Med Gävlemodellen kan skolans arbete mot mobbning baseras på aktuell forskning
2020-12-13
Sedan 2012 har Gävle kommun på ett framgångsrikt sätt arbetat med Gävlemodellen för att motverka mobbning på kommunens skolor. Gävlemodellen har tagits fram i ett samarbete mellan kommunen och Högskolan i Gävle, och lutar sig tungt på aktuell forskning. Modellen är nu implementerad på alla skolor, men samarbetet med Högskolan fortsätter. Det är dags att lyfta det gemensamma arbetet till nästa nivå.

Gävle kommun har i ett samarbete med Högskolan i Gävle utvecklat ett systematiskt arbete mot mobbning som kallas för Gävlemodellen. Arbetet inleddes redan under 2012. Gävlemodellen har implementerats i samtliga kommunala grund- och gymnasieskolor samt i flertalet av kommunens friskolor. Gävlemodellen är mer ett arbetssätt än en gemensam modell.
- Egentligen handlar det om systematiskt kvalitetsarbete, säger Pelle Matton från BIG, Brottsförebyggarna i Gävle, en av de drivande bakom arbetet med Gävlemodellen. Vi hjälper skolorna genom att ge dem en struktur, att implementera modellen och erbjuder ett långsiktigt stöd i form av utbildning, nätverksträffar och enskild uppföljning av hur arbetet fortlöper med samtliga skolledare. Vi har inte tvingat någon, utan samtliga skolor deltar frivilligt.
Det var i början på 2011 som Skolverket släppte forskarrapport 353 Utvärdering av metoder mot mobbning. Rapporten visade bland annat vad forskningen sa om olika åtgärder och modeller som den svenska skolan använde för att motverka mobbning och trakasserier. Forskningen visade tydligt vilka åtgärder som var effektiva, vilka som inte var det, och vilka som till och med hade motsatt effekt.
Arbetet stöder sig på forskning
En av forskarna som var med och skrev rapporten var Peter Gill, professor i pedagogik på Högskolan i Gävle. Efter att Skolverket hade presenterat sin rapport sökte företrädare från kommunen kontakt med Högskolan i Gävle och Peter Gill för att se om de kunde skapa en insats mot Gävles skolor som tog fasta på råden i forskarrapporten och länkade ihop dem med skolans styrdokument, framför allt Diskrimineringslagen, Skollagen och läroplanen.
Där och då startade det framgångsrika samarbete som resulterade i Gävlemodellen. En styrgrupp bildades med representanter från både Högskolan i Gävle, BIG och Utbildning Gävle. Efter ett års diskussioner kunde man 2012 starta implementeringen av Gävlemodellen på de fem första skolorna i kommunen.

- För oss har det varit en enorm trygghet att ha Peter Gill med i arbetet, speciellt när man som vi startar upp något helt nytt, säger Pelle Matton. Vårt arbete stöder sig väldigt mycket på den rapporten som han har varit med och skrivit, och där har hans insats varit ovärderlig. Han är kunnig och samtidigt väldigt ödmjuk inför problematiken och har förståelse för skolans utmaningar. Det har varit ett prestigelöst och mycket generöst samarbete.
Idag, nio år senare, finns styrgruppen kvar och samarbetet fortsätter. Peter Gill som numera är professor emeritus, sitter fortfarande kvar i styrgruppen. Nu har två andra forskare från Högskolan också kommit med i projektet. Det är Guadalupe Francia, professor i pedagogik och Silvia Edling, professor i didaktik. Båda två har i sin forskning fokuserat på frågor kring demokrati och likvärdighet inom skolans miljö. De leder också forskningsprogrammet Demokrati och Likvärdighet: lärandeprocesser och lärmiljöer för social hållbarhet som är ett av tre forskningsprogram under Högskolan i Gävles strategiska forskningsområde Innovativt lärande.

- Vi känner en enorm glädje att vi får plocka upp stafettpinnen, och få tillgång till ett material som faktiskt är världsunikt. Gävlemodellen är en fantastisk möjlighet att kunna länka forskningen till praktiken, och en unik möjlighet för alla parter att lära av varandra. Vi bygger broar mellan praktik och forskning för att stödja lärarna i sitt arbete, säger Silvia Edling.
Varje skola har sin egen modell
Det kanske mest uppseendeväckande med rapporten från 2011 var att den visade att det inte finns någon generell modell som alla skolor kan använda, utan effektiva åtgärder mot mobbning alltid måste utgå från den aktuella skolans förutsättningar och behov, med kartläggningar, utvärderingar och medveten systematik samt med delaktighet från hela skolans personal och elever. Med andra ord så kommer arbetet mot kränkningar och mobbning se olika ut på olika skolor. Varje enskild skola behöver ha sin egen modell.
Det är något som man verkligen tagit fasta på i Gävlemodellen och har försökt skapa en struktur och ett arbetssätt där varje skola i kommunen har sin egen plan för sitt arbete mot mobbning och trakasserier. Ett viktigt verktyg för att ta reda på det aktuella läget på varje skola är den enkätundersökning som skickas ut till samtliga skolor två gånger per år. Undersökningen ger skolan en aktuell bild av läget när det gäller mobbning och trakasserier, och utifrån den kan skolan sedan besluta om vilka åtgärder som behöver sättas in i arbetet.
- Hela grunden i det här projektet bygger på en holistisk ansats som fortfarande är aktuell sett till den forskning som bedrivs idag, säger Silvia Edling. Ofta så tror man att det ska finnas EN effektiv modell som passar alla, men den finns inte. En central del i Gävlemodellen är att verksamheten först analyseras innan lämpliga metoder och strategier väljs ut och bygger på mottot tänka först och handla sen.
Fortsatt forskning på unikt material
Det är också det gedigna material som forskarna från Högskolan i Gävle nu vill få en möjlighet att arbeta vidare med eftersom materialet rymmer en skattkista för forskare som är nyfikna att på djupet förstå hur mobbning uppstår och motverkas.

- Det är ett helt unikt datamaterial när det gäller trakasserier och mobbning inom skolan, säger Guadalupe Francia, och där finns det mycket som vi som forskare kan arbeta vidare med. Materialet har ännu inte analyserats på djupet, men där finns en stor potential för oss att till exempel titta på olika mönster kring mobbning, bland annat på vilka platser mobbning sker eller om någon grupp är mer utsatt än någon annan.
Samarbetet mellan forskarna och kommunen går därför delvis in i en ny fas där alla aktörer hoppas på ett mer aktivt forskningssamarbete runt Gävlemodellen. Här finns stora möjligheter till praktiknära forskning och därmed ett fortsatt nära samarbete mellan forskning och verksamheten.
- En sak som tydligt har visat sig i materialet är att flickor är mer utsatta för mobbning på mellanstadiet. Den frågeställningen vill vi gärna titta närmare på i ett projekt där vi nu söker externa medel, säger Silvia och Guadalupe. Där har vi också ett samarbete med Linköpings Universitet och Robert Thornberg, professor i pedagogik.
- I relation till det planerade projektet har vi tillsammans med Högskolan i Gävles bibliotek gjort en stor databassökning på forskning om mobbning och genus, både nationellt och internationellt. Det är en omfattande mängd artiklar som nu är redo att analyseras, fortsätter Silvia och Guadalupe.
Ett annat gemensamt arbete är att medlemmarna i styrgruppen skriver en bok om mobbning där Gävlemodellen delvis ligger till grund för bokens innehåll.
- Vi använder våra olika styrkor och professioner och skriver olika kapitel i boken. Vi tror det kommer att bli riktigt bra, säger Pelle Matton.
- Det är ett utmärkt exempel på hur vi bygger broar mellan praktik och forskning. Vi skapar en produkt genom samverkan mellan praktik och forskning och där slutresultatet kommer verksamheten till gagn, säger Guadalupe Francia.
Så även om Gävles skolor nu arbetar aktivt med Gävlemodellen, och den senaste enkätmätningen visade det bästa resultatet hittills sedan alla skolor är med i mätningen, så är både forskare och kommunen helt inriktade på att samarbetet måste fortsätta till nästa nivå. Pelle Matton sammanfattar det väldigt enkelt:
- Eftersom det här är ett arbete som aldrig blir färdigt.
Catarina Carlsson
Läs mer
Nyheter
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Nyhetsbrevet kommer cirka en gång i månaden och innehåller alla nyheter kring ULF-avtal.
-
Praktiknära skolforskning utmanar forskarrollen
Etikfrågorna inom praktiknära skolforskning påverkar alla nivåer, både på systemnivå och på en enskild skolenhet. När etikprövningslagen nu ska utredas, är det viktigt att belysa hur ULF-forskning skiljer sig från viss annan forskning.
-
Utmaningar inom ULF-forskning tas upp på rundabordssamtal
”Förhoppningen är att bidra till att identifiera otydligheter och skapa en gemensam syn på tolkningar och kunskapsbehov”, säger Maria Andrée om det rundabordssamtal om etikfrågor som nu arrangeras.
-
”Om vi inte samarbetar kommer vi aldrig veta vilka frågor som är viktiga för skolan”
Jesper Boesen, samverkanschef och forskningsmiljöledare, vid JU lyfte vid Göteborgsnodens konferens vikten av att lärosätena och skolhuvudmän närmar sig varandra genom ULF-avtal. Lyssna till fler deltagare nedan.
-
Skolministern understryker vikten av ULF
Skolminister Lotta Edholm inledningstalade på skolkonferensen researchED och underströk vikten av ULF. Se hela inledningstalet här.
-
Spänning mellan frivillighet och styrning i fritidshem
Frivillighet, styrning, fritidsaktiviteter och fri tid kännetecknar verksamheten i fritidshem. Att kombinera detta skapar dilemman hos lärarna. Det visar en forskningsstudie från Karlstads universitet.
-
Ny kunskap genom samverkan
”Vi, skola och akademi, behöver arbeta nära tillsammans och ha djup respekt för varandras olika kunskaper. Först då, genom äkta samverkan i ögonhöjd, kan ny kunskap växa fram.” Det säger Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och ordförande för den nationella operativa samordningsgruppen för ULF.
-
Ju fler lärare som deltar desto fler ringar på vattnet
En forskningscirkel blev till ett föredrag på en forskningskonferens, för att sedan bli en workshop för alla lågstadielärare i Enköpings kommun. Ett ULF-projekt om funktionellt skrivande ger ringar på vattnet när fler lärare involveras.
-
”I glesbygdsskolan existerar fortfarande en likvärdig lärmiljö”
Glesbygdsskolenätverket tillkom genom att lärarna Jenny Sjöström och Josefin Öberg kontaktade Gerd Pettersson, lektor vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet. För att bygga upp nätverket fick de ULF-medel från Umeå universitet.
-
På väg mot ett nationellt avtal
Arbetet med att ta fram ett nationellt ULF-avtal är inne på sluttampen. Under ULF Bazaren samlades många synpunkter in som nu ska göra avtalet inkluderande och att det inte tappar den lokala förankringen.
-
NTI Gymnasiet och Uppsala universitet utvecklar undervisning i programmering
NTI Gymnasiet i Uppsala har sedan 2018 deltagit i ULF. I dag deltar 38 programmeringslärare på 17 av NTI:s gymnasieskolor i ett nationellt forskningssamarbete, vilket ger dem möjlighet att bedriva praktiknära didaktisk forskning inom programmering.
-
SKR bjuder in kommunerna för att prata ULF
Monica Sonde vid Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver om hur kommunerna involveras i arbetet med ULF och hur vi kan få en skola på vetenskaplig grund.
-
Lars Haikola utvärderar framtagande av nationell ULF-strategi
Uppdraget handlar om att följa och dokumentera det nationella arbetet med att ta fram ett ULF-avtal. Till utredare har Lars Haikola utsetts.
-
ULF ska beaktas i det nationella professionsprogrammet
I förslaget om ett nationellt professionsprogram lyfter regeringen ULF-avtalen. Både som förebild för samverkan, men också som en del i kompetensutvecklingen.
-
Fler erfarenheter och perspektiv hjälper till att ta fram nytt nationellt ULF-avtal
Vid den nationella ULF Bazaren lyfts värdefulla erfarenheter och perspektiv från lärosäten och huvudmän. De tas nu med i den fortsatta processen att ta fram det nya nationella ULF-avtalet.
-
Musikhögskolan i Malmö vill att fler lärare ska få plocka frukterna av ULF
På Musikhögskolan i Malmö finns sedan länge upparbetade vägar för ULF-forskning i ett nära samarbete med skolorna. Nu finns även doktorander och postdoktorer inom ULF-forskning. Näst på tur är att starta en webbplattform där fler skolor ska kunna plocka frukterna av ULF-forskning.
-
Casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum – ny rapport
Hur kan skolor och lärarutbildningar använda casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum? Den frågan har vi i det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning fördjupat oss i.
-
Se panelsamtalet om varför ett nationellt ULF-avtal behövs
Varför behövs ett nationellt ULF-avtal? Och hur skapar vi de bästa förutsättningarna för ULF-forskning? Under Almedalsveckan sommaren 2022 arrangerades ett panelsamtal som svarar på dessa frågor. Se det här.
-
Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen
De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen. Att finna tid och utrymme för den här sortens kollegialt samarbete är inte alltid lätt. Däremot kan utvecklingspedagoger i kommunen med rätt ämneskompetens bidra till både stöd och legitimering av forskningsbaserat utvecklingsarbete.
-
Lärosäten runtom i Europa får inblick i ULF-verksamheten
Lärosäten runt om i Europa kommer att få lyssna till en presentation om ULF av representanter vid Göteborgs universitet och Göteborgs stad.
-
Dags för nationell ULF Bazar – hur ska det nationella avtalet utformas?
På den nationella Bazaren 15 december ska ett första utkast till nationellt ULF-avtal diskuteras och det ska fånga vad ULF ska åstadkomma i framtiden.
-
Forskningsfrågor som är relevanta för skolan – bjud in fler till processen
Under fredagen bjöd Stockholms universitet med skolhuvudmän in till Uppsalanodens ULF Bazar. Samtalet fokuserade på forskningsfrågor, hur de kan tas fram och hur de blir relevanta för de som arbetar i skolan.
-
Så kan samarbetet mellan forskare och skolledare stärkas
För att stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i skolan behövs långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan forskare och skolledare. Men den här typen av samarbete uppstår inte bara, det finns ett antal kritiska aspekter att ta hänsyn till. Det visar ny forskning från Karlstads universitet. Forskningsstudien har genomförts inom ramen för ULF.
-
Arbete med samverkan i skolan
I Örnsköldsviks kommun testas nu ett digitalt verktyg som ska utveckla lärares undervisning. Projektets syfte är att hjälpa kommunen med kvalitetssäkring av deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).
-
Flygande nystart i ULF-arbetet nationellt
Den 25-26 augusti möttes för första gången ledamöterna i ULFs nya strategiska (ULF-S) respektive operativa (ULF-O) grupp. Här deltog även nya referensgruppen med lärar- och skolledarfacken. Det blev energirika och kreativa dagar med nya kompetenser – nu när både lärosäten och huvudmän finns representerade på nationell nivå. Detta bådar gott inför vårt gemensamma arbete med att permanenta ULF! På bilden: ULF-O.
-
Ny bok inspirerad av ULF-arbetet vid LTU
Praktiknära forskning har de senaste årtiondena fått större genomslagskraft på olika nivåer i det svenska skolsystemet men också vid universitet. En sådan ansats innebär att lärares, rektorers och forskares kunskaper och kompetenser tas till vara och berikar forsknings- och utvecklingsprocesser. I boken diskuteras möjligheter och utmaningar med praktiknära forskning och läsaren får ta del av berättelser och konkreta exempel från olika forsknings- och utvecklingsprojekt.
-
Ny organisation för nationell samordning 2022-2024
Vid halvårsskiftet 2022 går ULF-verksamheten in i ett nytt och avgörande skede. Den omfattande verksamhet som har bedrivits under de senaste fem åren ska förstärkas och bli reguljär. För att möjliggöra detta gemensamma arbete inrättas den 1 juli två nya grupperingar på nationell nivå: en strategisk samordningsgrupp för nationell ULF-strategi (ULF-S) och en operativ samordningsgrupp (ULF-O).
-
Fyra nya ULF-projekt har beviljats medel
Flerspråkighet i förskolan, undervisning i särskolan och teknikundervisning om hur vi kan härma smarta lösningar i naturen. Det är några av de nya praktiknära forskningsprojekt vid Göteborgs universitet som beviljats medel inom ramen för ULF.
-
Utbildningsdepartementet ser över mobiliteten mellan akademin och det omgivande samhället
Regeringskansliet har gett Utbildningsdepartementet i uppdrag att se över eventuella hinder för mobilitet mellan högskolan och andra sektorer. Mobilitet innebär i det här sammanhanget att adjungerad personal från olika delar av samhället, t.ex skolan, kan vara verksamma inom akademin och vice versa – att högskolans forskare och lärare kan tjänstgöra i skolan.
-
ULF på plats i Almedalen
Årets Almedalsvecka närmar sig och ULF kommer som vanligt att vara på plats. Den 5 juli kl. 09.45 arrangerar vi ett samtal med rubriken "ULF-forskning ger ny kunskap, höjer läraryrkets status och kvaliteten i verksamheterna". Ett flertal parter samlas för att diskutera vad som är viktigt i det nationella ULF-avtalets organisation och överenskommelser. Välkommen att vara med i Almedalen eller se sändningen online!
-
ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning
Förkortningen för ULF har under försöksverksamhetens gång förekommit i två olika tolkningar, en där U:et stått för Utbildning och en där det fått stå för Utveckling. Den Nationella samordningsgruppen har nu enats om att det är den förstnämnda och ursprungliga betydelsen som gäller.
-
Ny rapport: Ledarskap för lärande
”Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet.” Det säger redaktörerna Anja Thorsten, lektor vid Linköpings universitet, och Marcus Samuelsson, biträdande professor, Linköpings universitet, som tillsammans med medforskande lärare är författare till forskningsrapporten Ledarskap för lärande.
-
Samverkansmodell för utmaningar i det uppkopplade klassrummet
I forskningsprojektet, Utmaningar i det uppkopplade klassrummet. Rum för lärande i en digitaliserad skola, prövas en samverkansmodell som innebär att forskare, lärare och elever tillsammans kartlägger de utmaningar som uppstår i samband med klassrummens digitalisering. På sikt är förhoppningen att därigenom kunna stärka skolans utvecklingsarbete inom området. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs inom ramen för ULF.
-
Extern utvärdering av ULF klar
Nu presenteras den externa utvärderingsstudien av ULF, genomförd av ett forskarteam vid Universitetet i Sørøst-Norge. Teamet har följt och studerat ULF mellan 2018-2022, och publicerar i en slutrapport det samlade resultatet av utvärderingen. Man ger också rekommendationer för det fortsatta arbetet med samverkan kring praktiknära forskning i Sverige.
-
Växande forskningsmiljö i samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet
Hej Lisbeth Gyllander Torkildsen, Kvalitets- och utvecklingschef på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad. Ni har i samverkan med Malmö universitet börjat bygga upp en gemensam forskningsmiljö med fokus på likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola. Vad består den här forskningsmiljön av?
-
Nytt arbetssätt för språkutveckling
I det praktiknära forskningsprojektet ELSA-modellen har forskare och pedagoger tillsammans utvecklat språkutvecklande aktiviteter på förskolor. Nyligen presenterades resultatet på en dialogkonferens för att sprida arbetssättet i en av kommunerna som deltagit i projektet.
-
Skolan ska utvecklas genom samarbete – men rektorer och lärare är inte överens om förutsättningarna
Senare års skolutveckling har fokus på en utvecklad samverkan mellan verksamma i skolan och mellan skola och akademi. Ny forskning visar att rektorer och lärare inte är överens om de mest grundläggande villkoren för kvalitet i undervisningen. Däremot är båda grupperna överens om att de saknar goda förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Det visar en ny rapport från fem forskare vid Karlstads universitet. Undersökningen har genomförts inom ramen för ULF.
-
Praktikutvecklande forskning i fokus under dag 2 på konferensen Framtidens lärarutbildning
Dag 2 på Örebro universitets konferens Framtidens lärarutbildning – erfarenheter och visioner bjuder bland annat på många intressanta valbara pass för den som jobbar inom förskola och skola. Ett av passen berör praktikutvecklande forskning och genomförs som ett diskussionsforum där också en nyutgiven antologi presenteras.
-
Pressmeddelande: Slutrapport för ULF anger riktningen framåt
I dag överlämnades slutrapporten för ULF, försöksverksamheten med samverkan kring praktiknära forskning, till utbildningsminister Anna Ekström. Rapporten sammanfattar fem års utvecklingsarbete och etablering av nya samverkansmodeller mellan lärosäten och skolhuvudmän, och ger förslag som kan ligga till grund för den permanenta verksamheten.
-
Ny antologi om praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi
Under det senaste decenniet har flera myndigheter gjort riktade satsningar för att stimulera utvecklingen av förskola, skola och lärarutbildning genom att stärka den praktiknära forskningen. ULF är ett exempel på en av de större satsningar som ger möjlighet att kombinera olika typer av utbyten mellan skola och akademi. I en ny antologi behandlas utmaningar och möjligheter med denna samverkan.
-
Hallå där Yvonne Liljekvist…
…docent i matematikens didaktik vid Karlstads universitet. Du är ny projektledare för ULF-verksamheten inom Karlstads-noden. ULF är en försöksverksamhet som utvecklar praktiknära forskning i samverkan med skolhuvudmännen. Vad betyder praktiknära forskning för dig?
-
Inställd dialogkonferens
På grund av rådande pandemisituation och att de olika verksamheterna behöver prioritera den egna verksamheten är Karlstads-nodens dialogkonferensen 17 februari framflyttad till i höst. Nytt preliminärt datum är i september. Mer information kommer.
-
Örebro universitet bjuder in till konferens om framtidens lärarutbildning
Vilken utbildning behöver lärarstudenter för att kunna ge sina elever kunskap och kompetens att möta framtidens arbetsliv, bli aktiva samhällsmedborgare och ta sig an de stora samhällsutmaningarna? Den 15–16 mars bjuder Örebro universitet in till konferens på temat ”Framtidens lärarutbildning”. Konferensen är särskilt intressant för alla som arbetar inom ULF, med flera spår på temat praktiknära forskning i förskola respektive skola.
-
Nio doktorander i utbildningsvetenskap sökes till forskarskolan ROCIT
Forskarskolan ROCIT (Research On Collaboration In Teacher education) ska bidra till att arbeta fram långsiktiga och hållbara modeller för samverkan mellan huvudmän och lärosäten i och genom lärarutbildningarna. Nio doktorander antas i Utbildningsvetenskap vid Lunds universitet med placering vid något av de ingående lärosätena.
-
Sagt i årets sista rundabordssamtal: "Smart organisation vägen till likvärdighet"
Huvudmannaperspektivet var i fokus när Ifous och Nationella samordningsgruppen för ULF bjöd in till årets andra och sista rundabordssamtal om ULF-organisation 2.0. Samtalet kretsade kring de samverkande huvudmännens plats och villkor, där en röd tråd var likvärdighet och inkludering av mindre kommuner.
-
Fritidshemmets utmaningar och möjligheter
Vad händer i mötet mellan fritidshemmets tradition av upplevelsebaserad verksamhet och ett förtydligat undervisnings- och kunskapsuppdrag? Det studeras i det praktiknära forskningsprojektet ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning”.
-
Dialogkonferens inom Karlstads-noden 17 februari: Skola, lärarutbildning och forskning - hur får vi ihop det?
Den 17 februari klockan 9-15 hålls en digital dialogkonferens inom Karlstads-noden. Syftet med dialogkonferensen är att genom erfarenhetsutbyte dela och sprida nodens arbete inom praktikutvecklande forskning. Det kommer även att bli framåtblickar och diskussioner om vad som händer med ULF efter 2021.
-
Skolhuvudmän bjuds in till årets sista nationella samling
Den 15 december genomförs ännu ett rundabordssamtal om den ULF-organisation som ska vara på plats 2025. Denna gång är det främst försöksverksamhetens skolhuvudmän som samlas för att diskutera. Medarrangör är det fristående forskningsinstitutet Ifous.
-
Forskarsamarbete i Laxå ledde till Årets hållbara förskola: ”Fantastiskt roligt”
2019 inledde lektor Sara Frödén det praktiknära forskningsprojektet "Hållbar och likvärdig skola" på förskolorna i Laxå. Nu prisas en av skolorna, Jordgubben, som Årets hållbara förskola i Håll Sverige Rents rikstävling.
– Det här priset visar att praktiknära forskning är viktigt och kan bidra till utvecklandet av pedagogiska verksamheter, säger Sara Frödén. -
Den internationella konferensen researchED i Haninge 4 december
Den internationella konferensen researchED återvänder till Skandinavien och Haninge där den kommer att samla lärare, forskare och många andra som är intresserade av skolutveckling och den senaste utbildningsvetenskapliga forskningen. Haninge kommun arrangerar en virtuell, fullspäckad dag med en lång lista föreläsare från hela världen. ULF är väl synligt i programmet bland annat genom en presentation av K-ULF-projektet.
-
Se ULF-samtal från årets bokmässa
Ta del av ett samtal om praktikutvecklande forskning och hur samarbetet mellan forskningen och skolan verkligen kan se ut.
Med Gävlemodellen kan skolans arbete mot mobbning baseras på aktuell forskning
2020-12-13
Sedan 2012 har Gävle kommun på ett framgångsrikt sätt arbetat med Gävlemodellen för att motverka mobbning på kommunens skolor. Gävlemodellen har tagits fram i ett samarbete mellan kommunen och Högskolan i Gävle, och lutar sig tungt på aktuell forskning. Modellen är nu implementerad på alla skolor, men samarbetet med Högskolan fortsätter. Det är dags att lyfta det gemensamma arbetet till nästa nivå.

Gävle kommun har i ett samarbete med Högskolan i Gävle utvecklat ett systematiskt arbete mot mobbning som kallas för Gävlemodellen. Arbetet inleddes redan under 2012. Gävlemodellen har implementerats i samtliga kommunala grund- och gymnasieskolor samt i flertalet av kommunens friskolor. Gävlemodellen är mer ett arbetssätt än en gemensam modell.
- Egentligen handlar det om systematiskt kvalitetsarbete, säger Pelle Matton från BIG, Brottsförebyggarna i Gävle, en av de drivande bakom arbetet med Gävlemodellen. Vi hjälper skolorna genom att ge dem en struktur, att implementera modellen och erbjuder ett långsiktigt stöd i form av utbildning, nätverksträffar och enskild uppföljning av hur arbetet fortlöper med samtliga skolledare. Vi har inte tvingat någon, utan samtliga skolor deltar frivilligt.
Det var i början på 2011 som Skolverket släppte forskarrapport 353 Utvärdering av metoder mot mobbning. Rapporten visade bland annat vad forskningen sa om olika åtgärder och modeller som den svenska skolan använde för att motverka mobbning och trakasserier. Forskningen visade tydligt vilka åtgärder som var effektiva, vilka som inte var det, och vilka som till och med hade motsatt effekt.
Arbetet stöder sig på forskning
En av forskarna som var med och skrev rapporten var Peter Gill, professor i pedagogik på Högskolan i Gävle. Efter att Skolverket hade presenterat sin rapport sökte företrädare från kommunen kontakt med Högskolan i Gävle och Peter Gill för att se om de kunde skapa en insats mot Gävles skolor som tog fasta på råden i forskarrapporten och länkade ihop dem med skolans styrdokument, framför allt Diskrimineringslagen, Skollagen och läroplanen.
Där och då startade det framgångsrika samarbete som resulterade i Gävlemodellen. En styrgrupp bildades med representanter från både Högskolan i Gävle, BIG och Utbildning Gävle. Efter ett års diskussioner kunde man 2012 starta implementeringen av Gävlemodellen på de fem första skolorna i kommunen.

- För oss har det varit en enorm trygghet att ha Peter Gill med i arbetet, speciellt när man som vi startar upp något helt nytt, säger Pelle Matton. Vårt arbete stöder sig väldigt mycket på den rapporten som han har varit med och skrivit, och där har hans insats varit ovärderlig. Han är kunnig och samtidigt väldigt ödmjuk inför problematiken och har förståelse för skolans utmaningar. Det har varit ett prestigelöst och mycket generöst samarbete.
Idag, nio år senare, finns styrgruppen kvar och samarbetet fortsätter. Peter Gill som numera är professor emeritus, sitter fortfarande kvar i styrgruppen. Nu har två andra forskare från Högskolan också kommit med i projektet. Det är Guadalupe Francia, professor i pedagogik och Silvia Edling, professor i didaktik. Båda två har i sin forskning fokuserat på frågor kring demokrati och likvärdighet inom skolans miljö. De leder också forskningsprogrammet Demokrati och Likvärdighet: lärandeprocesser och lärmiljöer för social hållbarhet som är ett av tre forskningsprogram under Högskolan i Gävles strategiska forskningsområde Innovativt lärande.

- Vi känner en enorm glädje att vi får plocka upp stafettpinnen, och få tillgång till ett material som faktiskt är världsunikt. Gävlemodellen är en fantastisk möjlighet att kunna länka forskningen till praktiken, och en unik möjlighet för alla parter att lära av varandra. Vi bygger broar mellan praktik och forskning för att stödja lärarna i sitt arbete, säger Silvia Edling.
Varje skola har sin egen modell
Det kanske mest uppseendeväckande med rapporten från 2011 var att den visade att det inte finns någon generell modell som alla skolor kan använda, utan effektiva åtgärder mot mobbning alltid måste utgå från den aktuella skolans förutsättningar och behov, med kartläggningar, utvärderingar och medveten systematik samt med delaktighet från hela skolans personal och elever. Med andra ord så kommer arbetet mot kränkningar och mobbning se olika ut på olika skolor. Varje enskild skola behöver ha sin egen modell.
Det är något som man verkligen tagit fasta på i Gävlemodellen och har försökt skapa en struktur och ett arbetssätt där varje skola i kommunen har sin egen plan för sitt arbete mot mobbning och trakasserier. Ett viktigt verktyg för att ta reda på det aktuella läget på varje skola är den enkätundersökning som skickas ut till samtliga skolor två gånger per år. Undersökningen ger skolan en aktuell bild av läget när det gäller mobbning och trakasserier, och utifrån den kan skolan sedan besluta om vilka åtgärder som behöver sättas in i arbetet.
- Hela grunden i det här projektet bygger på en holistisk ansats som fortfarande är aktuell sett till den forskning som bedrivs idag, säger Silvia Edling. Ofta så tror man att det ska finnas EN effektiv modell som passar alla, men den finns inte. En central del i Gävlemodellen är att verksamheten först analyseras innan lämpliga metoder och strategier väljs ut och bygger på mottot tänka först och handla sen.
Fortsatt forskning på unikt material
Det är också det gedigna material som forskarna från Högskolan i Gävle nu vill få en möjlighet att arbeta vidare med eftersom materialet rymmer en skattkista för forskare som är nyfikna att på djupet förstå hur mobbning uppstår och motverkas.

- Det är ett helt unikt datamaterial när det gäller trakasserier och mobbning inom skolan, säger Guadalupe Francia, och där finns det mycket som vi som forskare kan arbeta vidare med. Materialet har ännu inte analyserats på djupet, men där finns en stor potential för oss att till exempel titta på olika mönster kring mobbning, bland annat på vilka platser mobbning sker eller om någon grupp är mer utsatt än någon annan.
Samarbetet mellan forskarna och kommunen går därför delvis in i en ny fas där alla aktörer hoppas på ett mer aktivt forskningssamarbete runt Gävlemodellen. Här finns stora möjligheter till praktiknära forskning och därmed ett fortsatt nära samarbete mellan forskning och verksamheten.
- En sak som tydligt har visat sig i materialet är att flickor är mer utsatta för mobbning på mellanstadiet. Den frågeställningen vill vi gärna titta närmare på i ett projekt där vi nu söker externa medel, säger Silvia och Guadalupe. Där har vi också ett samarbete med Linköpings Universitet och Robert Thornberg, professor i pedagogik.
- I relation till det planerade projektet har vi tillsammans med Högskolan i Gävles bibliotek gjort en stor databassökning på forskning om mobbning och genus, både nationellt och internationellt. Det är en omfattande mängd artiklar som nu är redo att analyseras, fortsätter Silvia och Guadalupe.
Ett annat gemensamt arbete är att medlemmarna i styrgruppen skriver en bok om mobbning där Gävlemodellen delvis ligger till grund för bokens innehåll.
- Vi använder våra olika styrkor och professioner och skriver olika kapitel i boken. Vi tror det kommer att bli riktigt bra, säger Pelle Matton.
- Det är ett utmärkt exempel på hur vi bygger broar mellan praktik och forskning. Vi skapar en produkt genom samverkan mellan praktik och forskning och där slutresultatet kommer verksamheten till gagn, säger Guadalupe Francia.
Så även om Gävles skolor nu arbetar aktivt med Gävlemodellen, och den senaste enkätmätningen visade det bästa resultatet hittills sedan alla skolor är med i mätningen, så är både forskare och kommunen helt inriktade på att samarbetet måste fortsätta till nästa nivå. Pelle Matton sammanfattar det väldigt enkelt:
- Eftersom det här är ett arbete som aldrig blir färdigt.
Catarina Carlsson