Med Gävlemodellen kan skolans arbete mot mobbning baseras på aktuell forskning

2020-12-13

Sedan 2012 har Gävle kommun på ett framgångsrikt sätt arbetat med Gävlemodellen för att motverka mobbning på kommunens skolor. Gävlemodellen har tagits fram i ett samarbete mellan kommunen och Högskolan i Gävle, och lutar sig tungt på aktuell forskning. Modellen är nu implementerad på alla skolor, men samarbetet med Högskolan fortsätter. Det är dags att lyfta det gemensamma arbetet till nästa nivå.

Grupp med barn i skolan — En av grundtankarna med Gävlemodellen är att det inte finns någon generell modell som alla skolor kan använda. Effektiva åtgärder mot mobbning måste alltid utgå från den aktuella skolans förutsättningar och behov. Foto: Mostphotos

Gävle kommun har i ett samarbete med Högskolan i Gävle utvecklat ett systematiskt arbete mot mobbning som kallas för Gävlemodellen. Arbetet inleddes redan under 2012. Gävlemodellen har implementerats i samtliga kommunala grund- och gymnasieskolor samt i flertalet av kommunens friskolor. Gävlemodellen är mer ett arbetssätt än en gemensam modell.

- Egentligen handlar det om systematiskt kvalitetsarbete, säger Pelle Matton från BIG, Brottsförebyggarna i Gävle, en av de drivande bakom arbetet med Gävlemodellen. Vi hjälper skolorna genom att ge dem en struktur, att implementera modellen och erbjuder ett långsiktigt stöd i form av utbildning, nätverksträffar och enskild uppföljning av hur arbetet fortlöper med samtliga skolledare. Vi har inte tvingat någon, utan samtliga skolor deltar frivilligt.

Det var i början på 2011 som Skolverket släppte forskarrapport 353 Utvärdering av metoder mot mobbning. Rapporten visade bland annat vad forskningen sa om olika åtgärder och modeller som den svenska skolan använde för att motverka mobbning och trakasserier. Forskningen visade tydligt vilka åtgärder som var effektiva, vilka som inte var det, och vilka som till och med hade motsatt effekt.

Arbetet stöder sig på forskning
En av forskarna som var med och skrev rapporten var Peter Gill, professor i pedagogik på Högskolan i Gävle. Efter att Skolverket hade presenterat sin rapport sökte företrädare från kommunen kontakt med Högskolan i Gävle och Peter Gill för att se om de kunde skapa en insats mot Gävles skolor som tog fasta på råden i forskarrapporten och länkade ihop dem med skolans styrdokument, framför allt Diskrimineringslagen, Skollagen och läroplanen.

Där och då startade det framgångsrika samarbete som resulterade i Gävlemodellen. En styrgrupp bildades med representanter från både Högskolan i Gävle, BIG och Utbildning Gävle. Efter ett års diskussioner kunde man 2012 starta implementeringen av Gävlemodellen på de fem första skolorna i kommunen.

- För oss har det varit en enorm trygghet att ha Peter Gill med i arbetet, speciellt när man som vi startar upp något helt nytt, säger Pelle Matton. Vårt arbete stöder sig väldigt mycket på den rapporten som han har varit med och skrivit, och där har hans insats varit ovärderlig. Han är kunnig och samtidigt väldigt ödmjuk inför problematiken och har förståelse för skolans utmaningar. Det har varit ett prestigelöst och mycket generöst samarbete.

Idag, nio år senare, finns styrgruppen kvar och samarbetet fortsätter. Peter Gill som numera är professor emeritus, sitter fortfarande kvar i styrgruppen. Nu har två andra forskare från Högskolan också kommit med i projektet. Det är Guadalupe Francia, professor i pedagogik och Silvia Edling, professor i didaktik. Båda två har i sin forskning fokuserat på frågor kring demokrati och likvärdighet inom skolans miljö. De leder också forskningsprogrammet Demokrati och Likvärdighet: lärandeprocesser och lärmiljöer för social hållbarhet som är ett av tre forskningsprogram under Högskolan i Gävles strategiska forskningsområde Innovativt lärande.

- Vi känner en enorm glädje att vi får plocka upp stafettpinnen, och få tillgång till ett material som faktiskt är världsunikt. Gävlemodellen är en fantastisk möjlighet att kunna länka forskningen till praktiken, och en unik möjlighet för alla parter att lära av varandra. Vi bygger broar mellan praktik och forskning för att stödja lärarna i sitt arbete, säger Silvia Edling.

Varje skola har sin egen modell
Det kanske mest uppseendeväckande med rapporten från 2011 var att den visade att det inte finns någon generell modell som alla skolor kan använda, utan effektiva åtgärder mot mobbning alltid måste utgå från den aktuella skolans förutsättningar och behov, med kartläggningar, utvärderingar och medveten systematik samt med delaktighet från hela skolans personal och elever. Med andra ord så kommer arbetet mot kränkningar och mobbning se olika ut på olika skolor. Varje enskild skola behöver ha sin egen modell.

Det är något som man verkligen tagit fasta på i Gävlemodellen och har försökt skapa en struktur och ett arbetssätt där varje skola i kommunen har sin egen plan för sitt arbete mot mobbning och trakasserier. Ett viktigt verktyg för att ta reda på det aktuella läget på varje skola är den enkätundersökning som skickas ut till samtliga skolor två gånger per år. Undersökningen ger skolan en aktuell bild av läget när det gäller mobbning och trakasserier, och utifrån den kan skolan sedan besluta om vilka åtgärder som behöver sättas in i arbetet.

- Hela grunden i det här projektet bygger på en holistisk ansats som fortfarande är aktuell sett till den forskning som bedrivs idag, säger Silvia Edling. Ofta så tror man att det ska finnas EN effektiv modell som passar alla, men den finns inte. En central del i Gävlemodellen är att verksamheten först analyseras innan lämpliga metoder och strategier väljs ut och bygger på mottot tänka först och handla sen.
Gävlemodellen grafik

Fortsatt forskning på unikt material
Det är också det gedigna material som forskarna från Högskolan i Gävle nu vill få en möjlighet att arbeta vidare med eftersom materialet rymmer en skattkista för forskare som är nyfikna att på djupet förstå hur mobbning uppstår och motverkas.

- Det är ett helt unikt datamaterial när det gäller trakasserier och mobbning inom skolan, säger Guadalupe Francia, och där finns det mycket som vi som forskare kan arbeta vidare med. Materialet har ännu inte analyserats på djupet, men där finns en stor potential för oss att till exempel titta på olika mönster kring mobbning, bland annat på vilka platser mobbning sker eller om någon grupp är mer utsatt än någon annan.

Samarbetet mellan forskarna och kommunen går därför delvis in i en ny fas där alla aktörer hoppas på ett mer aktivt forskningssamarbete runt Gävlemodellen. Här finns stora möjligheter till praktiknära forskning och därmed ett fortsatt nära samarbete mellan forskning och verksamheten.

- En sak som tydligt har visat sig i materialet är att flickor är mer utsatta för mobbning på mellanstadiet. Den frågeställningen vill vi gärna titta närmare på i ett projekt där vi nu söker externa medel, säger Silvia och Guadalupe. Där har vi också ett samarbete med Linköpings Universitet och Robert Thornberg, professor i pedagogik.

- I relation till det planerade projektet har vi tillsammans med Högskolan i Gävles bibliotek gjort en stor databassökning på forskning om mobbning och genus, både nationellt och internationellt. Det är en omfattande mängd artiklar som nu är redo att analyseras, fortsätter Silvia och Guadalupe.

Ett annat gemensamt arbete är att medlemmarna i styrgruppen skriver en bok om mobbning där Gävlemodellen delvis ligger till grund för bokens innehåll.

- Vi använder våra olika styrkor och professioner och skriver olika kapitel i boken. Vi tror det kommer att bli riktigt bra, säger Pelle Matton.

- Det är ett utmärkt exempel på hur vi bygger broar mellan praktik och forskning. Vi skapar en produkt genom samverkan mellan praktik och forskning och där slutresultatet kommer verksamheten till gagn, säger Guadalupe Francia.

Så även om Gävles skolor nu arbetar aktivt med Gävlemodellen, och den senaste enkätmätningen visade det bästa resultatet hittills sedan alla skolor är med i mätningen, så är både forskare och kommunen helt inriktade på att samarbetet måste fortsätta till nästa nivå. Pelle Matton sammanfattar det väldigt enkelt:

- Eftersom det här är ett arbete som aldrig blir färdigt.

Catarina Carlsson

Läs mer

Nyheter

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Nyhetsbrevet kommer cirka en gång i månaden och innehåller alla nyheter kring ULF-avtal.

Anmäl dig till nyhetsbrevet här!

Gå till RSS