar att rektorer och lärare inte är överens om de mest grundläggande villkoren för kvalitet i undervisningen. Däremot är båda grupperna överens om att de saknar goda förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Det visar en ny rapport från fem forskare vid Karlstads universitet. Undersökningen har genomförts inom ramen för ULF.
-
Praktikutvecklande forskning i fokus under dag 2 på konferensen Framtidens lärarutbildning
Dag 2 på Örebro universitets konferens Framtidens lärarutbildning – erfarenheter och visioner bjuder bland annat på många intressanta valbara pass för den som jobbar inom förskola och skola. Ett av passen berör praktikutvecklande forskning och genomförs som ett diskussionsforum där också en nyutgiven antologi presenteras.
-
Pressmeddelande: Slutrapport för ULF anger riktningen framåt
I dag överlämnades slutrapporten för ULF, försöksverksamheten med samverkan kring praktiknära forskning, till utbildningsminister Anna Ekström. Rapporten sammanfattar fem års utvecklingsarbete och etablering av nya samverkansmodeller mellan lärosäten och skolhuvudmän, och ger förslag som kan ligga till grund för den permanenta verksamheten.
-
Ny antologi om praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi
Under det senaste decenniet har flera myndigheter gjort riktade satsningar för att stimulera utvecklingen av förskola, skola och lärarutbildning genom att stärka den praktiknära forskningen. ULF är ett exempel på en av de större satsningar som ger möjlighet att kombinera olika typer av utbyten mellan skola och akademi. I en ny antologi behandlas utmaningar och möjligheter med denna samverkan.
-
Hallå där Yvonne Liljekvist…
…docent i matematikens didaktik vid Karlstads universitet. Du är ny projektledare för ULF-verksamheten inom Karlstads-noden. ULF är en försöksverksamhet som utvecklar praktiknära forskning i samverkan med skolhuvudmännen. Vad betyder praktiknära forskning för dig?
-
Inställd dialogkonferens
På grund av rådande pandemisituation och att de olika verksamheterna behöver prioritera den egna verksamheten är Karlstads-nodens dialogkonferensen 17 februari framflyttad till i höst. Nytt preliminärt datum är i september. Mer information kommer.
-
Örebro universitet bjuder in till konferens om framtidens lärarutbildning
Vilken utbildning behöver lärarstudenter för att kunna ge sina elever kunskap och kompetens att möta framtidens arbetsliv, bli aktiva samhällsmedborgare och ta sig an de stora samhällsutmaningarna? Den 15–16 mars bjuder Örebro universitet in till konferens på temat ”Framtidens lärarutbildning”. Konferensen är särskilt intressant för alla som arbetar inom ULF, med flera spår på temat praktiknära forskning i förskola respektive skola.
-
Nio doktorander i utbildningsvetenskap sökes till forskarskolan ROCIT
Forskarskolan ROCIT (Research On Collaboration In Teacher education) ska bidra till att arbeta fram långsiktiga och hållbara modeller för samverkan mellan huvudmän och lärosäten i och genom lärarutbildningarna. Nio doktorander antas i Utbildningsvetenskap vid Lunds universitet med placering vid något av de ingående lärosätena.
-
Sagt i årets sista rundabordssamtal: "Smart organisation vägen till likvärdighet"
Huvudmannaperspektivet var i fokus när Ifous och Nationella samordningsgruppen för ULF bjöd in till årets andra och sista rundabordssamtal om ULF-organisation 2.0. Samtalet kretsade kring de samverkande huvudmännens plats och villkor, där en röd tråd var likvärdighet och inkludering av mindre kommuner.
-
Fritidshemmets utmaningar och möjligheter
Vad händer i mötet mellan fritidshemmets tradition av upplevelsebaserad verksamhet och ett förtydligat undervisnings- och kunskapsuppdrag? Det studeras i det praktiknära forskningsprojektet ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning”.
-
Dialogkonferens inom Karlstads-noden 17 februari: Skola, lärarutbildning och forskning - hur får vi ihop det?
Den 17 februari klockan 9-15 hålls en digital dialogkonferens inom Karlstads-noden. Syftet med dialogkonferensen är att genom erfarenhetsutbyte dela och sprida nodens arbete inom praktikutvecklande forskning. Det kommer även att bli framåtblickar och diskussioner om vad som händer med ULF efter 2021.
-
Skolhuvudmän bjuds in till årets sista nationella samling
Den 15 december genomförs ännu ett rundabordssamtal om den ULF-organisation som ska vara på plats 2025. Denna gång är det främst försöksverksamhetens skolhuvudmän som samlas för att diskutera. Medarrangör är det fristående forskningsinstitutet Ifous.
-
Forskarsamarbete i Laxå ledde till Årets hållbara förskola: ”Fantastiskt roligt”
2019 inledde lektor Sara Frödén det praktiknära forskningsprojektet "Hållbar och likvärdig skola" på förskolorna i Laxå. Nu prisas en av skolorna, Jordgubben, som Årets hållbara förskola i Håll Sverige Rents rikstävling.
– Det här priset visar att praktiknära forskning är viktigt och kan bidra till utvecklandet av pedagogiska verksamheter, säger Sara Frödén. -
Den internationella konferensen researchED i Haninge 4 december
Den internationella konferensen researchED återvänder till Skandinavien och Haninge där den kommer att samla lärare, forskare och många andra som är intresserade av skolutveckling och den senaste utbildningsvetenskapliga forskningen. Haninge kommun arrangerar en virtuell, fullspäckad dag med en lång lista föreläsare från hela världen. ULF är väl synligt i programmet bland annat genom en presentation av K-ULF-projektet.
-
Se ULF-samtal från årets bokmässa
Ta del av ett samtal om praktikutvecklande forskning och hur samarbetet mellan forskningen och skolan verkligen kan se ut.
-
Ny rapport: RUC:s potential som arena för universitetets samverkansuppgift
RUC (Regionalt utvecklingscentrum) eller motsvarande verksamhet har stor potential att fungera som en arena i lärosätenas samverkansuppgift. Dock finns det olika förutsättningar, funktioner och roller för samverkan bland landets regionala utvecklingscentrum, vilket medför framtida utmaningar och behov. Det visar en nyligen publicerad rapport inom den strategiska satsningen Framtidens lärarutbildning vid Örebro universitet.
-
Doktorander till forskarskolan ROCIT sökes!
Vill du vara med och utveckla svensk lärarutbildning och skola? Nu i december kommer nio doktorandtjänster till forskarskolan ROCIT att annonseras.
-
Forskare och lärare i samverkan för en bättre religionsundervisning
Hur väcker man intresse för religionsfrågor hos en grupp elever med ett sekulärt perspektiv? Hur skapar man förståelse för andras livsåskådningar? I en forskningscirkel genomförd inom ULF har sju lärare i religionskunskap i Uppsala kommun studerat och utvecklat sin didaktik med hjälp av en forskare från Uppsala universitet. Resultatet är sju projekt där lärarna testar nya grepp och infallsvinklar i undervisningen.
-
Noder och nationell samordning i centrum i rundabordssamtal nära mållinjen
Framtidens noder diskuterades när SUHF och ULF bjöd in till rundabordssamtal den 13 oktober. Man tittade även på en ny modell för nationell samordning som kan träda i kraft 2025 – ett förslag som vann stort stöd hos närvarande parter. Cirka 60 personer deltog i samtalet, där de flesta kom från lärosätessidan men representation också fanns från nationella intressenter som Ifous och SKR.
-
Ny antologi om akademisering av lärares arbete
I september presenterades antologin Skola på vetenskaplig grund i praktiken – akademisering av lärares arbete. Den handlar om Piteå kommuns arbete med att skapa förutsättningar för att uppfylla skollagens krav på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
-
Uppdrag som koordinator för forskarskolan ROCIT
-
Ny bedömningskommitté i Göteborgs-noden
Under första halvan av hösten har det varit möjligt för forskare vid Göteborgs universitet att ansöka om ULF-medel för praktiknära forskning. Nu är ansökningarna inne och det är också klart vilka som kommer sitta i bedömningskommittén och avgöra vilka av ansökningarna som har störst potential att bli lyckade projekt.
-
Seminarieserier om undervisningsutvecklande forskning
Hallå där ULF-aktiva Anja Thorsten, lektor vid Linköpings universitet. Du sitter i styrelsen för FUUF, Föreningen för UndervisningsUtvecklande ämnesdidaktisk Forskning, som erbjuder flera olika seminarieserier om undervisningsutvecklande forskning.
-
Nytt forskningsprojekt: Förskollärares ansvars- och ledarskapsuppdrag
Karlstads universitet och Bengtsfors kommun har tecknat en överenskommelse för att tillsammans utforska förskollärares ansvars- och ledarskapsuppdrag. Det övergripande syftet är att arbeta med professionsutveckling på vetenskaplig grund och med beprövad erfarenhet – men det är förskollärarnas frågor och idéer som ska styra innehållet. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs inom ramen för ULF.
-
Framtidens ULF-noder debatteras på rundabordssamtal 13 oktober
Ny forskningsproposition och så var det klubbat och klart, försöksverksamheten förlängs till 2024 för att sedan övergå till något beständigt. Den slutrapport som lämnas in till regeringen i mars blir ett handfast förslag på en permanent infrastruktur. Just nu förs diskussioner om hur nya ULF-noder ska se ut. Det blir också huvudfrågan på rundabordssamtalet den 13 oktober, det andra som genomförs i samarbete med SUHF.
-
Digital teknik som brygga mellan lärarutbildning, yrkesutbildning och arbetsplatsförlagt lärande
Kan digitala multimodala loggböcker fungera som en bro mellan skola och arbetsplatsförlagt lärande, APL? Det studeras i ett pilotprojekt inom ramen för ULF.
-
ULF-inslag på stor konferens för skolans personal
Den 2-3 november ordnar Umeå universitet konferensen ”Kunskapsveckan” för dig som arbetar i skolan. Konferensen innehåller mer än femtio föreläsningspass och allt är live, digitalt och gratis!
-
ULF medverkar på Bokmässan: Ställer forskningen de rätta frågorna?
ULF syns i Forskartorgets program även på årets Bokmässa. Den 24 september kommer de Helgepris-belönade lärarna Martin Tallvid och Marie Utterberg Modén att vara på plats för att berätta om hur forskning kan bli mer användbar för lärare. Som exempel har de sitt praktikutvecklande forskningsprojekt om AI i matematikundervisning.
-
Ledarskap betydelsefullt för lärande
”Lärarens sätt att leda undervisning är avgörande för hur mycket eleverna lär sig.” Det säger AnjaThorsten, lektor vid Linköpings universitet, och Marcus Samuelsson, biträdande professor, Linköpings universitet, som inom ramen för ULF leder det praktiknära forskningsprojektet “Ledarskap för lärande”.
-
Forskare vid GU: Ansök om medel för praktiknära forskning!
Nu är det snart dags för dig som är forskare vid Göteborgs universitet att söka ULF-medel för praktiknära forskning. Ansökningar som går vidare har möjlighet att beviljas projektmedel på upp till 1 miljon kronor för ett tvåårigt projekt och dessutom bli en del av ett stort lokalt och nationellt nätverk av ULF-projekt.
-
ULF i Almedalen: Panelsamtal med kraft och klarsyn
Flera exempel på genuin samverkan mellan skola och akademi gavs av deltagarna i panelsamtalet "Ge lärare möjlighet att kombinera forskning och undervisning". En nyexad student, två lektorer, en förstelärare och en doktorand berättade om hur gemensamma forskningsmiljöer och förenade tjänster faktiskt fungerar - och om behovet av tydliga karriärvägar för den student som vill bli docent. Ta del av samtalet i efterhand!
-
Panelsamtal på Almedalsveckan: Ge lärare möjlighet att kombinera forskning och undervisning
ULF står värd för ett panelsamtal under sommarens digitala Almedalsvecka. I samtalet, som sänds den 6 juli, medverkar bland andra lärare och lektorer som har förmånen att få ägna sig åt både forskning och undervisning. De vittnar om hur detta blir en formel som genererar kunskap, energi och verksamhetsutveckling i både skola och lärarutbildning.
-
ULF får egen forskarskola
Vetenskapsrådet har beviljat ULF:s ansökan om en forskarskola med fokus på samverkan mellan skola och akademi. Forskarskolan kommer att ha plats för nio doktorander – lärarutbildare som får specialisera sig på spänningsfältet mellan erfarenhetsbaserat och vetenskapligt kunnande.
-
Tätt samarbete med lärarutbildningen utvecklar skolorna
På Linnéuniversitetet i Kalmar finns sedan 2013 en verksamhetsintegrerad profil (VI) på grundlärarutbildningen, vilket bland annat innebär mer tid för lärarstudenterna i skolan. Med VI-profilen och regeringens ULF-avtal som bakgrund har flera forskningsprojekt startat för att ytterligare stärka lärarutbildningen som länken mellan akademi och verksamhetsfält.
-
Debatt: Gör lärarutbildningen mer forskningsbaserad
Om skolan ska vila på vetenskaplig grund måste basanslagen till utbildningsvetenskaplig forskning öka. Dagens låga anslag gör det svårt att bygga upp starka forskningsmiljöer som kan bidra till lärar- och förskollärarutbildningarna. Det skriver företrädare för student- och doktorandorganisationer vid Uppsala universitet i Tidningen Curie.
-
A Prima Vista - ny antologi i samverkan mellan Eskilstuna kommun och Kungliga musikhögskolan
Hej Anna Backman Bister, lektor på Kungliga musikhögskolan och en av två redaktörer för antologin A Prima Vista – möjligheter och utmaningar med praktiknära forskningsprojekt i musikpedagogik. Vad betyder ”A prima vista” och vad säger det om antologin?
-
Kombinationstjänster för ökad kvalitet i förskola, skola och lärarutbildning
Karlstads universitet och Arvika kommun har tecknat ett samverkansavtal om kombinationstjänster inom förskola och skola. Kombinationstjänster genomförs inom ramen för ULF och innebär att lektorer i kommunen ägnar delar av sin arbetstid åt praktikutvecklande forskning. Ambitionen är att öka kvaliteten i förskola, skola och lärarutbildning.
-
Nationell ULF Bazar – möte på tröskeln till framtidens modeller för ULF-forskning
Igår genomfördes Nationell ULF Bazar med kring 160 ULF-aktiva deltagare från skol- och universitetsvärlden. Nära förestående är en framtid med permanent ULF-verksamhet i hela landet, ett faktum som präglade dagens diskussioner såväl som forskningsminister Matilda Ernkrans positiva inledningstal.
-
Hur kan digitala verktyg lyfta undervisningen i förskolan?
USB-mikroskop, webb-ägg, appar, 3D print, greenscreen - digitala verktyg har tagit en allt större plats på många förskolor. Men hur används det digitala och hur kan det bidra till att skapa en meningsskapande och mer kreativ undervisning? Det är frågor som ett projekt mellan Örebro universitet och Leklustans förskola försöker hitta svar på.
Artikeln är hämtad från Pedagog Örebro. -
Matilda Ernkrans öppnar Nationell ULF Bazar 6 maj
Om ungefär tre veckor genomförs för andra gången en Nationell ULF Bazar, försöksverksamhetens forum för erfarenhetsutbyte. Det har blivit dags att skärpa diskussionerna om hur framtidens ULF-avtal ska se ut på nationell, regional och lokal nivå. Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, kommer att inleda dagen.
-
Studie om covid-19-pandemins påverkan på lärarnas vardag
När coronaviruset gjorde entré våren 2020 förändrades den invanda skolmiljön. Gymnasieskolor gick över till distansundervisning, grundskolor förberedde för att stänga och samtidigt pågick undervisningen. Linköpings universitet har i samverkan med Linköpings kommun och Motala kommun genomfört en studie om pandemins påverkan på undervisningsvillkoren, som synliggör lärares kvalitativa digitala kompetenser.
-
Delrapporter för 2020 har lämnats in till regeringen
ULF:s fyra nodansvariga universitet - Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet - har nu lämnat in sina delrapporter för det fjärde och mycket händelserika verksamhetsåret 2020.
-
Rapport om hur skolledare resonerar kring praktiknära forskning
Högskolan i Gävle presenterar en ny rapport om vad skolledare har för utgångspunkter och förväntningar på praktiknära forskning.
-
Webbinarium med visioner: Så bygger vi en skola på vetenskaplig grund
Praktiknära forskning är ett viktigt inslag för att skapa en förskola och skola på vetenskaplig grund. Men hur skapar vi en hållbar struktur för det? Den frågan diskuterade politiker, skolchefer och forskare på ett webbinarium den 22 februari, arrangerat av Göteborgsregionen, Göteborgs Stad och Göteborgs universitet.