Förskollärarna kan hjälpa barnen att bli flygfärdiga
2020-11-12
Barn behöver öva upp balans, styrka och förflyttning för att bli ”flygfärdiga”, samtidigt som många minderåriga riskerar bli stillasittande och ”vingklippta” om de inte får stöd och hjälp från förskolan. Detta projekt om förskolebarnens rörelseförmåga, som bedrivs inom försöksverksamheten ULF, går snart in på slutspurten.

Vid Högskolan Kristianstad bedrivs ULF-samverkan genom forskningsplattformen ”Lärande i samverkan”. Plattformen, som leds av en styrgrupp med representanter från både skolhuvudmän i regionen och högskolans forskningsmiljöer, har som syfte är att utifrån praktiknära och verksamhetsrelevant forskning bidra till att utveckla undervisningen i skola och förskola.
För närvarande finansieras sex olika projekt av plattformen, som intresserar sig för flera delar av skolsystemet – förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola – och som genomförs i samverkan med ett antal olika skolhuvudmän i Skåne. Ett av dessa projekt är Ann-Christin Sollerheds ”Vingklippt eller flygfärdig”, som handlar om rörelse i förskolan.
– Hopprep! Det är mitt favoritredskap!
Ann-Christin Sollerhed svingar det röda repet och avverkar en rad kvicka hopp mitt på golvet i idrottshallen. Det är inte för intet som hon är universitetslektor i idrott och hälsa. Men rörelse finns i allas våra kroppar, nedärvt sedan urminnes tider. Samtidigt fostras dagens unga, som egentligen skulle ränna runt dagarna i ända, till ett stillasittande liv.
I höstas drog hon, tillsammans med kollegan Jan-Erik Ekberg från Malmö universitet, i gång sitt projekt Flygfärdig eller vingklippt inom ramen för ULF-samverkan. Titeln anspelar på barnens rörelseförmåga – och att de antingen kan uppmuntras eller hämmas i sin aktivitet.
– Vi föds visserligen med grundläggande förmågor, men med åren behöver vi utveckla och förfina våra rörelser, exempelvis balansen, förmågan att förflytta oss och att hantera olika föremål.
Tidigare studier visar att aktiva föräldrar ofta har aktiva barn. Men för de barn som kommer från mer passiva hemförhållanden har förskolan en viktig kompensatorisk uppgift. Här behöver förskollärarna vara goda förebilder för rörelse, menar Ann-Christin Sollerhed.
– Tyvärr sker det alldeles för sällan. Visst finns det många rörliga förskollärare, men en stor del är också inaktiva. Och många anser nog inte att rörelse ingår i de pedagogiska uppgifterna.

Själv blev Ann-Christin Sollerhed tillfrågad att ta fram fakta kring rörelse, som stödmaterial till den nya läroplanen för förskolan 2019. Hon lade mycket tid och arbete på att visa forskningsresultat kring hur ofta, hur mycket och hur intensivt barnen bör röra sig. Men när en del av resultaten visade på behovet av mer rörlig tid i förskolan på bekostnad av skärmtid, stötte det på patrull.
– Det kändes som att jag blev censurerad. Det blev en konflikt mellan råden om rörelse och de nya målen med digitalisering i förskolan, som nästan per automatik innebär stillasittande.
En missuppfattning är också att barnen själva, helt automatiskt, rör på sig. Många förskollärare tycker sig se att barnen konstant håller i gång när de är utomhus. Men i själva verket sitter de långa stunder stilla på en trehjuling eller i sandlådan.
Och sällan uppmuntras barnen att ”töja på reviret” och utmana sina kroppar. Hon menar att det, bland många förskollärare och andra vuxna, snarare råder rörelserädsla.
– Man är orolig för att barnet ska skada sig eller komma hem med skrubbsår, och slänger därför in ett: ”Nej! Akta dig! Gå ner!”
I själva verket har de barn som sällan springer runt eller klättrar i träd förhållandevis hög skadefrekvens. När något oväntat händer är de oförberedda och har svårare att hantera situationen. De barn som däremot får träna sin rörelseförmåga har en annan kroppskännedom och klarar sig bättre. De tillåts bli flygfärdiga.
I den pågående ULF-studien ingår fem förskolor runtom i Skåne. Som projektledare har Ann-Christin Sollerhed träffat personalen vid flera tillfällen för att ta del av deras gemensamma samtal kring rörelse.
En fråga som diskuterats är vad en sexåring anses bör ha för rörelseförmåga när förskoleåren är över. En del har blivit överrumplade av frågan, andra har svarat: ”att kunna klä på sig själv”.
– Man blir helt matt … Om jag själv fick frågan skulle jag svara: Att klättra obehindrat i träd och balansera mellan sviktande trädgrenar. Att hänga i armarna och känna att kroppen orkar. Att springa fort och känna hur benen bär, att stå på händer … Självklart är alla inte födda till att kunna hjula. De behöver förebilder och hjälp, så att de kan få uppleva segern när de lyckas.
För att ge förskollärarna inspiration bjöd hon in ett hundratal förskolebarn till idrottshallen på campus strax före jul. Där fick de klättra, balansera, hoppa, krypa medan förskollärarna tittade och assisterade.
Hon har också märkt att förskollärarna, under det gångna året, gradvis blivit mer medvetna och frimodiga i sina resonemang kring rörelse. De har också fått skriva egna loggböcker och dokumentera barnens rörelse på film för att inspirera varandra. En av de utvalda förskolorna har rentav beslutat sig för att bli en rörelseförskola.
Själv ser Ann-Christin Sollerhed både pessimistiskt och optimistiskt på framtiden, vad gäller barns rörelseförmåga.
– Ja, det är både och. På landets förskollärarutbildningar är det alldeles för lite diskussioner om barns rörelse. Samtidigt har jag ju märkt att det går att göra förskollärarna entusiastiska när man väl tar upp ämnet. ULF-projektet visar att det faktiskt går att få med dem på tåget och på sikt göra skillnad i verksamheten.
Kerstin Weman Thornell
ULF och forskningsplattformen Lärande i samverkan
Försöksverksamheten vid Högskolan Kristianstad sker på forskningsplattformen Lärande i samverkan - en forskningssamverkan mellan HiK och omgivande samhälle med skollagstyrda verksamheter. Plattformens syfte är att utifrån praktiknära och verksamhetsrelevant forskning bidra till att utveckla undervisningen i skola och förskola.
Nyheter
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Nyhetsbrevet kommer cirka en gång i månaden och innehåller alla nyheter kring ULF-avtal.
-
”UDiN är som en dröm som går i uppfyllelse”
150 forskare och verksamma inom skolan samlades för erfarenhetsutbyte, nätverkande och för inspiration att utveckla skolan på vetenskaplig grund. Utbildningsdialog i norr – UDiN – startades för två år sen, men nu har de haft sin första stora fysiska träff på Luleå tekniska universitet.
-
Se panelsamtalet om hur vi får fler skolor på vetenskaplig grund
Nu finns ett förslag på ett nationellt ULF-avtal om praktiknära forskning. Men hur får vi fler lärare och huvudmän involverade? Och hur kan den praktiknära forskningen bidra till professionsprogrammet för lärare? Se panelsamtalet från årets Almedalsvecka där dessa frågor besvarades.
-
Viljan att utvecklas tillsammans blev röd tråd genom ULF:s Almedalsseminarium
Några dagar efter att förslaget till nationellt ULF-avtal lämnats över till regeringen, samlades paneldeltagare för att diskutera hur ULF kan utvecklas kommande tio år.
-
Pressmeddelande: Unikt avtal om praktiknära forskning i samverkan för skolan
Ett förslag på nytt Nationellt ULF-avtal har idag lämnats till regeringen. ULF-avtalet stödjer organisation för praktiknära forskning i samverkan på utbildningsområdet under den kommande 10-årsperioden.
-
Här kan du läsa förslaget till nationellt ULF-avtal
Förslaget som nu lämnas över till regeringen har tagits fram av huvudmän och lärosäten tillsammans. Nu kan du läsa förslaget i sin helhet nedan.
-
ULF-S skriver på Dagens samhälle om överlämnandet till regeringen
Ledamöterna i ULF-S skriver i dag på Dagens samhälle om överlämnandet av ett förslag till nationellt ULF-avtal. Under dagen lämnas förslaget till regeringen.
-
Praktiknära skolforskning utmanar forskarrollen
Etikfrågorna inom praktiknära skolforskning påverkar alla nivåer, både på systemnivå och på en enskild skolenhet. När etikprövningslagen nu ska utredas, är det viktigt att belysa hur ULF-forskning skiljer sig från viss annan forskning.
-
Utmaningar inom ULF-forskning tas upp på rundabordssamtal
”Förhoppningen är att bidra till att identifiera otydligheter och skapa en gemensam syn på tolkningar och kunskapsbehov”, säger Maria Andrée om det rundabordssamtal om etikfrågor som nu arrangeras.
-
”Om vi inte samarbetar kommer vi aldrig veta vilka frågor som är viktiga för skolan”
Jesper Boesen, samverkanschef och forskningsmiljöledare, vid JU lyfte vid Göteborgsnodens konferens vikten av att lärosätena och skolhuvudmän närmar sig varandra genom ULF-avtal. Lyssna till fler deltagare nedan.
-
Skolministern understryker vikten av ULF
Skolminister Lotta Edholm inledningstalade på skolkonferensen researchED och underströk vikten av ULF. Se hela inledningstalet här.
-
Spänning mellan frivillighet och styrning i fritidshem
Frivillighet, styrning, fritidsaktiviteter och fri tid kännetecknar verksamheten i fritidshem. Att kombinera detta skapar dilemman hos lärarna. Det visar en forskningsstudie från Karlstads universitet.
-
Ny kunskap genom samverkan
”Vi, skola och akademi, behöver arbeta nära tillsammans och ha djup respekt för varandras olika kunskaper. Först då, genom äkta samverkan i ögonhöjd, kan ny kunskap växa fram.” Det säger Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och ordförande för den nationella operativa samordningsgruppen för ULF.
-
Ju fler lärare som deltar desto fler ringar på vattnet
En forskningscirkel blev till ett föredrag på en forskningskonferens, för att sedan bli en workshop för alla lågstadielärare i Enköpings kommun. Ett ULF-projekt om funktionellt skrivande ger ringar på vattnet när fler lärare involveras.
-
”I glesbygdsskolan existerar fortfarande en likvärdig lärmiljö”
Glesbygdsskolenätverket tillkom genom att lärarna Jenny Sjöström och Josefin Öberg kontaktade Gerd Pettersson, lektor vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet. För att bygga upp nätverket fick de ULF-medel från Umeå universitet.
-
På väg mot ett nationellt avtal
Arbetet med att ta fram ett nationellt ULF-avtal är inne på sluttampen. Under ULF Bazaren samlades många synpunkter in som nu ska göra avtalet inkluderande och att det inte tappar den lokala förankringen.
-
NTI Gymnasiet och Uppsala universitet utvecklar undervisning i programmering
NTI Gymnasiet i Uppsala har sedan 2018 deltagit i ULF. I dag deltar 38 programmeringslärare på 17 av NTI:s gymnasieskolor i ett nationellt forskningssamarbete, vilket ger dem möjlighet att bedriva praktiknära didaktisk forskning inom programmering.
-
SKR bjuder in kommunerna för att prata ULF
Monica Sonde vid Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver om hur kommunerna involveras i arbetet med ULF och hur vi kan få en skola på vetenskaplig grund.
-
Lars Haikola utvärderar framtagande av nationell ULF-strategi
Uppdraget handlar om att följa och dokumentera det nationella arbetet med att ta fram ett ULF-avtal. Till utredare har Lars Haikola utsetts.
-
ULF ska beaktas i det nationella professionsprogrammet
I förslaget om ett nationellt professionsprogram lyfter regeringen ULF-avtalen. Både som förebild för samverkan, men också som en del i kompetensutvecklingen.
-
Fler erfarenheter och perspektiv hjälper till att ta fram nytt nationellt ULF-avtal
Vid den nationella ULF Bazaren lyfts värdefulla erfarenheter och perspektiv från lärosäten och huvudmän. De tas nu med i den fortsatta processen att ta fram det nya nationella ULF-avtalet.
-
Musikhögskolan i Malmö vill att fler lärare ska få plocka frukterna av ULF
På Musikhögskolan i Malmö finns sedan länge upparbetade vägar för ULF-forskning i ett nära samarbete med skolorna. Nu finns även doktorander och postdoktorer inom ULF-forskning. Näst på tur är att starta en webbplattform där fler skolor ska kunna plocka frukterna av ULF-forskning.
-
Casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum – ny rapport
Hur kan skolor och lärarutbildningar använda casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum? Den frågan har vi i det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning fördjupat oss i.
-
Se panelsamtalet om varför ett nationellt ULF-avtal behövs
Varför behövs ett nationellt ULF-avtal? Och hur skapar vi de bästa förutsättningarna för ULF-forskning? Under Almedalsveckan sommaren 2022 arrangerades ett panelsamtal som svarar på dessa frågor. Se det här.
-
Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen
De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen. Att finna tid och utrymme för den här sortens kollegialt samarbete är inte alltid lätt. Däremot kan utvecklingspedagoger i kommunen med rätt ämneskompetens bidra till både stöd och legitimering av forskningsbaserat utvecklingsarbete.
-
Lärosäten runtom i Europa får inblick i ULF-verksamheten
Lärosäten runt om i Europa kommer att få lyssna till en presentation om ULF av representanter vid Göteborgs universitet och Göteborgs stad.
-
Dags för nationell ULF Bazar – hur ska det nationella avtalet utformas?
På den nationella Bazaren 15 december ska ett första utkast till nationellt ULF-avtal diskuteras och det ska fånga vad ULF ska åstadkomma i framtiden.
-
Forskningsfrågor som är relevanta för skolan – bjud in fler till processen
Under fredagen bjöd Stockholms universitet med skolhuvudmän in till Uppsalanodens ULF Bazar. Samtalet fokuserade på forskningsfrågor, hur de kan tas fram och hur de blir relevanta för de som arbetar i skolan.
-
Så kan samarbetet mellan forskare och skolledare stärkas
För att stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i skolan behövs långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan forskare och skolledare. Men den här typen av samarbete uppstår inte bara, det finns ett antal kritiska aspekter att ta hänsyn till. Det visar ny forskning från Karlstads universitet. Forskningsstudien har genomförts inom ramen för ULF.
-
Arbete med samverkan i skolan
I Örnsköldsviks kommun testas nu ett digitalt verktyg som ska utveckla lärares undervisning. Projektets syfte är att hjälpa kommunen med kvalitetssäkring av deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).
-
Flygande nystart i ULF-arbetet nationellt
Den 25-26 augusti möttes för första gången ledamöterna i ULFs nya strategiska (ULF-S) respektive operativa (ULF-O) grupp. Här deltog även nya referensgruppen med lärar- och skolledarfacken. Det blev energirika och kreativa dagar med nya kompetenser – nu när både lärosäten och huvudmän finns representerade på nationell nivå. Detta bådar gott inför vårt gemensamma arbete med att permanenta ULF! På bilden: ULF-O.
-
Ny bok inspirerad av ULF-arbetet vid LTU
Praktiknära forskning har de senaste årtiondena fått större genomslagskraft på olika nivåer i det svenska skolsystemet men också vid universitet. En sådan ansats innebär att lärares, rektorers och forskares kunskaper och kompetenser tas till vara och berikar forsknings- och utvecklingsprocesser. I boken diskuteras möjligheter och utmaningar med praktiknära forskning och läsaren får ta del av berättelser och konkreta exempel från olika forsknings- och utvecklingsprojekt.
-
Ny organisation för nationell samordning 2022-2024
Vid halvårsskiftet 2022 går ULF-verksamheten in i ett nytt och avgörande skede. Den omfattande verksamhet som har bedrivits under de senaste fem åren ska förstärkas och bli reguljär. För att möjliggöra detta gemensamma arbete inrättas den 1 juli två nya grupperingar på nationell nivå: en strategisk samordningsgrupp för nationell ULF-strategi (ULF-S) och en operativ samordningsgrupp (ULF-O).
-
Fyra nya ULF-projekt har beviljats medel
Flerspråkighet i förskolan, undervisning i särskolan och teknikundervisning om hur vi kan härma smarta lösningar i naturen. Det är några av de nya praktiknära forskningsprojekt vid Göteborgs universitet som beviljats medel inom ramen för ULF.
-
Utbildningsdepartementet ser över mobiliteten mellan akademin och det omgivande samhället
Regeringskansliet har gett Utbildningsdepartementet i uppdrag att se över eventuella hinder för mobilitet mellan högskolan och andra sektorer. Mobilitet innebär i det här sammanhanget att adjungerad personal från olika delar av samhället, t.ex skolan, kan vara verksamma inom akademin och vice versa – att högskolans forskare och lärare kan tjänstgöra i skolan.
-
ULF på plats i Almedalen
Årets Almedalsvecka närmar sig och ULF kommer som vanligt att vara på plats. Den 5 juli kl. 09.45 arrangerar vi ett samtal med rubriken "ULF-forskning ger ny kunskap, höjer läraryrkets status och kvaliteten i verksamheterna". Ett flertal parter samlas för att diskutera vad som är viktigt i det nationella ULF-avtalets organisation och överenskommelser. Välkommen att vara med i Almedalen eller se sändningen online!
-
ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning
Förkortningen för ULF har under försöksverksamhetens gång förekommit i två olika tolkningar, en där U:et stått för Utbildning och en där det fått stå för Utveckling. Den Nationella samordningsgruppen har nu enats om att det är den förstnämnda och ursprungliga betydelsen som gäller.
-
Ny rapport: Ledarskap för lärande
”Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet.” Det säger redaktörerna Anja Thorsten, lektor vid Linköpings universitet, och Marcus Samuelsson, biträdande professor, Linköpings universitet, som tillsammans med medforskande lärare är författare till forskningsrapporten Ledarskap för lärande.
-
Samverkansmodell för utmaningar i det uppkopplade klassrummet
I forskningsprojektet, Utmaningar i det uppkopplade klassrummet. Rum för lärande i en digitaliserad skola, prövas en samverkansmodell som innebär att forskare, lärare och elever tillsammans kartlägger de utmaningar som uppstår i samband med klassrummens digitalisering. På sikt är förhoppningen att därigenom kunna stärka skolans utvecklingsarbete inom området. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs inom ramen för ULF.
-
Extern utvärdering av ULF klar
Nu presenteras den externa utvärderingsstudien av ULF, genomförd av ett forskarteam vid Universitetet i Sørøst-Norge. Teamet har följt och studerat ULF mellan 2018-2022, och publicerar i en slutrapport det samlade resultatet av utvärderingen. Man ger också rekommendationer för det fortsatta arbetet med samverkan kring praktiknära forskning i Sverige.
-
Växande forskningsmiljö i samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet
Hej Lisbeth Gyllander Torkildsen, Kvalitets- och utvecklingschef på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad. Ni har i samverkan med Malmö universitet börjat bygga upp en gemensam forskningsmiljö med fokus på likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola. Vad består den här forskningsmiljön av?
-
Nytt arbetssätt för språkutveckling
I det praktiknära forskningsprojektet ELSA-modellen har forskare och pedagoger tillsammans utvecklat språkutvecklande aktiviteter på förskolor. Nyligen presenterades resultatet på en dialogkonferens för att sprida arbetssättet i en av kommunerna som deltagit i projektet.
-
Skolan ska utvecklas genom samarbete – men rektorer och lärare är inte överens om förutsättningarna
Senare års skolutveckling har fokus på en utvecklad samverkan mellan verksamma i skolan och mellan skola och akademi. Ny forskning visar att rektorer och lärare inte är överens om de mest grundläggande villkoren för kvalitet i undervisningen. Däremot är båda grupperna överens om att de saknar goda förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Det visar en ny rapport från fem forskare vid Karlstads universitet. Undersökningen har genomförts inom ramen för ULF.
-
Praktikutvecklande forskning i fokus under dag 2 på konferensen Framtidens lärarutbildning
Dag 2 på Örebro universitets konferens Framtidens lärarutbildning – erfarenheter och visioner bjuder bland annat på många intressanta valbara pass för den som jobbar inom förskola och skola. Ett av passen berör praktikutvecklande forskning och genomförs som ett diskussionsforum där också en nyutgiven antologi presenteras.
-
Pressmeddelande: Slutrapport för ULF anger riktningen framåt
I dag överlämnades slutrapporten för ULF, försöksverksamheten med samverkan kring praktiknära forskning, till utbildningsminister Anna Ekström. Rapporten sammanfattar fem års utvecklingsarbete och etablering av nya samverkansmodeller mellan lärosäten och skolhuvudmän, och ger förslag som kan ligga till grund för den permanenta verksamheten.
-
Ny antologi om praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi
Under det senaste decenniet har flera myndigheter gjort riktade satsningar för att stimulera utvecklingen av förskola, skola och lärarutbildning genom att stärka den praktiknära forskningen. ULF är ett exempel på en av de större satsningar som ger möjlighet att kombinera olika typer av utbyten mellan skola och akademi. I en ny antologi behandlas utmaningar och möjligheter med denna samverkan.
-
Hallå där Yvonne Liljekvist…
…docent i matematikens didaktik vid Karlstads universitet. Du är ny projektledare för ULF-verksamheten inom Karlstads-noden. ULF är en försöksverksamhet som utvecklar praktiknära forskning i samverkan med skolhuvudmännen. Vad betyder praktiknära forskning för dig?
-
Inställd dialogkonferens
På grund av rådande pandemisituation och att de olika verksamheterna behöver prioritera den egna verksamheten är Karlstads-nodens dialogkonferensen 17 februari framflyttad till i höst. Nytt preliminärt datum är i september. Mer information kommer.
-
Örebro universitet bjuder in till konferens om framtidens lärarutbildning
Vilken utbildning behöver lärarstudenter för att kunna ge sina elever kunskap och kompetens att möta framtidens arbetsliv, bli aktiva samhällsmedborgare och ta sig an de stora samhällsutmaningarna? Den 15–16 mars bjuder Örebro universitet in till konferens på temat ”Framtidens lärarutbildning”. Konferensen är särskilt intressant för alla som arbetar inom ULF, med flera spår på temat praktiknära forskning i förskola respektive skola.
-
Nio doktorander i utbildningsvetenskap sökes till forskarskolan ROCIT
Forskarskolan ROCIT (Research On Collaboration In Teacher education) ska bidra till att arbeta fram långsiktiga och hållbara modeller för samverkan mellan huvudmän och lärosäten i och genom lärarutbildningarna. Nio doktorander antas i Utbildningsvetenskap vid Lunds universitet med placering vid något av de ingående lärosätena.
-
Sagt i årets sista rundabordssamtal: "Smart organisation vägen till likvärdighet"
Huvudmannaperspektivet var i fokus när Ifous och Nationella samordningsgruppen för ULF bjöd in till årets andra och sista rundabordssamtal om ULF-organisation 2.0. Samtalet kretsade kring de samverkande huvudmännens plats och villkor, där en röd tråd var likvärdighet och inkludering av mindre kommuner.
Förskollärarna kan hjälpa barnen att bli flygfärdiga
2020-11-12
Barn behöver öva upp balans, styrka och förflyttning för att bli ”flygfärdiga”, samtidigt som många minderåriga riskerar bli stillasittande och ”vingklippta” om de inte får stöd och hjälp från förskolan. Detta projekt om förskolebarnens rörelseförmåga, som bedrivs inom försöksverksamheten ULF, går snart in på slutspurten.

Vid Högskolan Kristianstad bedrivs ULF-samverkan genom forskningsplattformen ”Lärande i samverkan”. Plattformen, som leds av en styrgrupp med representanter från både skolhuvudmän i regionen och högskolans forskningsmiljöer, har som syfte är att utifrån praktiknära och verksamhetsrelevant forskning bidra till att utveckla undervisningen i skola och förskola.
För närvarande finansieras sex olika projekt av plattformen, som intresserar sig för flera delar av skolsystemet – förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola – och som genomförs i samverkan med ett antal olika skolhuvudmän i Skåne. Ett av dessa projekt är Ann-Christin Sollerheds ”Vingklippt eller flygfärdig”, som handlar om rörelse i förskolan.
– Hopprep! Det är mitt favoritredskap!
Ann-Christin Sollerhed svingar det röda repet och avverkar en rad kvicka hopp mitt på golvet i idrottshallen. Det är inte för intet som hon är universitetslektor i idrott och hälsa. Men rörelse finns i allas våra kroppar, nedärvt sedan urminnes tider. Samtidigt fostras dagens unga, som egentligen skulle ränna runt dagarna i ända, till ett stillasittande liv.
I höstas drog hon, tillsammans med kollegan Jan-Erik Ekberg från Malmö universitet, i gång sitt projekt Flygfärdig eller vingklippt inom ramen för ULF-samverkan. Titeln anspelar på barnens rörelseförmåga – och att de antingen kan uppmuntras eller hämmas i sin aktivitet.
– Vi föds visserligen med grundläggande förmågor, men med åren behöver vi utveckla och förfina våra rörelser, exempelvis balansen, förmågan att förflytta oss och att hantera olika föremål.
Tidigare studier visar att aktiva föräldrar ofta har aktiva barn. Men för de barn som kommer från mer passiva hemförhållanden har förskolan en viktig kompensatorisk uppgift. Här behöver förskollärarna vara goda förebilder för rörelse, menar Ann-Christin Sollerhed.
– Tyvärr sker det alldeles för sällan. Visst finns det många rörliga förskollärare, men en stor del är också inaktiva. Och många anser nog inte att rörelse ingår i de pedagogiska uppgifterna.

Själv blev Ann-Christin Sollerhed tillfrågad att ta fram fakta kring rörelse, som stödmaterial till den nya läroplanen för förskolan 2019. Hon lade mycket tid och arbete på att visa forskningsresultat kring hur ofta, hur mycket och hur intensivt barnen bör röra sig. Men när en del av resultaten visade på behovet av mer rörlig tid i förskolan på bekostnad av skärmtid, stötte det på patrull.
– Det kändes som att jag blev censurerad. Det blev en konflikt mellan råden om rörelse och de nya målen med digitalisering i förskolan, som nästan per automatik innebär stillasittande.
En missuppfattning är också att barnen själva, helt automatiskt, rör på sig. Många förskollärare tycker sig se att barnen konstant håller i gång när de är utomhus. Men i själva verket sitter de långa stunder stilla på en trehjuling eller i sandlådan.
Och sällan uppmuntras barnen att ”töja på reviret” och utmana sina kroppar. Hon menar att det, bland många förskollärare och andra vuxna, snarare råder rörelserädsla.
– Man är orolig för att barnet ska skada sig eller komma hem med skrubbsår, och slänger därför in ett: ”Nej! Akta dig! Gå ner!”
I själva verket har de barn som sällan springer runt eller klättrar i träd förhållandevis hög skadefrekvens. När något oväntat händer är de oförberedda och har svårare att hantera situationen. De barn som däremot får träna sin rörelseförmåga har en annan kroppskännedom och klarar sig bättre. De tillåts bli flygfärdiga.
I den pågående ULF-studien ingår fem förskolor runtom i Skåne. Som projektledare har Ann-Christin Sollerhed träffat personalen vid flera tillfällen för att ta del av deras gemensamma samtal kring rörelse.
En fråga som diskuterats är vad en sexåring anses bör ha för rörelseförmåga när förskoleåren är över. En del har blivit överrumplade av frågan, andra har svarat: ”att kunna klä på sig själv”.
– Man blir helt matt … Om jag själv fick frågan skulle jag svara: Att klättra obehindrat i träd och balansera mellan sviktande trädgrenar. Att hänga i armarna och känna att kroppen orkar. Att springa fort och känna hur benen bär, att stå på händer … Självklart är alla inte födda till att kunna hjula. De behöver förebilder och hjälp, så att de kan få uppleva segern när de lyckas.
För att ge förskollärarna inspiration bjöd hon in ett hundratal förskolebarn till idrottshallen på campus strax före jul. Där fick de klättra, balansera, hoppa, krypa medan förskollärarna tittade och assisterade.
Hon har också märkt att förskollärarna, under det gångna året, gradvis blivit mer medvetna och frimodiga i sina resonemang kring rörelse. De har också fått skriva egna loggböcker och dokumentera barnens rörelse på film för att inspirera varandra. En av de utvalda förskolorna har rentav beslutat sig för att bli en rörelseförskola.
Själv ser Ann-Christin Sollerhed både pessimistiskt och optimistiskt på framtiden, vad gäller barns rörelseförmåga.
– Ja, det är både och. På landets förskollärarutbildningar är det alldeles för lite diskussioner om barns rörelse. Samtidigt har jag ju märkt att det går att göra förskollärarna entusiastiska när man väl tar upp ämnet. ULF-projektet visar att det faktiskt går att få med dem på tåget och på sikt göra skillnad i verksamheten.
Kerstin Weman Thornell
ULF och forskningsplattformen Lärande i samverkan
Försöksverksamheten vid Högskolan Kristianstad sker på forskningsplattformen Lärande i samverkan - en forskningssamverkan mellan HiK och omgivande samhälle med skollagstyrda verksamheter. Plattformens syfte är att utifrån praktiknära och verksamhetsrelevant forskning bidra till att utveckla undervisningen i skola och förskola.