Med Gävlemodellen kan skolans arbete mot mobbning baseras på aktuell forskning
2020-12-13
Sedan 2012 har Gävle kommun på ett framgångsrikt sätt arbetat med Gävlemodellen för att motverka mobbning på kommunens skolor. Gävlemodellen har tagits fram i ett samarbete mellan kommunen och Högskolan i Gävle, och lutar sig tungt på aktuell forskning. Modellen är nu implementerad på alla skolor, men samarbetet med Högskolan fortsätter. Det är dags att lyfta det gemensamma arbetet till nästa nivå.

Gävle kommun har i ett samarbete med Högskolan i Gävle utvecklat ett systematiskt arbete mot mobbning som kallas för Gävlemodellen. Arbetet inleddes redan under 2012. Gävlemodellen har implementerats i samtliga kommunala grund- och gymnasieskolor samt i flertalet av kommunens friskolor. Gävlemodellen är mer ett arbetssätt än en gemensam modell.
- Egentligen handlar det om systematiskt kvalitetsarbete, säger Pelle Matton från BIG, Brottsförebyggarna i Gävle, en av de drivande bakom arbetet med Gävlemodellen. Vi hjälper skolorna genom att ge dem en struktur, att implementera modellen och erbjuder ett långsiktigt stöd i form av utbildning, nätverksträffar och enskild uppföljning av hur arbetet fortlöper med samtliga skolledare. Vi har inte tvingat någon, utan samtliga skolor deltar frivilligt.
Det var i början på 2011 som Skolverket släppte forskarrapport 353 Utvärdering av metoder mot mobbning. Rapporten visade bland annat vad forskningen sa om olika åtgärder och modeller som den svenska skolan använde för att motverka mobbning och trakasserier. Forskningen visade tydligt vilka åtgärder som var effektiva, vilka som inte var det, och vilka som till och med hade motsatt effekt.
Arbetet stöder sig på forskning
En av forskarna som var med och skrev rapporten var Peter Gill, professor i pedagogik på Högskolan i Gävle. Efter att Skolverket hade presenterat sin rapport sökte företrädare från kommunen kontakt med Högskolan i Gävle och Peter Gill för att se om de kunde skapa en insats mot Gävles skolor som tog fasta på råden i forskarrapporten och länkade ihop dem med skolans styrdokument, framför allt Diskrimineringslagen, Skollagen och läroplanen.
Där och då startade det framgångsrika samarbete som resulterade i Gävlemodellen. En styrgrupp bildades med representanter från både Högskolan i Gävle, BIG och Utbildning Gävle. Efter ett års diskussioner kunde man 2012 starta implementeringen av Gävlemodellen på de fem första skolorna i kommunen.

- För oss har det varit en enorm trygghet att ha Peter Gill med i arbetet, speciellt när man som vi startar upp något helt nytt, säger Pelle Matton. Vårt arbete stöder sig väldigt mycket på den rapporten som han har varit med och skrivit, och där har hans insats varit ovärderlig. Han är kunnig och samtidigt väldigt ödmjuk inför problematiken och har förståelse för skolans utmaningar. Det har varit ett prestigelöst och mycket generöst samarbete.
Idag, nio år senare, finns styrgruppen kvar och samarbetet fortsätter. Peter Gill som numera är professor emeritus, sitter fortfarande kvar i styrgruppen. Nu har två andra forskare från Högskolan också kommit med i projektet. Det är Guadalupe Francia, professor i pedagogik och Silvia Edling, professor i didaktik. Båda två har i sin forskning fokuserat på frågor kring demokrati och likvärdighet inom skolans miljö. De leder också forskningsprogrammet Demokrati och Likvärdighet: lärandeprocesser och lärmiljöer för social hållbarhet som är ett av tre forskningsprogram under Högskolan i Gävles strategiska forskningsområde Innovativt lärande.

- Vi känner en enorm glädje att vi får plocka upp stafettpinnen, och få tillgång till ett material som faktiskt är världsunikt. Gävlemodellen är en fantastisk möjlighet att kunna länka forskningen till praktiken, och en unik möjlighet för alla parter att lära av varandra. Vi bygger broar mellan praktik och forskning för att stödja lärarna i sitt arbete, säger Silvia Edling.
Varje skola har sin egen modell
Det kanske mest uppseendeväckande med rapporten från 2011 var att den visade att det inte finns någon generell modell som alla skolor kan använda, utan effektiva åtgärder mot mobbning alltid måste utgå från den aktuella skolans förutsättningar och behov, med kartläggningar, utvärderingar och medveten systematik samt med delaktighet från hela skolans personal och elever. Med andra ord så kommer arbetet mot kränkningar och mobbning se olika ut på olika skolor. Varje enskild skola behöver ha sin egen modell.
Det är något som man verkligen tagit fasta på i Gävlemodellen och har försökt skapa en struktur och ett arbetssätt där varje skola i kommunen har sin egen plan för sitt arbete mot mobbning och trakasserier. Ett viktigt verktyg för att ta reda på det aktuella läget på varje skola är den enkätundersökning som skickas ut till samtliga skolor två gånger per år. Undersökningen ger skolan en aktuell bild av läget när det gäller mobbning och trakasserier, och utifrån den kan skolan sedan besluta om vilka åtgärder som behöver sättas in i arbetet.
- Hela grunden i det här projektet bygger på en holistisk ansats som fortfarande är aktuell sett till den forskning som bedrivs idag, säger Silvia Edling. Ofta så tror man att det ska finnas EN effektiv modell som passar alla, men den finns inte. En central del i Gävlemodellen är att verksamheten först analyseras innan lämpliga metoder och strategier väljs ut och bygger på mottot tänka först och handla sen.
Fortsatt forskning på unikt material
Det är också det gedigna material som forskarna från Högskolan i Gävle nu vill få en möjlighet att arbeta vidare med eftersom materialet rymmer en skattkista för forskare som är nyfikna att på djupet förstå hur mobbning uppstår och motverkas.

- Det är ett helt unikt datamaterial när det gäller trakasserier och mobbning inom skolan, säger Guadalupe Francia, och där finns det mycket som vi som forskare kan arbeta vidare med. Materialet har ännu inte analyserats på djupet, men där finns en stor potential för oss att till exempel titta på olika mönster kring mobbning, bland annat på vilka platser mobbning sker eller om någon grupp är mer utsatt än någon annan.
Samarbetet mellan forskarna och kommunen går därför delvis in i en ny fas där alla aktörer hoppas på ett mer aktivt forskningssamarbete runt Gävlemodellen. Här finns stora möjligheter till praktiknära forskning och därmed ett fortsatt nära samarbete mellan forskning och verksamheten.
- En sak som tydligt har visat sig i materialet är att flickor är mer utsatta för mobbning på mellanstadiet. Den frågeställningen vill vi gärna titta närmare på i ett projekt där vi nu söker externa medel, säger Silvia och Guadalupe. Där har vi också ett samarbete med Linköpings Universitet och Robert Thornberg, professor i pedagogik.
- I relation till det planerade projektet har vi tillsammans med Högskolan i Gävles bibliotek gjort en stor databassökning på forskning om mobbning och genus, både nationellt och internationellt. Det är en omfattande mängd artiklar som nu är redo att analyseras, fortsätter Silvia och Guadalupe.
Ett annat gemensamt arbete är att medlemmarna i styrgruppen skriver en bok om mobbning där Gävlemodellen delvis ligger till grund för bokens innehåll.
- Vi använder våra olika styrkor och professioner och skriver olika kapitel i boken. Vi tror det kommer att bli riktigt bra, säger Pelle Matton.
- Det är ett utmärkt exempel på hur vi bygger broar mellan praktik och forskning. Vi skapar en produkt genom samverkan mellan praktik och forskning och där slutresultatet kommer verksamheten till gagn, säger Guadalupe Francia.
Så även om Gävles skolor nu arbetar aktivt med Gävlemodellen, och den senaste enkätmätningen visade det bästa resultatet hittills sedan alla skolor är med i mätningen, så är både forskare och kommunen helt inriktade på att samarbetet måste fortsätta till nästa nivå. Pelle Matton sammanfattar det väldigt enkelt:
- Eftersom det här är ett arbete som aldrig blir färdigt.
Catarina Carlsson
Läs mer
Nyheter
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Nyhetsbrevet kommer cirka en gång i månaden och innehåller alla nyheter kring ULF-avtal.
-
Nytt forskningsprojekt: Förskolans demokratiuppdrag
I skollagen står det att förskolan ska ”…förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” Men hur ska det uppdraget tolkas? Och hur ska det utövas? Det studeras närmare i forskningsprojektet Förskolans demokratiuppdrag, som genomförs inom ramen för ULF.
-
ULF-projekt leder till nytt projekt - får medel av Skolforskningsinstitutet
Ann-Sofie Jägerskog från Stockholms universitet får 4,5 miljoner kronor för ett nytt treårigt projekt, där forskningsfrågorna är sprungna ur ett ULF-projekt.
-
Nio nya ULF-projekt ska svara på praktiknära frågor
Nu startas nio ULF-forskningsprojekt, där forskare och lärare tillsammans ska söka svar på frågor som uppstår i skolans verksamhet. Projekten spänner över flera skolformer och ämnen, bland annat matematik, läsning och skolrelaterad stress.
-
Lärare i Örnsköldsvik gör bok av samverkansprojekt
Lärare på Örnsköldsviks gymnasium har i ett samverkansprojekt utforskat möjligheterna att utveckla undervisningen så att ämnena tillsammans kan stödja yrkeselevers medborgarbildning. Nu blir lärdomarna en bok.
-
Ny ULF Spaning - inspel till regeringens forskningsproposition
Ordförande i ULF-O, Elisabet Nihlfors, har skapat en ny ULF Spaning. Denna gång om inspelen som lärosäten och myndigheter lämnat till regeringens forskningspropositionen.
-
Samtalsmodeller som ett stöd i förskollärares ledarskap
Förskollärarna är ansvariga för att leda arbetslagets gemensamma arbete. Men eftersom ingen pratar öppet om det i praktiken känner de inte att de har ett tydligt mandat i sitt arbetslag. Att använda sig av strukturerade samtalsmodeller kan vara en väg framåt. Det visar det praktiknära forskningsprojektet Förskollärares ansvars- och ledarskapsuppdrag som genomförts inom ramen för ULF.
-
Pojkars läsning i fokus
ULF-projektet Pojkars läsning initierades av skolchefer i Finspångs kommun. Bakgrunden är kommunens låga lästestresultat över tid, och då främst avseende pojkar.
– Vårt fokus är hur pojkar kan stödjas i sin läsning och läsutveckling. Förhoppningen är att förbättra lästestresultaten, framförallt hos pojkar i årskurs 1-3 i Finspångs kommun, säger forskningsledare Ulrika B Andersson, doktor i pedagogik vid Linköpings universitet. -
Utvärdering ger gott betyg till avtalsprocessen
Processen med att ta fram ett förslag till nationellt avtal har varit effektiv och byggts på en stabil grund. Det konstateras i en utvärdering som gjorts av Lars Haikola.
-
Våld och konflikthantering - symposium inom ramen för ULF-avtalet
Våld och konflikthantering i förskola, fritidshem och F-3 var temat för ett symposium som anordnades inom ramen för ULF-avtalet tillsammans med två kommuner.
-
Lärare i Umeå samlas för skrivdagar om samverkansprojekt
För att kunna sprida sina lärdomar om att delta i forskningsprojekt om samverkan, har lärarna från Umeå kommun under två dagar skrivit populärvetenskapliga texter.
-
Att skapa en tillgänglig social lärmiljö
Det praktiknära forskningsprojektet Tillgängliga lärmiljöer genomförs inom ramen för ULF. – Fokus ligger på hur man kan skapa en tillgänglig social lärmiljö och hur relationen mellan lärare och elever kan stärkas, säger forskningsledare Lina Lago, docent i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet.
-
ULF Bazar med sikte på 2025
Hur kan vi få fler mindre skolhuvudmän att delta i forskningsprojekt och hur gör vi övergången till en permanent verksamhet 2025 så smidig som möjligt. Detta var två av de många frågorna som diskuterades vid den nationella ULF Bazaren.
-
”UDiN är som en dröm som går i uppfyllelse”
150 forskare och verksamma inom skolan samlades för erfarenhetsutbyte, nätverkande och för inspiration att utveckla skolan på vetenskaplig grund. Utbildningsdialog i norr – UDiN – startades för två år sen, men nu har de haft sin första stora fysiska träff på Luleå tekniska universitet.
-
Se panelsamtalet om hur vi får fler skolor på vetenskaplig grund
Nu finns ett förslag på ett nationellt ULF-avtal om praktiknära forskning. Men hur får vi fler lärare och huvudmän involverade? Och hur kan den praktiknära forskningen bidra till professionsprogrammet för lärare? Se panelsamtalet från årets Almedalsvecka där dessa frågor besvarades.
-
Viljan att utvecklas tillsammans blev röd tråd genom ULF:s Almedalsseminarium
Några dagar efter att förslaget till nationellt ULF-avtal lämnats över till regeringen, samlades paneldeltagare för att diskutera hur ULF kan utvecklas kommande tio år.
-
Pressmeddelande: Unikt avtal om praktiknära forskning i samverkan för skolan
Ett förslag på nytt Nationellt ULF-avtal har idag lämnats till regeringen. ULF-avtalet stödjer organisation för praktiknära forskning i samverkan på utbildningsområdet under den kommande 10-årsperioden.
-
Här kan du läsa förslaget till nationellt ULF-avtal
Förslaget som nu lämnas över till regeringen har tagits fram av huvudmän och lärosäten tillsammans. Nu kan du läsa förslaget i sin helhet nedan.
-
ULF-S skriver på Dagens samhälle om överlämnandet till regeringen
Ledamöterna i ULF-S skriver i dag på Dagens samhälle om överlämnandet av ett förslag till nationellt ULF-avtal. Under dagen lämnas förslaget till regeringen.
-
Praktiknära skolforskning utmanar forskarrollen
Etikfrågorna inom praktiknära skolforskning påverkar alla nivåer, både på systemnivå och på en enskild skolenhet. När etikprövningslagen nu ska utredas, är det viktigt att belysa hur ULF-forskning skiljer sig från viss annan forskning.
-
Utmaningar inom ULF-forskning tas upp på rundabordssamtal
”Förhoppningen är att bidra till att identifiera otydligheter och skapa en gemensam syn på tolkningar och kunskapsbehov”, säger Maria Andrée om det rundabordssamtal om etikfrågor som nu arrangeras.
-
”Om vi inte samarbetar kommer vi aldrig veta vilka frågor som är viktiga för skolan”
Jesper Boesen, samverkanschef och forskningsmiljöledare, vid JU lyfte vid Göteborgsnodens konferens vikten av att lärosätena och skolhuvudmän närmar sig varandra genom ULF-avtal. Lyssna till fler deltagare nedan.
-
Skolministern understryker vikten av ULF
Skolminister Lotta Edholm inledningstalade på skolkonferensen researchED och underströk vikten av ULF. Se hela inledningstalet här.
-
Spänning mellan frivillighet och styrning i fritidshem
Frivillighet, styrning, fritidsaktiviteter och fri tid kännetecknar verksamheten i fritidshem. Att kombinera detta skapar dilemman hos lärarna. Det visar en forskningsstudie från Karlstads universitet.
-
Ny kunskap genom samverkan
”Vi, skola och akademi, behöver arbeta nära tillsammans och ha djup respekt för varandras olika kunskaper. Först då, genom äkta samverkan i ögonhöjd, kan ny kunskap växa fram.” Det säger Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och ordförande för den nationella operativa samordningsgruppen för ULF.
-
Ju fler lärare som deltar desto fler ringar på vattnet
En forskningscirkel blev till ett föredrag på en forskningskonferens, för att sedan bli en workshop för alla lågstadielärare i Enköpings kommun. Ett ULF-projekt om funktionellt skrivande ger ringar på vattnet när fler lärare involveras.
-
”I glesbygdsskolan existerar fortfarande en likvärdig lärmiljö”
Glesbygdsskolenätverket tillkom genom att lärarna Jenny Sjöström och Josefin Öberg kontaktade Gerd Pettersson, lektor vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet. För att bygga upp nätverket fick de ULF-medel från Umeå universitet.
-
På väg mot ett nationellt avtal
Arbetet med att ta fram ett nationellt ULF-avtal är inne på sluttampen. Under ULF Bazaren samlades många synpunkter in som nu ska göra avtalet inkluderande och att det inte tappar den lokala förankringen.
-
NTI Gymnasiet och Uppsala universitet utvecklar undervisning i programmering
NTI Gymnasiet i Uppsala har sedan 2018 deltagit i ULF. I dag deltar 38 programmeringslärare på 17 av NTI:s gymnasieskolor i ett nationellt forskningssamarbete, vilket ger dem möjlighet att bedriva praktiknära didaktisk forskning inom programmering.
-
SKR bjuder in kommunerna för att prata ULF
Monica Sonde vid Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver om hur kommunerna involveras i arbetet med ULF och hur vi kan få en skola på vetenskaplig grund.
-
Lars Haikola utvärderar framtagande av nationell ULF-strategi
Uppdraget handlar om att följa och dokumentera det nationella arbetet med att ta fram ett ULF-avtal. Till utredare har Lars Haikola utsetts.
-
ULF ska beaktas i det nationella professionsprogrammet
I förslaget om ett nationellt professionsprogram lyfter regeringen ULF-avtalen. Både som förebild för samverkan, men också som en del i kompetensutvecklingen.
-
Fler erfarenheter och perspektiv hjälper till att ta fram nytt nationellt ULF-avtal
Vid den nationella ULF Bazaren lyfts värdefulla erfarenheter och perspektiv från lärosäten och huvudmän. De tas nu med i den fortsatta processen att ta fram det nya nationella ULF-avtalet.
-
Musikhögskolan i Malmö vill att fler lärare ska få plocka frukterna av ULF
På Musikhögskolan i Malmö finns sedan länge upparbetade vägar för ULF-forskning i ett nära samarbete med skolorna. Nu finns även doktorander och postdoktorer inom ULF-forskning. Näst på tur är att starta en webbplattform där fler skolor ska kunna plocka frukterna av ULF-forskning.
-
Casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum – ny rapport
Hur kan skolor och lärarutbildningar använda casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum? Den frågan har vi i det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning fördjupat oss i.
-
Se panelsamtalet om varför ett nationellt ULF-avtal behövs
Varför behövs ett nationellt ULF-avtal? Och hur skapar vi de bästa förutsättningarna för ULF-forskning? Under Almedalsveckan sommaren 2022 arrangerades ett panelsamtal som svarar på dessa frågor. Se det här.
-
Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen
De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen. Att finna tid och utrymme för den här sortens kollegialt samarbete är inte alltid lätt. Däremot kan utvecklingspedagoger i kommunen med rätt ämneskompetens bidra till både stöd och legitimering av forskningsbaserat utvecklingsarbete.
-
Lärosäten runtom i Europa får inblick i ULF-verksamheten
Lärosäten runt om i Europa kommer att få lyssna till en presentation om ULF av representanter vid Göteborgs universitet och Göteborgs stad.
-
Dags för nationell ULF Bazar – hur ska det nationella avtalet utformas?
På den nationella Bazaren 15 december ska ett första utkast till nationellt ULF-avtal diskuteras och det ska fånga vad ULF ska åstadkomma i framtiden.
-
Forskningsfrågor som är relevanta för skolan – bjud in fler till processen
Under fredagen bjöd Stockholms universitet med skolhuvudmän in till Uppsalanodens ULF Bazar. Samtalet fokuserade på forskningsfrågor, hur de kan tas fram och hur de blir relevanta för de som arbetar i skolan.
-
Så kan samarbetet mellan forskare och skolledare stärkas
För att stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i skolan behövs långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan forskare och skolledare. Men den här typen av samarbete uppstår inte bara, det finns ett antal kritiska aspekter att ta hänsyn till. Det visar ny forskning från Karlstads universitet. Forskningsstudien har genomförts inom ramen för ULF.
-
Arbete med samverkan i skolan
I Örnsköldsviks kommun testas nu ett digitalt verktyg som ska utveckla lärares undervisning. Projektets syfte är att hjälpa kommunen med kvalitetssäkring av deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).
-
Flygande nystart i ULF-arbetet nationellt
Den 25-26 augusti möttes för första gången ledamöterna i ULFs nya strategiska (ULF-S) respektive operativa (ULF-O) grupp. Här deltog även nya referensgruppen med lärar- och skolledarfacken. Det blev energirika och kreativa dagar med nya kompetenser – nu när både lärosäten och huvudmän finns representerade på nationell nivå. Detta bådar gott inför vårt gemensamma arbete med att permanenta ULF! På bilden: ULF-O.
-
Ny bok inspirerad av ULF-arbetet vid LTU
Praktiknära forskning har de senaste årtiondena fått större genomslagskraft på olika nivåer i det svenska skolsystemet men också vid universitet. En sådan ansats innebär att lärares, rektorers och forskares kunskaper och kompetenser tas till vara och berikar forsknings- och utvecklingsprocesser. I boken diskuteras möjligheter och utmaningar med praktiknära forskning och läsaren får ta del av berättelser och konkreta exempel från olika forsknings- och utvecklingsprojekt.
-
Ny organisation för nationell samordning 2022-2024
Vid halvårsskiftet 2022 går ULF-verksamheten in i ett nytt och avgörande skede. Den omfattande verksamhet som har bedrivits under de senaste fem åren ska förstärkas och bli reguljär. För att möjliggöra detta gemensamma arbete inrättas den 1 juli två nya grupperingar på nationell nivå: en strategisk samordningsgrupp för nationell ULF-strategi (ULF-S) och en operativ samordningsgrupp (ULF-O).
-
Fyra nya ULF-projekt har beviljats medel
Flerspråkighet i förskolan, undervisning i särskolan och teknikundervisning om hur vi kan härma smarta lösningar i naturen. Det är några av de nya praktiknära forskningsprojekt vid Göteborgs universitet som beviljats medel inom ramen för ULF.
-
Utbildningsdepartementet ser över mobiliteten mellan akademin och det omgivande samhället
Regeringskansliet har gett Utbildningsdepartementet i uppdrag att se över eventuella hinder för mobilitet mellan högskolan och andra sektorer. Mobilitet innebär i det här sammanhanget att adjungerad personal från olika delar av samhället, t.ex skolan, kan vara verksamma inom akademin och vice versa – att högskolans forskare och lärare kan tjänstgöra i skolan.
-
ULF på plats i Almedalen
Årets Almedalsvecka närmar sig och ULF kommer som vanligt att vara på plats. Den 5 juli kl. 09.45 arrangerar vi ett samtal med rubriken "ULF-forskning ger ny kunskap, höjer läraryrkets status och kvaliteten i verksamheterna". Ett flertal parter samlas för att diskutera vad som är viktigt i det nationella ULF-avtalets organisation och överenskommelser. Välkommen att vara med i Almedalen eller se sändningen online!
-
ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning
Förkortningen för ULF har under försöksverksamhetens gång förekommit i två olika tolkningar, en där U:et stått för Utbildning och en där det fått stå för Utveckling. Den Nationella samordningsgruppen har nu enats om att det är den förstnämnda och ursprungliga betydelsen som gäller.
-
Ny rapport: Ledarskap för lärande
”Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet.” Det säger redaktörerna Anja Thorsten, lektor vid Linköpings universitet, och Marcus Samuelsson, biträdande professor, Linköpings universitet, som tillsammans med medforskande lärare är författare till forskningsrapporten Ledarskap för lärande.
-
Samverkansmodell för utmaningar i det uppkopplade klassrummet
I forskningsprojektet, Utmaningar i det uppkopplade klassrummet. Rum för lärande i en digitaliserad skola, prövas en samverkansmodell som innebär att forskare, lärare och elever tillsammans kartlägger de utmaningar som uppstår i samband med klassrummens digitalisering. På sikt är förhoppningen att därigenom kunna stärka skolans utvecklingsarbete inom området. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs inom ramen för ULF.
Med Gävlemodellen kan skolans arbete mot mobbning baseras på aktuell forskning
2020-12-13
Sedan 2012 har Gävle kommun på ett framgångsrikt sätt arbetat med Gävlemodellen för att motverka mobbning på kommunens skolor. Gävlemodellen har tagits fram i ett samarbete mellan kommunen och Högskolan i Gävle, och lutar sig tungt på aktuell forskning. Modellen är nu implementerad på alla skolor, men samarbetet med Högskolan fortsätter. Det är dags att lyfta det gemensamma arbetet till nästa nivå.

Gävle kommun har i ett samarbete med Högskolan i Gävle utvecklat ett systematiskt arbete mot mobbning som kallas för Gävlemodellen. Arbetet inleddes redan under 2012. Gävlemodellen har implementerats i samtliga kommunala grund- och gymnasieskolor samt i flertalet av kommunens friskolor. Gävlemodellen är mer ett arbetssätt än en gemensam modell.
- Egentligen handlar det om systematiskt kvalitetsarbete, säger Pelle Matton från BIG, Brottsförebyggarna i Gävle, en av de drivande bakom arbetet med Gävlemodellen. Vi hjälper skolorna genom att ge dem en struktur, att implementera modellen och erbjuder ett långsiktigt stöd i form av utbildning, nätverksträffar och enskild uppföljning av hur arbetet fortlöper med samtliga skolledare. Vi har inte tvingat någon, utan samtliga skolor deltar frivilligt.
Det var i början på 2011 som Skolverket släppte forskarrapport 353 Utvärdering av metoder mot mobbning. Rapporten visade bland annat vad forskningen sa om olika åtgärder och modeller som den svenska skolan använde för att motverka mobbning och trakasserier. Forskningen visade tydligt vilka åtgärder som var effektiva, vilka som inte var det, och vilka som till och med hade motsatt effekt.
Arbetet stöder sig på forskning
En av forskarna som var med och skrev rapporten var Peter Gill, professor i pedagogik på Högskolan i Gävle. Efter att Skolverket hade presenterat sin rapport sökte företrädare från kommunen kontakt med Högskolan i Gävle och Peter Gill för att se om de kunde skapa en insats mot Gävles skolor som tog fasta på råden i forskarrapporten och länkade ihop dem med skolans styrdokument, framför allt Diskrimineringslagen, Skollagen och läroplanen.
Där och då startade det framgångsrika samarbete som resulterade i Gävlemodellen. En styrgrupp bildades med representanter från både Högskolan i Gävle, BIG och Utbildning Gävle. Efter ett års diskussioner kunde man 2012 starta implementeringen av Gävlemodellen på de fem första skolorna i kommunen.

- För oss har det varit en enorm trygghet att ha Peter Gill med i arbetet, speciellt när man som vi startar upp något helt nytt, säger Pelle Matton. Vårt arbete stöder sig väldigt mycket på den rapporten som han har varit med och skrivit, och där har hans insats varit ovärderlig. Han är kunnig och samtidigt väldigt ödmjuk inför problematiken och har förståelse för skolans utmaningar. Det har varit ett prestigelöst och mycket generöst samarbete.
Idag, nio år senare, finns styrgruppen kvar och samarbetet fortsätter. Peter Gill som numera är professor emeritus, sitter fortfarande kvar i styrgruppen. Nu har två andra forskare från Högskolan också kommit med i projektet. Det är Guadalupe Francia, professor i pedagogik och Silvia Edling, professor i didaktik. Båda två har i sin forskning fokuserat på frågor kring demokrati och likvärdighet inom skolans miljö. De leder också forskningsprogrammet Demokrati och Likvärdighet: lärandeprocesser och lärmiljöer för social hållbarhet som är ett av tre forskningsprogram under Högskolan i Gävles strategiska forskningsområde Innovativt lärande.

- Vi känner en enorm glädje att vi får plocka upp stafettpinnen, och få tillgång till ett material som faktiskt är världsunikt. Gävlemodellen är en fantastisk möjlighet att kunna länka forskningen till praktiken, och en unik möjlighet för alla parter att lära av varandra. Vi bygger broar mellan praktik och forskning för att stödja lärarna i sitt arbete, säger Silvia Edling.
Varje skola har sin egen modell
Det kanske mest uppseendeväckande med rapporten från 2011 var att den visade att det inte finns någon generell modell som alla skolor kan använda, utan effektiva åtgärder mot mobbning alltid måste utgå från den aktuella skolans förutsättningar och behov, med kartläggningar, utvärderingar och medveten systematik samt med delaktighet från hela skolans personal och elever. Med andra ord så kommer arbetet mot kränkningar och mobbning se olika ut på olika skolor. Varje enskild skola behöver ha sin egen modell.
Det är något som man verkligen tagit fasta på i Gävlemodellen och har försökt skapa en struktur och ett arbetssätt där varje skola i kommunen har sin egen plan för sitt arbete mot mobbning och trakasserier. Ett viktigt verktyg för att ta reda på det aktuella läget på varje skola är den enkätundersökning som skickas ut till samtliga skolor två gånger per år. Undersökningen ger skolan en aktuell bild av läget när det gäller mobbning och trakasserier, och utifrån den kan skolan sedan besluta om vilka åtgärder som behöver sättas in i arbetet.
- Hela grunden i det här projektet bygger på en holistisk ansats som fortfarande är aktuell sett till den forskning som bedrivs idag, säger Silvia Edling. Ofta så tror man att det ska finnas EN effektiv modell som passar alla, men den finns inte. En central del i Gävlemodellen är att verksamheten först analyseras innan lämpliga metoder och strategier väljs ut och bygger på mottot tänka först och handla sen.
Fortsatt forskning på unikt material
Det är också det gedigna material som forskarna från Högskolan i Gävle nu vill få en möjlighet att arbeta vidare med eftersom materialet rymmer en skattkista för forskare som är nyfikna att på djupet förstå hur mobbning uppstår och motverkas.

- Det är ett helt unikt datamaterial när det gäller trakasserier och mobbning inom skolan, säger Guadalupe Francia, och där finns det mycket som vi som forskare kan arbeta vidare med. Materialet har ännu inte analyserats på djupet, men där finns en stor potential för oss att till exempel titta på olika mönster kring mobbning, bland annat på vilka platser mobbning sker eller om någon grupp är mer utsatt än någon annan.
Samarbetet mellan forskarna och kommunen går därför delvis in i en ny fas där alla aktörer hoppas på ett mer aktivt forskningssamarbete runt Gävlemodellen. Här finns stora möjligheter till praktiknära forskning och därmed ett fortsatt nära samarbete mellan forskning och verksamheten.
- En sak som tydligt har visat sig i materialet är att flickor är mer utsatta för mobbning på mellanstadiet. Den frågeställningen vill vi gärna titta närmare på i ett projekt där vi nu söker externa medel, säger Silvia och Guadalupe. Där har vi också ett samarbete med Linköpings Universitet och Robert Thornberg, professor i pedagogik.
- I relation till det planerade projektet har vi tillsammans med Högskolan i Gävles bibliotek gjort en stor databassökning på forskning om mobbning och genus, både nationellt och internationellt. Det är en omfattande mängd artiklar som nu är redo att analyseras, fortsätter Silvia och Guadalupe.
Ett annat gemensamt arbete är att medlemmarna i styrgruppen skriver en bok om mobbning där Gävlemodellen delvis ligger till grund för bokens innehåll.
- Vi använder våra olika styrkor och professioner och skriver olika kapitel i boken. Vi tror det kommer att bli riktigt bra, säger Pelle Matton.
- Det är ett utmärkt exempel på hur vi bygger broar mellan praktik och forskning. Vi skapar en produkt genom samverkan mellan praktik och forskning och där slutresultatet kommer verksamheten till gagn, säger Guadalupe Francia.
Så även om Gävles skolor nu arbetar aktivt med Gävlemodellen, och den senaste enkätmätningen visade det bästa resultatet hittills sedan alla skolor är med i mätningen, så är både forskare och kommunen helt inriktade på att samarbetet måste fortsätta till nästa nivå. Pelle Matton sammanfattar det väldigt enkelt:
- Eftersom det här är ett arbete som aldrig blir färdigt.
Catarina Carlsson