Didaktiska nätverk fyller behov och föder idéer
2020-10-28
Tre didaktiska nätverk vid Malmö universitet har nu varit igång i ett år inom ramen för försöksverksamheten ULF. De har kommit olika långt men alla tre nätverksledare är överens om en sak: arbetet är viktigt men osäkerheten om framtiden är stor. – För oss är nätverket början på ett långsiktigt arbete, med målet att skapa en samverkansmodell som både universitetet och lärare i skolan kan dra nytta av, säger Eva Bringéus, adjunkt i svenska.


En klass på högstadiet ska jobba med krönikor. Läraren går igenom hur olika krönikor kan se ut och olika sätt att skriva. Klassen får jobba med att läsa och analysera olika texter, både i helklass och i grupp. Läraren är ambitiös, har gjort ett gediget planeringsarbete där de olika delarna hänger ihop och ska leda fram till att eleverna individuellt skriver en egen text. Men när det väl är dags så blir det inte som läraren har tänkt sig. Eleverna vet inte hur de ska göra och läraren förstår inte varför. Var har det gått fel?
På en annan skola ska en lärare i årskurs 8 undervisa elever i kemi. Det är den andra terminen som läraren har klassen och kontakten med eleverna är god. Under veckorna som följer går läraren tillsammans med eleverna igenom innehåll och begrepp. Det är viktigt att alla är med och har tid på sig. Det finns en naturlig dialog och lektionerna är uppskattade av eleverna. Läraren känner sig nöjd med upplägget.
När det är dags för eleverna att arbeta självständigt i tvärgrupper och sedan presentera sitt arbete, tar det stopp. De har svårt att komma igång och många blir helt passiva. Eleverna har svårt att förstå hur de ska göra trots grundlig genomgång och skriftliga anvisningar. Läraren känner sig frustrerad och besviken. Varför blir det inte som det var tänkt?
Situationerna är hämtade ur verkligheten och är två exempel på dilemman som det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling vid Malmö universitet jobbar med inom ramen för ULF. Syftet är att genom casemetodik fördjupa kunskapen och utveckla beprövade metoder som kan komma till användning både i skolan och på lärarutbildningen.
Malin Lindvall är en av 17 lärare från grundskola- och gymnasium som är med i nätverket.
– Jag var inte alls insatt i hur casemetodik fungerar, för mig var det något helt nytt. Nu tycker jag att det är helt rätt väg att gå. Att arbeta med de problem som kan uppstå i klassrummet är nyttigt inte bara för studenter på lärarutbildningen utan också för oss lärare, säger hon.
Malin Lindvall har jobbat på en rad skolor i Skåne. Efter sommaren började hon på Munkhätteskolan i Malmö – en F-9-skola där utmaningarna är många och där en stor del av eleverna har annat modersmål än svenska.
– Vi kämpar hårt när det gäller måluppfyllelse i svenska och de andra kärnämnena. En viktig del i det arbetet handlar om att öka motivationen, att få eleverna att vilja prestera, säger hon.

Att språket är en central del av kunskapsutvecklingen inom alla ämnen är något som Eva Bringéus, adjunkt i svenska med didaktisk inriktning och ledare av nätverket också betonar. Hittills har deltagarna arbetat med att formulera praktiknära case för att senare i höst låta kollegor på skolorna samt studenter på lärarutbildningen diskutera casen och komma med feedback.
– Casen handlar mycket om att stötta elever i att förstå, diskutera och analysera texter oavsett ämne. Det är jätteviktigt att de dilemman vi behandlar är autentiska och relevanta. Tanken är att casen tillsammans med forskningsbaserad kunskap ska kunna ligga till grund för modeller som lärare kan använda för att förändra sin undervisning, säger Eva Bringéus.
Varför är det viktigt att arbeta med språk- och kunskapsutveckling i skolan idag?

– Det är ett demokratiproblem att elever har svårt att förstå de texter de ska arbeta med i skolan och det är också något som vi måste angripa vetenskapligt. För oss är nätverket början på ett långsiktigt arbete där vi ser möjligheter att på sikt söka forskningsmedel för att kunna gå djupare. Målet är att skapa en samverkansmodell som både vi som universitetet och lärare i skolan kan dra nytta av, säger Eva Bringéus.
Känslan av att ha hunnit skrapa på ytan och att vilja göra mer är något hon delar med de andra nätverks-ledarna vid Malmö universitet. Marie Thavenius, lektor i svenska med didaktisk inriktning, leder nätverket för svenskämnets didaktik som samlar tre lärare från universitetet och sju lärare från skolor i Lomma och Vellinge.

– Inom ramen för nätverket så observerar vi svenskundervisningen i de deltagande skolorna och de i sin tur observerar vår undervisning vid lärarutbildningen. Vi möts på en jämbördig nivå för att förstå svenskämnet. Vi har gjort en hel del observationer under våren och fortsätter nu i höst, säger Marie Thavenius som menar att svenskämnet som det sett ut traditionellt är under stort tryck.
Alla deltagare i nätverket undervisar i svenska och idén är att undersöka, och i förlängningen kunna utveckla, svenskämnet i ämneslärarutbildningen samt i årskurs 7-9 och gymnasieskolan.
– Vi har en digitalisering och globalisering som gör att ett ämne som byggt på skriftspråket, böcker och alfabetiska texter i en nationell kontext håller på att förändras i grunden. Nätverket handlar om att förstå vad som händer med svenskämnet. Jag hoppas att vi kan fortsätta det samarbete som vi har byggt upp eftersom vi kan få stor nytta av det. Men det kräver längre tid än de två år som ULF pågår.

Det tredje nätverket vid Malmö universitet behandlar proportionella resonemang i matematik från årskurs sex till gymnasiet. Under sommaren ägnade Jöran Petersson lektor i matematikämnets didaktik och nätverksledare en hel del tid åt att analysera insamlade data. Tillsammans med en extern medförfattare, Rosie Conde, håller han nu på med tidskriftsartikel om vad analysen ger.
– Vi hoppas kunna skicka artikeln till en vetenskaplig tidskrift redan i år, säger han.
Jöran Petersson menar att de försöker ligga före eftersom det är osäkert vad som händer efter att ULF-försöket tar slut.
– Ska vi kunna hitta långsiktiga former för arbetet även framöver så behöver vi ha någon publikation som stöd för att hitta alternativa finansiärer.
Precis som sina nätverksledar-kollegor efterlyser han tydligare besked om fortsättningen efter ULF.
– Det finns många bra idéer och initiativ men hur går vi tillväga för att skapa långsiktigt hållbara samverkansmodeller som inte bara rinner ut i sanden? Vi har byggt upp något bra i ULFs anda men just nu väntar vi på att dimman som döljer framtiden ska lätta.
Jessica Bloem
Nyheter
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Nyhetsbrevet kommer cirka en gång i månaden och innehåller alla nyheter kring ULF-avtal.
-
NTI Gymnasiet och Uppsala universitet utvecklar undervisning i programmering
NTI Gymnasiet i Uppsala har sedan 2018 deltagit i ULF. I dag deltar 38 programmeringslärare på 17 av NTI:s gymnasieskolor i ett nationellt forskningssamarbete, vilket ger dem möjlighet att bedriva praktiknära didaktisk forskning inom programmering.
-
SKR bjuder in kommunerna för att prata ULF
Monica Sonde vid Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver om hur kommunerna involveras i arbetet med ULF och hur vi kan få en skola på vetenskaplig grund.
-
Lars Haikola utvärderar framtagande av nationell ULF-strategi
Uppdraget handlar om att följa och dokumentera det nationella arbetet med att ta fram ett ULF-avtal. Till utredare har Lars Haikola utsetts.
-
ULF ska beaktas i det nationella professionsprogrammet
I förslaget om ett nationellt professionsprogram lyfter regeringen ULF-avtalen. Både som förebild för samverkan, men också som en del i kompetensutvecklingen.
-
Fler erfarenheter och perspektiv hjälper till att ta fram nytt nationellt ULF-avtal
Vid den nationella ULF Bazaren lyfts värdefulla erfarenheter och perspektiv från lärosäten och huvudmän. De tas nu med i den fortsatta processen att ta fram det nya nationella ULF-avtalet.
-
Musikhögskolan i Malmö vill att fler lärare ska få plocka frukterna av ULF
På Musikhögskolan i Malmö finns sedan länge upparbetade vägar för ULF-forskning i ett nära samarbete med skolorna. Nu finns även doktorander och postdoktorer inom ULF-forskning. Näst på tur är att starta en webbplattform där fler skolor ska kunna plocka frukterna av ULF-forskning.
-
Casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum – ny rapport
Hur kan skolor och lärarutbildningar använda casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum? Den frågan har vi i det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning fördjupat oss i.
-
Se panelsamtalet om varför ett nationellt ULF-avtal behövs
Varför behövs ett nationellt ULF-avtal? Och hur skapar vi de bästa förutsättningarna för ULF-forskning? Under Almedalsveckan sommaren 2022 arrangerades ett panelsamtal som svarar på dessa frågor. Se det här.
-
Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen
De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen. Att finna tid och utrymme för den här sortens kollegialt samarbete är inte alltid lätt. Däremot kan utvecklingspedagoger i kommunen med rätt ämneskompetens bidra till både stöd och legitimering av forskningsbaserat utvecklingsarbete.
-
Lärosäten runtom i Europa får inblick i ULF-verksamheten
Lärosäten runt om i Europa kommer att få lyssna till en presentation om ULF av representanter vid Göteborgs universitet och Göteborgs stad.
-
Dags för nationell ULF Bazar – hur ska det nationella avtalet utformas?
På den nationella Bazaren 15 december ska ett första utkast till nationellt ULF-avtal diskuteras och det ska fånga vad ULF ska åstadkomma i framtiden.
-
Forskningsfrågor som är relevanta för skolan – bjud in fler till processen
Under fredagen bjöd Stockholms universitet med skolhuvudmän in till Uppsalanodens ULF Bazar. Samtalet fokuserade på forskningsfrågor, hur de kan tas fram och hur de blir relevanta för de som arbetar i skolan.
-
Så kan samarbetet mellan forskare och skolledare stärkas
För att stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i skolan behövs långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan forskare och skolledare. Men den här typen av samarbete uppstår inte bara, det finns ett antal kritiska aspekter att ta hänsyn till. Det visar ny forskning från Karlstads universitet. Forskningsstudien har genomförts inom ramen för ULF.
-
Arbete med samverkan i skolan
I Örnsköldsviks kommun testas nu ett digitalt verktyg som ska utveckla lärares undervisning. Projektets syfte är att hjälpa kommunen med kvalitetssäkring av deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).
-
Flygande nystart i ULF-arbetet nationellt
Den 25-26 augusti möttes för första gången ledamöterna i ULFs nya strategiska (ULF-S) respektive operativa (ULF-O) grupp. Här deltog även nya referensgruppen med lärar- och skolledarfacken. Det blev energirika och kreativa dagar med nya kompetenser – nu när både lärosäten och huvudmän finns representerade på nationell nivå. Detta bådar gott inför vårt gemensamma arbete med att permanenta ULF! På bilden: ULF-O.
-
Ny bok inspirerad av ULF-arbetet vid LTU
Praktiknära forskning har de senaste årtiondena fått större genomslagskraft på olika nivåer i det svenska skolsystemet men också vid universitet. En sådan ansats innebär att lärares, rektorers och forskares kunskaper och kompetenser tas till vara och berikar forsknings- och utvecklingsprocesser. I boken diskuteras möjligheter och utmaningar med praktiknära forskning och läsaren får ta del av berättelser och konkreta exempel från olika forsknings- och utvecklingsprojekt.
-
Ny organisation för nationell samordning 2022-2024
Vid halvårsskiftet 2022 går ULF-verksamheten in i ett nytt och avgörande skede. Den omfattande verksamhet som har bedrivits under de senaste fem åren ska förstärkas och bli reguljär. För att möjliggöra detta gemensamma arbete inrättas den 1 juli två nya grupperingar på nationell nivå: en strategisk samordningsgrupp för nationell ULF-strategi (ULF-S) och en operativ samordningsgrupp (ULF-O).
-
Fyra nya ULF-projekt har beviljats medel
Flerspråkighet i förskolan, undervisning i särskolan och teknikundervisning om hur vi kan härma smarta lösningar i naturen. Det är några av de nya praktiknära forskningsprojekt vid Göteborgs universitet som beviljats medel inom ramen för ULF.
-
Utbildningsdepartementet ser över mobiliteten mellan akademin och det omgivande samhället
Regeringskansliet har gett Utbildningsdepartementet i uppdrag att se över eventuella hinder för mobilitet mellan högskolan och andra sektorer. Mobilitet innebär i det här sammanhanget att adjungerad personal från olika delar av samhället, t.ex skolan, kan vara verksamma inom akademin och vice versa – att högskolans forskare och lärare kan tjänstgöra i skolan.
-
ULF på plats i Almedalen
Årets Almedalsvecka närmar sig och ULF kommer som vanligt att vara på plats. Den 5 juli kl. 09.45 arrangerar vi ett samtal med rubriken "ULF-forskning ger ny kunskap, höjer läraryrkets status och kvaliteten i verksamheterna". Ett flertal parter samlas för att diskutera vad som är viktigt i det nationella ULF-avtalets organisation och överenskommelser. Välkommen att vara med i Almedalen eller se sändningen online!
-
ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning
Förkortningen för ULF har under försöksverksamhetens gång förekommit i två olika tolkningar, en där U:et stått för Utbildning och en där det fått stå för Utveckling. Den Nationella samordningsgruppen har nu enats om att det är den förstnämnda och ursprungliga betydelsen som gäller.
-
Ny rapport: Ledarskap för lärande
”Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet.” Det säger redaktörerna Anja Thorsten, lektor vid Linköpings universitet, och Marcus Samuelsson, biträdande professor, Linköpings universitet, som tillsammans med medforskande lärare är författare till forskningsrapporten Ledarskap för lärande.
-
Samverkansmodell för utmaningar i det uppkopplade klassrummet
I forskningsprojektet, Utmaningar i det uppkopplade klassrummet. Rum för lärande i en digitaliserad skola, prövas en samverkansmodell som innebär att forskare, lärare och elever tillsammans kartlägger de utmaningar som uppstår i samband med klassrummens digitalisering. På sikt är förhoppningen att därigenom kunna stärka skolans utvecklingsarbete inom området. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs inom ramen för ULF.
-
Extern utvärdering av ULF klar
Nu presenteras den externa utvärderingsstudien av ULF, genomförd av ett forskarteam vid Universitetet i Sørøst-Norge. Teamet har följt och studerat ULF mellan 2018-2022, och publicerar i en slutrapport det samlade resultatet av utvärderingen. Man ger också rekommendationer för det fortsatta arbetet med samverkan kring praktiknära forskning i Sverige.
-
Växande forskningsmiljö i samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet
Hej Lisbeth Gyllander Torkildsen, Kvalitets- och utvecklingschef på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad. Ni har i samverkan med Malmö universitet börjat bygga upp en gemensam forskningsmiljö med fokus på likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola. Vad består den här forskningsmiljön av?
-
Nytt arbetssätt för språkutveckling
I det praktiknära forskningsprojektet ELSA-modellen har forskare och pedagoger tillsammans utvecklat språkutvecklande aktiviteter på förskolor. Nyligen presenterades resultatet på en dialogkonferens för att sprida arbetssättet i en av kommunerna som deltagit i projektet.
-
Skolan ska utvecklas genom samarbete – men rektorer och lärare är inte överens om förutsättningarna
Senare års skolutveckling har fokus på en utvecklad samverkan mellan verksamma i skolan och mellan skola och akademi. Ny forskning visar att rektorer och lärare inte är överens om de mest grundläggande villkoren för kvalitet i undervisningen. Däremot är båda grupperna överens om att de saknar goda förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Det visar en ny rapport från fem forskare vid Karlstads universitet. Undersökningen har genomförts inom ramen för ULF.
-
Praktikutvecklande forskning i fokus under dag 2 på konferensen Framtidens lärarutbildning
Dag 2 på Örebro universitets konferens Framtidens lärarutbildning – erfarenheter och visioner bjuder bland annat på många intressanta valbara pass för den som jobbar inom förskola och skola. Ett av passen berör praktikutvecklande forskning och genomförs som ett diskussionsforum där också en nyutgiven antologi presenteras.
-
Pressmeddelande: Slutrapport för ULF anger riktningen framåt
I dag överlämnades slutrapporten för ULF, försöksverksamheten med samverkan kring praktiknära forskning, till utbildningsminister Anna Ekström. Rapporten sammanfattar fem års utvecklingsarbete och etablering av nya samverkansmodeller mellan lärosäten och skolhuvudmän, och ger förslag som kan ligga till grund för den permanenta verksamheten.
-
Ny antologi om praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi
Under det senaste decenniet har flera myndigheter gjort riktade satsningar för att stimulera utvecklingen av förskola, skola och lärarutbildning genom att stärka den praktiknära forskningen. ULF är ett exempel på en av de större satsningar som ger möjlighet att kombinera olika typer av utbyten mellan skola och akademi. I en ny antologi behandlas utmaningar och möjligheter med denna samverkan.
-
Hallå där Yvonne Liljekvist…
…docent i matematikens didaktik vid Karlstads universitet. Du är ny projektledare för ULF-verksamheten inom Karlstads-noden. ULF är en försöksverksamhet som utvecklar praktiknära forskning i samverkan med skolhuvudmännen. Vad betyder praktiknära forskning för dig?
-
Inställd dialogkonferens
På grund av rådande pandemisituation och att de olika verksamheterna behöver prioritera den egna verksamheten är Karlstads-nodens dialogkonferensen 17 februari framflyttad till i höst. Nytt preliminärt datum är i september. Mer information kommer.
-
Örebro universitet bjuder in till konferens om framtidens lärarutbildning
Vilken utbildning behöver lärarstudenter för att kunna ge sina elever kunskap och kompetens att möta framtidens arbetsliv, bli aktiva samhällsmedborgare och ta sig an de stora samhällsutmaningarna? Den 15–16 mars bjuder Örebro universitet in till konferens på temat ”Framtidens lärarutbildning”. Konferensen är särskilt intressant för alla som arbetar inom ULF, med flera spår på temat praktiknära forskning i förskola respektive skola.
-
Nio doktorander i utbildningsvetenskap sökes till forskarskolan ROCIT
Forskarskolan ROCIT (Research On Collaboration In Teacher education) ska bidra till att arbeta fram långsiktiga och hållbara modeller för samverkan mellan huvudmän och lärosäten i och genom lärarutbildningarna. Nio doktorander antas i Utbildningsvetenskap vid Lunds universitet med placering vid något av de ingående lärosätena.
-
Sagt i årets sista rundabordssamtal: "Smart organisation vägen till likvärdighet"
Huvudmannaperspektivet var i fokus när Ifous och Nationella samordningsgruppen för ULF bjöd in till årets andra och sista rundabordssamtal om ULF-organisation 2.0. Samtalet kretsade kring de samverkande huvudmännens plats och villkor, där en röd tråd var likvärdighet och inkludering av mindre kommuner.
-
Fritidshemmets utmaningar och möjligheter
Vad händer i mötet mellan fritidshemmets tradition av upplevelsebaserad verksamhet och ett förtydligat undervisnings- och kunskapsuppdrag? Det studeras i det praktiknära forskningsprojektet ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning”.
-
Dialogkonferens inom Karlstads-noden 17 februari: Skola, lärarutbildning och forskning - hur får vi ihop det?
Den 17 februari klockan 9-15 hålls en digital dialogkonferens inom Karlstads-noden. Syftet med dialogkonferensen är att genom erfarenhetsutbyte dela och sprida nodens arbete inom praktikutvecklande forskning. Det kommer även att bli framåtblickar och diskussioner om vad som händer med ULF efter 2021.
-
Skolhuvudmän bjuds in till årets sista nationella samling
Den 15 december genomförs ännu ett rundabordssamtal om den ULF-organisation som ska vara på plats 2025. Denna gång är det främst försöksverksamhetens skolhuvudmän som samlas för att diskutera. Medarrangör är det fristående forskningsinstitutet Ifous.
-
Forskarsamarbete i Laxå ledde till Årets hållbara förskola: ”Fantastiskt roligt”
2019 inledde lektor Sara Frödén det praktiknära forskningsprojektet "Hållbar och likvärdig skola" på förskolorna i Laxå. Nu prisas en av skolorna, Jordgubben, som Årets hållbara förskola i Håll Sverige Rents rikstävling.
– Det här priset visar att praktiknära forskning är viktigt och kan bidra till utvecklandet av pedagogiska verksamheter, säger Sara Frödén. -
Den internationella konferensen researchED i Haninge 4 december
Den internationella konferensen researchED återvänder till Skandinavien och Haninge där den kommer att samla lärare, forskare och många andra som är intresserade av skolutveckling och den senaste utbildningsvetenskapliga forskningen. Haninge kommun arrangerar en virtuell, fullspäckad dag med en lång lista föreläsare från hela världen. ULF är väl synligt i programmet bland annat genom en presentation av K-ULF-projektet.
-
Se ULF-samtal från årets bokmässa
Ta del av ett samtal om praktikutvecklande forskning och hur samarbetet mellan forskningen och skolan verkligen kan se ut.
-
Ny rapport: RUC:s potential som arena för universitetets samverkansuppgift
RUC (Regionalt utvecklingscentrum) eller motsvarande verksamhet har stor potential att fungera som en arena i lärosätenas samverkansuppgift. Dock finns det olika förutsättningar, funktioner och roller för samverkan bland landets regionala utvecklingscentrum, vilket medför framtida utmaningar och behov. Det visar en nyligen publicerad rapport inom den strategiska satsningen Framtidens lärarutbildning vid Örebro universitet.
-
Doktorander till forskarskolan ROCIT sökes!
Vill du vara med och utveckla svensk lärarutbildning och skola? Nu i december kommer nio doktorandtjänster till forskarskolan ROCIT att annonseras.
-
Forskare och lärare i samverkan för en bättre religionsundervisning
Hur väcker man intresse för religionsfrågor hos en grupp elever med ett sekulärt perspektiv? Hur skapar man förståelse för andras livsåskådningar? I en forskningscirkel genomförd inom ULF har sju lärare i religionskunskap i Uppsala kommun studerat och utvecklat sin didaktik med hjälp av en forskare från Uppsala universitet. Resultatet är sju projekt där lärarna testar nya grepp och infallsvinklar i undervisningen.
-
Noder och nationell samordning i centrum i rundabordssamtal nära mållinjen
Framtidens noder diskuterades när SUHF och ULF bjöd in till rundabordssamtal den 13 oktober. Man tittade även på en ny modell för nationell samordning som kan träda i kraft 2025 – ett förslag som vann stort stöd hos närvarande parter. Cirka 60 personer deltog i samtalet, där de flesta kom från lärosätessidan men representation också fanns från nationella intressenter som Ifous och SKR.
-
Ny antologi om akademisering av lärares arbete
I september presenterades antologin Skola på vetenskaplig grund i praktiken – akademisering av lärares arbete. Den handlar om Piteå kommuns arbete med att skapa förutsättningar för att uppfylla skollagens krav på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
-
Uppdrag som koordinator för forskarskolan ROCIT
-
Ny bedömningskommitté i Göteborgs-noden
Under första halvan av hösten har det varit möjligt för forskare vid Göteborgs universitet att ansöka om ULF-medel för praktiknära forskning. Nu är ansökningarna inne och det är också klart vilka som kommer sitta i bedömningskommittén och avgöra vilka av ansökningarna som har störst potential att bli lyckade projekt.
-
Seminarieserier om undervisningsutvecklande forskning
Hallå där ULF-aktiva Anja Thorsten, lektor vid Linköpings universitet. Du sitter i styrelsen för FUUF, Föreningen för UndervisningsUtvecklande ämnesdidaktisk Forskning, som erbjuder flera olika seminarieserier om undervisningsutvecklande forskning.
-
Nytt forskningsprojekt: Förskollärares ansvars- och ledarskapsuppdrag
Karlstads universitet och Bengtsfors kommun har tecknat en överenskommelse för att tillsammans utforska förskollärares ansvars- och ledarskapsuppdrag. Det övergripande syftet är att arbeta med professionsutveckling på vetenskaplig grund och med beprövad erfarenhet – men det är förskollärarnas frågor och idéer som ska styra innehållet. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs inom ramen för ULF.
Didaktiska nätverk fyller behov och föder idéer
2020-10-28
Tre didaktiska nätverk vid Malmö universitet har nu varit igång i ett år inom ramen för försöksverksamheten ULF. De har kommit olika långt men alla tre nätverksledare är överens om en sak: arbetet är viktigt men osäkerheten om framtiden är stor. – För oss är nätverket början på ett långsiktigt arbete, med målet att skapa en samverkansmodell som både universitetet och lärare i skolan kan dra nytta av, säger Eva Bringéus, adjunkt i svenska.


En klass på högstadiet ska jobba med krönikor. Läraren går igenom hur olika krönikor kan se ut och olika sätt att skriva. Klassen får jobba med att läsa och analysera olika texter, både i helklass och i grupp. Läraren är ambitiös, har gjort ett gediget planeringsarbete där de olika delarna hänger ihop och ska leda fram till att eleverna individuellt skriver en egen text. Men när det väl är dags så blir det inte som läraren har tänkt sig. Eleverna vet inte hur de ska göra och läraren förstår inte varför. Var har det gått fel?
På en annan skola ska en lärare i årskurs 8 undervisa elever i kemi. Det är den andra terminen som läraren har klassen och kontakten med eleverna är god. Under veckorna som följer går läraren tillsammans med eleverna igenom innehåll och begrepp. Det är viktigt att alla är med och har tid på sig. Det finns en naturlig dialog och lektionerna är uppskattade av eleverna. Läraren känner sig nöjd med upplägget.
När det är dags för eleverna att arbeta självständigt i tvärgrupper och sedan presentera sitt arbete, tar det stopp. De har svårt att komma igång och många blir helt passiva. Eleverna har svårt att förstå hur de ska göra trots grundlig genomgång och skriftliga anvisningar. Läraren känner sig frustrerad och besviken. Varför blir det inte som det var tänkt?
Situationerna är hämtade ur verkligheten och är två exempel på dilemman som det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling vid Malmö universitet jobbar med inom ramen för ULF. Syftet är att genom casemetodik fördjupa kunskapen och utveckla beprövade metoder som kan komma till användning både i skolan och på lärarutbildningen.
Malin Lindvall är en av 17 lärare från grundskola- och gymnasium som är med i nätverket.
– Jag var inte alls insatt i hur casemetodik fungerar, för mig var det något helt nytt. Nu tycker jag att det är helt rätt väg att gå. Att arbeta med de problem som kan uppstå i klassrummet är nyttigt inte bara för studenter på lärarutbildningen utan också för oss lärare, säger hon.
Malin Lindvall har jobbat på en rad skolor i Skåne. Efter sommaren började hon på Munkhätteskolan i Malmö – en F-9-skola där utmaningarna är många och där en stor del av eleverna har annat modersmål än svenska.
– Vi kämpar hårt när det gäller måluppfyllelse i svenska och de andra kärnämnena. En viktig del i det arbetet handlar om att öka motivationen, att få eleverna att vilja prestera, säger hon.

Att språket är en central del av kunskapsutvecklingen inom alla ämnen är något som Eva Bringéus, adjunkt i svenska med didaktisk inriktning och ledare av nätverket också betonar. Hittills har deltagarna arbetat med att formulera praktiknära case för att senare i höst låta kollegor på skolorna samt studenter på lärarutbildningen diskutera casen och komma med feedback.
– Casen handlar mycket om att stötta elever i att förstå, diskutera och analysera texter oavsett ämne. Det är jätteviktigt att de dilemman vi behandlar är autentiska och relevanta. Tanken är att casen tillsammans med forskningsbaserad kunskap ska kunna ligga till grund för modeller som lärare kan använda för att förändra sin undervisning, säger Eva Bringéus.
Varför är det viktigt att arbeta med språk- och kunskapsutveckling i skolan idag?

– Det är ett demokratiproblem att elever har svårt att förstå de texter de ska arbeta med i skolan och det är också något som vi måste angripa vetenskapligt. För oss är nätverket början på ett långsiktigt arbete där vi ser möjligheter att på sikt söka forskningsmedel för att kunna gå djupare. Målet är att skapa en samverkansmodell som både vi som universitetet och lärare i skolan kan dra nytta av, säger Eva Bringéus.
Känslan av att ha hunnit skrapa på ytan och att vilja göra mer är något hon delar med de andra nätverks-ledarna vid Malmö universitet. Marie Thavenius, lektor i svenska med didaktisk inriktning, leder nätverket för svenskämnets didaktik som samlar tre lärare från universitetet och sju lärare från skolor i Lomma och Vellinge.

– Inom ramen för nätverket så observerar vi svenskundervisningen i de deltagande skolorna och de i sin tur observerar vår undervisning vid lärarutbildningen. Vi möts på en jämbördig nivå för att förstå svenskämnet. Vi har gjort en hel del observationer under våren och fortsätter nu i höst, säger Marie Thavenius som menar att svenskämnet som det sett ut traditionellt är under stort tryck.
Alla deltagare i nätverket undervisar i svenska och idén är att undersöka, och i förlängningen kunna utveckla, svenskämnet i ämneslärarutbildningen samt i årskurs 7-9 och gymnasieskolan.
– Vi har en digitalisering och globalisering som gör att ett ämne som byggt på skriftspråket, böcker och alfabetiska texter i en nationell kontext håller på att förändras i grunden. Nätverket handlar om att förstå vad som händer med svenskämnet. Jag hoppas att vi kan fortsätta det samarbete som vi har byggt upp eftersom vi kan få stor nytta av det. Men det kräver längre tid än de två år som ULF pågår.

Det tredje nätverket vid Malmö universitet behandlar proportionella resonemang i matematik från årskurs sex till gymnasiet. Under sommaren ägnade Jöran Petersson lektor i matematikämnets didaktik och nätverksledare en hel del tid åt att analysera insamlade data. Tillsammans med en extern medförfattare, Rosie Conde, håller han nu på med tidskriftsartikel om vad analysen ger.
– Vi hoppas kunna skicka artikeln till en vetenskaplig tidskrift redan i år, säger han.
Jöran Petersson menar att de försöker ligga före eftersom det är osäkert vad som händer efter att ULF-försöket tar slut.
– Ska vi kunna hitta långsiktiga former för arbetet även framöver så behöver vi ha någon publikation som stöd för att hitta alternativa finansiärer.
Precis som sina nätverksledar-kollegor efterlyser han tydligare besked om fortsättningen efter ULF.
– Det finns många bra idéer och initiativ men hur går vi tillväga för att skapa långsiktigt hållbara samverkansmodeller som inte bara rinner ut i sanden? Vi har byggt upp något bra i ULFs anda men just nu väntar vi på att dimman som döljer framtiden ska lätta.
Jessica Bloem