NTI-gymnasiet bryter ny mark med forskningsinriktade lärteam
2020-10-01
NTI-gymnasiet har snabbt gjort verkstad av sitt ULF-avtal med Uppsala universitet. Kanske för att friskolekoncernens inriktning på teknik och digitalisering alltid fört med sig ett naturligt utvecklingsspår. Nya forskningsinriktade lärteam sträcker sina vener ut i verksamheterna och Jens Michelsen, lektor och lärare i fysik och matematik, står där alla trådar strålar samman.

Det var lusten att undervisa som tog Jens Michelsen från en tillvaro som forskare i fysik på Chalmers Tekniska Högskola, till klassrum fulla av gymnasieelever.
– Jag hade undervisat en del på universitetsnivå, och där handlade det mest om föreläsningar och att hitta bästa möjliga förklaringsformer. Men jag märkte att jag brann för det, så jag läste en kompletterande pedagogisk utbildning och blev lärare. Här i gymnasiet har man mer av en tvåvägskommunikation, ett ”ge och ta” med eleverna. I början var det skrämmande med den där sociala biten, men extremt roligt också. Jag förstod styrkan i en bra dialog; som lärare har man ofta någon relation med 150 elever samtidigt.
Just nu undervisar inte Jens Michelsen, hans tid är fördelad mellan egna studier i matematisk statistik och arbete med NTI-gymnasiets ULF-verksamhet. Som lektor har han det yttersta ansvaret för de forskningsinriktade lärteam som inrättats på hittills två skolor, en i Uppsala och en i Johanneberg. Lärarna i teamen bildar forskningscirklar där vetenskapliga, undervisningsnära studier bedrivs. Jens uppgift är att handleda och bistå teamen med allt som i forskning är tidskrävande och kräver expertis – processa fram gångbara forskningsfrågor, solla bland litteratur, designa studier och analysera data.
– Vi förlägger sedan länge vårt kollegiala utvecklingsarbete till just lärteam. Det brukar vara givande för de lärare som deltar, men får sällan någon stor effekt utanför den berörda skolan. Tanken är att de nya forskande lärteamen ska jobba mer systematiskt, rigoröst och vetenskapligt, med fokus på spridning. Med dem kommer ambitionen att producera kunskap som vi kan sprida till resten av skolvärlden. Vi får en helt annan möjlighet att gå direkt från forskningsresultat till implementering i verksamheterna.
Undervisningsnära studier
Hittills har två studier initierats genom NTI-gymnasiets forskningscirklar. En av dem handlar om olika sätt att använda programmering i ämnet matematik, och är en naturlig fortsättning på Johannebergsteamets redan befintliga utvecklingsarbete på området. I Uppsala ville man ta lite större skär. Till att börja med sattes lärteamet ihop utifrån lärarnas forskningsintresse och inte deras ämnesinriktning, vilket öppnade för flera möjliga vägar i valet av forskningsfråga. Man beslutade sig för att be resten av kollegiet om hjälp med den så kallade frågefångsten; vilket kunskapsbehov fanns i organisationen? Bland den mångfald av förslag som hördes handlade flera på ett eller annat sätt om motivation. Lärarnas samlade uppfattning var att deras elever inte var särskilt intresserade av att träna självständigt på lektionerna. Bit för bit, och under Jens Michelsens handledning, mejslades en studie fram som handlar om vad som påverkar elevers benägenhet att aktivt delta i övningsmoment. Studien bygger på en teori kallad The Reasoned Action Approach.

– Det är en socialpsykologisk modell som också har använts i forskning om vad som får oss att träna mer, använda kondom eller gå ner i vikt. Den bygger på premissen att det främst är tre faktorer som påverkar människors beteende: normer, vår attityd och vår känsla av kontroll; om jag tror mig ha makten att bete mig på ett visst sätt. Med modellen kommer ett ramverk för forskningsstudier som vi använder: elevernas beteende kartläggs genom enkäter och sedan genomförs interventioner baserade på resultatet. Vi är inte färdiga ännu men ser klart och tydligt att normuppfattning är viktigast. Signalerar läraren att det är viktigt att räkna eller läsa på lektionerna? Vad tycker föräldrarna och hur beter sig klasskamraterna? Det är sådana saker som styr.
Studien är något av en vindlande utflykt bortom Jens Michelsens eget forskningsområde, vilket förstås gjort den mer tidskrävande för honom.
– Man vill bespara lärarna alltför mycket arbete och jag gör gladeligen den extra insatsen. Själva frågefångsten var kanske mest givande, hela den cykeln var väldigt kul och intressant. Lärarna i teamet bollade med varandra, den ansvarige försteläraren bollade med mig, jag läste in mig på litteratur och återkopplade sedan till försteläraren… Det tog över två månader innan vi hade forskningsfrågan klar. Lärare är ofta väldigt lösningsfokuserade, när de ställer en fråga har de kanske redan svaret. Skolans och akademins tankesätt är olika så jag har stor hjälp av att själv vara lärare. För någon som bara har forskat är det där glappet svårare att hantera.

En växande forskningsmiljö
NTI-gymnasiet blir en illustrativ mikrovärld i det expanderande universum som försöksverksamheten ULF utgör. Här pågår forskning utifrån professionens behov av kunskap. Här söker verksamheten fäste i en levande, vetenskaplig grund som lärarna själva äger, eftersom de varit med om att skapa den tillsammans med kollegor och elever. Många frågor återstår att lösa, som den essentiella om hur forskningsresultat ska spridas och implementeras i större skala. Rälsen läggs medan tåget går konstaterar Jens, och tanken är att fler NTI-skolor ska införliva modellen med forskande lärteam. Genom ULF-avtalet med Uppsala universitet får han nu förstärkning i form av Anna Eckerdal, lektor vid Institutionen för informationsteknologi. Hon kommer att ha samma roll som honom, vilket underlättar en uppväxling och gör att samverkansytan med universitetet kan växa.
– Tidigare har det varit svårt att få till forskningssamarbeten med universitetet, förmodligen för att det ekonomiska incitamentet har saknats. Genom ULF-avtalet har vi ett stående samarbete där vi får tillgång till Annas expertis inom programmeringsdidaktik och dessutom kan öka vår närvaro på universitetet: vi hoppas på många gemensamma seminarium och diskussioner. Lärarstudenternas inblandning är en annan viktig komponent som kommer att innebära synergier. De kan till exempel delta i våra forskningsstudier under sin VFU eller göra sina examensarbeten i samverkan med oss.
Att NTI-gymnasiet Uppsala just flyttat till Polacksbacken där man blir granne både med Lärarutbildningen och Institutionen för informationsteknologi, bådar också gott för vänskapen. Inte desto mindre är den infrastruktur som ULF-avtalet skissar fram till stora delar virtuell. Eftersom koncernen har skolor över hela Sverige behövs en forskningsmiljö som kan överbrygga geografiska avstånd och skapa delaktighet på distans.
– ”Virtuell forskningsmiljö” låter väldigt fancy men det handlar ju inte om science fiction där vi sitter med VR-hjälmar och arbetar. I och med Covid-19 har många tvingats ställa om, och märker att det går alldeles utmärkt att arbeta tillsammans på distans genom digitala möten och gemensamma arbetsytor. Vi som jobbar med ULF var minst oroliga inför omställningen. Några gånger har jag åkt från Göteborg upp till Uppsala, men det mesta har vi klarat att göra digitalt.
Andrea Dahlkild
Om NTI-gymnasiet
NTI-gymnasiet är resultatet av en sammanslagning av två av Sveriges främsta aktörer inom gymnasieutbildning med teknik, it, design och media i fokus: IT-Gymnasiet och NTI Gymnasiet. Idag består NTI Gymnasiet av 25 skolor i 20 städer. NTI är en del av koncernen Academedia.
Nyheter
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Nyhetsbrevet kommer cirka en gång i månaden och innehåller alla nyheter kring ULF-avtal.
-
Nytt forskningsprojekt: Förskolans demokratiuppdrag
I skollagen står det att förskolan ska ”…förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” Men hur ska det uppdraget tolkas? Och hur ska det utövas? Det studeras närmare i forskningsprojektet Förskolans demokratiuppdrag, som genomförs inom ramen för ULF.
-
ULF-projekt leder till nytt projekt - får medel av Skolforskningsinstitutet
Ann-Sofie Jägerskog från Stockholms universitet får 4,5 miljoner kronor för ett nytt treårigt projekt, där forskningsfrågorna är sprungna ur ett ULF-projekt.
-
Nio nya ULF-projekt ska svara på praktiknära frågor
Nu startas nio ULF-forskningsprojekt, där forskare och lärare tillsammans ska söka svar på frågor som uppstår i skolans verksamhet. Projekten spänner över flera skolformer och ämnen, bland annat matematik, läsning och skolrelaterad stress.
-
Lärare i Örnsköldsvik gör bok av samverkansprojekt
Lärare på Örnsköldsviks gymnasium har i ett samverkansprojekt utforskat möjligheterna att utveckla undervisningen så att ämnena tillsammans kan stödja yrkeselevers medborgarbildning. Nu blir lärdomarna en bok.
-
Ny ULF Spaning - inspel till regeringens forskningsproposition
Ordförande i ULF-O, Elisabet Nihlfors, har skapat en ny ULF Spaning. Denna gång om inspelen som lärosäten och myndigheter lämnat till regeringens forskningspropositionen.
-
Samtalsmodeller som ett stöd i förskollärares ledarskap
Förskollärarna är ansvariga för att leda arbetslagets gemensamma arbete. Men eftersom ingen pratar öppet om det i praktiken känner de inte att de har ett tydligt mandat i sitt arbetslag. Att använda sig av strukturerade samtalsmodeller kan vara en väg framåt. Det visar det praktiknära forskningsprojektet Förskollärares ansvars- och ledarskapsuppdrag som genomförts inom ramen för ULF.
-
Pojkars läsning i fokus
ULF-projektet Pojkars läsning initierades av skolchefer i Finspångs kommun. Bakgrunden är kommunens låga lästestresultat över tid, och då främst avseende pojkar.
– Vårt fokus är hur pojkar kan stödjas i sin läsning och läsutveckling. Förhoppningen är att förbättra lästestresultaten, framförallt hos pojkar i årskurs 1-3 i Finspångs kommun, säger forskningsledare Ulrika B Andersson, doktor i pedagogik vid Linköpings universitet. -
Utvärdering ger gott betyg till avtalsprocessen
Processen med att ta fram ett förslag till nationellt avtal har varit effektiv och byggts på en stabil grund. Det konstateras i en utvärdering som gjorts av Lars Haikola.
-
Våld och konflikthantering - symposium inom ramen för ULF-avtalet
Våld och konflikthantering i förskola, fritidshem och F-3 var temat för ett symposium som anordnades inom ramen för ULF-avtalet tillsammans med två kommuner.
-
Lärare i Umeå samlas för skrivdagar om samverkansprojekt
För att kunna sprida sina lärdomar om att delta i forskningsprojekt om samverkan, har lärarna från Umeå kommun under två dagar skrivit populärvetenskapliga texter.
-
Att skapa en tillgänglig social lärmiljö
Det praktiknära forskningsprojektet Tillgängliga lärmiljöer genomförs inom ramen för ULF. – Fokus ligger på hur man kan skapa en tillgänglig social lärmiljö och hur relationen mellan lärare och elever kan stärkas, säger forskningsledare Lina Lago, docent i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet.
-
ULF Bazar med sikte på 2025
Hur kan vi få fler mindre skolhuvudmän att delta i forskningsprojekt och hur gör vi övergången till en permanent verksamhet 2025 så smidig som möjligt. Detta var två av de många frågorna som diskuterades vid den nationella ULF Bazaren.
-
”UDiN är som en dröm som går i uppfyllelse”
150 forskare och verksamma inom skolan samlades för erfarenhetsutbyte, nätverkande och för inspiration att utveckla skolan på vetenskaplig grund. Utbildningsdialog i norr – UDiN – startades för två år sen, men nu har de haft sin första stora fysiska träff på Luleå tekniska universitet.
-
Se panelsamtalet om hur vi får fler skolor på vetenskaplig grund
Nu finns ett förslag på ett nationellt ULF-avtal om praktiknära forskning. Men hur får vi fler lärare och huvudmän involverade? Och hur kan den praktiknära forskningen bidra till professionsprogrammet för lärare? Se panelsamtalet från årets Almedalsvecka där dessa frågor besvarades.
-
Viljan att utvecklas tillsammans blev röd tråd genom ULF:s Almedalsseminarium
Några dagar efter att förslaget till nationellt ULF-avtal lämnats över till regeringen, samlades paneldeltagare för att diskutera hur ULF kan utvecklas kommande tio år.
-
Pressmeddelande: Unikt avtal om praktiknära forskning i samverkan för skolan
Ett förslag på nytt Nationellt ULF-avtal har idag lämnats till regeringen. ULF-avtalet stödjer organisation för praktiknära forskning i samverkan på utbildningsområdet under den kommande 10-årsperioden.
-
Här kan du läsa förslaget till nationellt ULF-avtal
Förslaget som nu lämnas över till regeringen har tagits fram av huvudmän och lärosäten tillsammans. Nu kan du läsa förslaget i sin helhet nedan.
-
ULF-S skriver på Dagens samhälle om överlämnandet till regeringen
Ledamöterna i ULF-S skriver i dag på Dagens samhälle om överlämnandet av ett förslag till nationellt ULF-avtal. Under dagen lämnas förslaget till regeringen.
-
Praktiknära skolforskning utmanar forskarrollen
Etikfrågorna inom praktiknära skolforskning påverkar alla nivåer, både på systemnivå och på en enskild skolenhet. När etikprövningslagen nu ska utredas, är det viktigt att belysa hur ULF-forskning skiljer sig från viss annan forskning.
-
Utmaningar inom ULF-forskning tas upp på rundabordssamtal
”Förhoppningen är att bidra till att identifiera otydligheter och skapa en gemensam syn på tolkningar och kunskapsbehov”, säger Maria Andrée om det rundabordssamtal om etikfrågor som nu arrangeras.
-
”Om vi inte samarbetar kommer vi aldrig veta vilka frågor som är viktiga för skolan”
Jesper Boesen, samverkanschef och forskningsmiljöledare, vid JU lyfte vid Göteborgsnodens konferens vikten av att lärosätena och skolhuvudmän närmar sig varandra genom ULF-avtal. Lyssna till fler deltagare nedan.
-
Skolministern understryker vikten av ULF
Skolminister Lotta Edholm inledningstalade på skolkonferensen researchED och underströk vikten av ULF. Se hela inledningstalet här.
-
Spänning mellan frivillighet och styrning i fritidshem
Frivillighet, styrning, fritidsaktiviteter och fri tid kännetecknar verksamheten i fritidshem. Att kombinera detta skapar dilemman hos lärarna. Det visar en forskningsstudie från Karlstads universitet.
-
Ny kunskap genom samverkan
”Vi, skola och akademi, behöver arbeta nära tillsammans och ha djup respekt för varandras olika kunskaper. Först då, genom äkta samverkan i ögonhöjd, kan ny kunskap växa fram.” Det säger Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och ordförande för den nationella operativa samordningsgruppen för ULF.
-
Ju fler lärare som deltar desto fler ringar på vattnet
En forskningscirkel blev till ett föredrag på en forskningskonferens, för att sedan bli en workshop för alla lågstadielärare i Enköpings kommun. Ett ULF-projekt om funktionellt skrivande ger ringar på vattnet när fler lärare involveras.
-
”I glesbygdsskolan existerar fortfarande en likvärdig lärmiljö”
Glesbygdsskolenätverket tillkom genom att lärarna Jenny Sjöström och Josefin Öberg kontaktade Gerd Pettersson, lektor vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet. För att bygga upp nätverket fick de ULF-medel från Umeå universitet.
-
På väg mot ett nationellt avtal
Arbetet med att ta fram ett nationellt ULF-avtal är inne på sluttampen. Under ULF Bazaren samlades många synpunkter in som nu ska göra avtalet inkluderande och att det inte tappar den lokala förankringen.
-
NTI Gymnasiet och Uppsala universitet utvecklar undervisning i programmering
NTI Gymnasiet i Uppsala har sedan 2018 deltagit i ULF. I dag deltar 38 programmeringslärare på 17 av NTI:s gymnasieskolor i ett nationellt forskningssamarbete, vilket ger dem möjlighet att bedriva praktiknära didaktisk forskning inom programmering.
-
SKR bjuder in kommunerna för att prata ULF
Monica Sonde vid Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver om hur kommunerna involveras i arbetet med ULF och hur vi kan få en skola på vetenskaplig grund.
-
Lars Haikola utvärderar framtagande av nationell ULF-strategi
Uppdraget handlar om att följa och dokumentera det nationella arbetet med att ta fram ett ULF-avtal. Till utredare har Lars Haikola utsetts.
-
ULF ska beaktas i det nationella professionsprogrammet
I förslaget om ett nationellt professionsprogram lyfter regeringen ULF-avtalen. Både som förebild för samverkan, men också som en del i kompetensutvecklingen.
-
Fler erfarenheter och perspektiv hjälper till att ta fram nytt nationellt ULF-avtal
Vid den nationella ULF Bazaren lyfts värdefulla erfarenheter och perspektiv från lärosäten och huvudmän. De tas nu med i den fortsatta processen att ta fram det nya nationella ULF-avtalet.
-
Musikhögskolan i Malmö vill att fler lärare ska få plocka frukterna av ULF
På Musikhögskolan i Malmö finns sedan länge upparbetade vägar för ULF-forskning i ett nära samarbete med skolorna. Nu finns även doktorander och postdoktorer inom ULF-forskning. Näst på tur är att starta en webbplattform där fler skolor ska kunna plocka frukterna av ULF-forskning.
-
Casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum – ny rapport
Hur kan skolor och lärarutbildningar använda casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum? Den frågan har vi i det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning fördjupat oss i.
-
Se panelsamtalet om varför ett nationellt ULF-avtal behövs
Varför behövs ett nationellt ULF-avtal? Och hur skapar vi de bästa förutsättningarna för ULF-forskning? Under Almedalsveckan sommaren 2022 arrangerades ett panelsamtal som svarar på dessa frågor. Se det här.
-
Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen
De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen. Att finna tid och utrymme för den här sortens kollegialt samarbete är inte alltid lätt. Däremot kan utvecklingspedagoger i kommunen med rätt ämneskompetens bidra till både stöd och legitimering av forskningsbaserat utvecklingsarbete.
-
Lärosäten runtom i Europa får inblick i ULF-verksamheten
Lärosäten runt om i Europa kommer att få lyssna till en presentation om ULF av representanter vid Göteborgs universitet och Göteborgs stad.
-
Dags för nationell ULF Bazar – hur ska det nationella avtalet utformas?
På den nationella Bazaren 15 december ska ett första utkast till nationellt ULF-avtal diskuteras och det ska fånga vad ULF ska åstadkomma i framtiden.
-
Forskningsfrågor som är relevanta för skolan – bjud in fler till processen
Under fredagen bjöd Stockholms universitet med skolhuvudmän in till Uppsalanodens ULF Bazar. Samtalet fokuserade på forskningsfrågor, hur de kan tas fram och hur de blir relevanta för de som arbetar i skolan.
-
Så kan samarbetet mellan forskare och skolledare stärkas
För att stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i skolan behövs långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan forskare och skolledare. Men den här typen av samarbete uppstår inte bara, det finns ett antal kritiska aspekter att ta hänsyn till. Det visar ny forskning från Karlstads universitet. Forskningsstudien har genomförts inom ramen för ULF.
-
Arbete med samverkan i skolan
I Örnsköldsviks kommun testas nu ett digitalt verktyg som ska utveckla lärares undervisning. Projektets syfte är att hjälpa kommunen med kvalitetssäkring av deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).
-
Flygande nystart i ULF-arbetet nationellt
Den 25-26 augusti möttes för första gången ledamöterna i ULFs nya strategiska (ULF-S) respektive operativa (ULF-O) grupp. Här deltog även nya referensgruppen med lärar- och skolledarfacken. Det blev energirika och kreativa dagar med nya kompetenser – nu när både lärosäten och huvudmän finns representerade på nationell nivå. Detta bådar gott inför vårt gemensamma arbete med att permanenta ULF! På bilden: ULF-O.
-
Ny bok inspirerad av ULF-arbetet vid LTU
Praktiknära forskning har de senaste årtiondena fått större genomslagskraft på olika nivåer i det svenska skolsystemet men också vid universitet. En sådan ansats innebär att lärares, rektorers och forskares kunskaper och kompetenser tas till vara och berikar forsknings- och utvecklingsprocesser. I boken diskuteras möjligheter och utmaningar med praktiknära forskning och läsaren får ta del av berättelser och konkreta exempel från olika forsknings- och utvecklingsprojekt.
-
Ny organisation för nationell samordning 2022-2024
Vid halvårsskiftet 2022 går ULF-verksamheten in i ett nytt och avgörande skede. Den omfattande verksamhet som har bedrivits under de senaste fem åren ska förstärkas och bli reguljär. För att möjliggöra detta gemensamma arbete inrättas den 1 juli två nya grupperingar på nationell nivå: en strategisk samordningsgrupp för nationell ULF-strategi (ULF-S) och en operativ samordningsgrupp (ULF-O).
-
Fyra nya ULF-projekt har beviljats medel
Flerspråkighet i förskolan, undervisning i särskolan och teknikundervisning om hur vi kan härma smarta lösningar i naturen. Det är några av de nya praktiknära forskningsprojekt vid Göteborgs universitet som beviljats medel inom ramen för ULF.
-
Utbildningsdepartementet ser över mobiliteten mellan akademin och det omgivande samhället
Regeringskansliet har gett Utbildningsdepartementet i uppdrag att se över eventuella hinder för mobilitet mellan högskolan och andra sektorer. Mobilitet innebär i det här sammanhanget att adjungerad personal från olika delar av samhället, t.ex skolan, kan vara verksamma inom akademin och vice versa – att högskolans forskare och lärare kan tjänstgöra i skolan.
-
ULF på plats i Almedalen
Årets Almedalsvecka närmar sig och ULF kommer som vanligt att vara på plats. Den 5 juli kl. 09.45 arrangerar vi ett samtal med rubriken "ULF-forskning ger ny kunskap, höjer läraryrkets status och kvaliteten i verksamheterna". Ett flertal parter samlas för att diskutera vad som är viktigt i det nationella ULF-avtalets organisation och överenskommelser. Välkommen att vara med i Almedalen eller se sändningen online!
-
ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning
Förkortningen för ULF har under försöksverksamhetens gång förekommit i två olika tolkningar, en där U:et stått för Utbildning och en där det fått stå för Utveckling. Den Nationella samordningsgruppen har nu enats om att det är den förstnämnda och ursprungliga betydelsen som gäller.
-
Ny rapport: Ledarskap för lärande
”Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet.” Det säger redaktörerna Anja Thorsten, lektor vid Linköpings universitet, och Marcus Samuelsson, biträdande professor, Linköpings universitet, som tillsammans med medforskande lärare är författare till forskningsrapporten Ledarskap för lärande.
-
Samverkansmodell för utmaningar i det uppkopplade klassrummet
I forskningsprojektet, Utmaningar i det uppkopplade klassrummet. Rum för lärande i en digitaliserad skola, prövas en samverkansmodell som innebär att forskare, lärare och elever tillsammans kartlägger de utmaningar som uppstår i samband med klassrummens digitalisering. På sikt är förhoppningen att därigenom kunna stärka skolans utvecklingsarbete inom området. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs inom ramen för ULF.
NTI-gymnasiet bryter ny mark med forskningsinriktade lärteam
2020-10-01
NTI-gymnasiet har snabbt gjort verkstad av sitt ULF-avtal med Uppsala universitet. Kanske för att friskolekoncernens inriktning på teknik och digitalisering alltid fört med sig ett naturligt utvecklingsspår. Nya forskningsinriktade lärteam sträcker sina vener ut i verksamheterna och Jens Michelsen, lektor och lärare i fysik och matematik, står där alla trådar strålar samman.

Det var lusten att undervisa som tog Jens Michelsen från en tillvaro som forskare i fysik på Chalmers Tekniska Högskola, till klassrum fulla av gymnasieelever.
– Jag hade undervisat en del på universitetsnivå, och där handlade det mest om föreläsningar och att hitta bästa möjliga förklaringsformer. Men jag märkte att jag brann för det, så jag läste en kompletterande pedagogisk utbildning och blev lärare. Här i gymnasiet har man mer av en tvåvägskommunikation, ett ”ge och ta” med eleverna. I början var det skrämmande med den där sociala biten, men extremt roligt också. Jag förstod styrkan i en bra dialog; som lärare har man ofta någon relation med 150 elever samtidigt.
Just nu undervisar inte Jens Michelsen, hans tid är fördelad mellan egna studier i matematisk statistik och arbete med NTI-gymnasiets ULF-verksamhet. Som lektor har han det yttersta ansvaret för de forskningsinriktade lärteam som inrättats på hittills två skolor, en i Uppsala och en i Johanneberg. Lärarna i teamen bildar forskningscirklar där vetenskapliga, undervisningsnära studier bedrivs. Jens uppgift är att handleda och bistå teamen med allt som i forskning är tidskrävande och kräver expertis – processa fram gångbara forskningsfrågor, solla bland litteratur, designa studier och analysera data.
– Vi förlägger sedan länge vårt kollegiala utvecklingsarbete till just lärteam. Det brukar vara givande för de lärare som deltar, men får sällan någon stor effekt utanför den berörda skolan. Tanken är att de nya forskande lärteamen ska jobba mer systematiskt, rigoröst och vetenskapligt, med fokus på spridning. Med dem kommer ambitionen att producera kunskap som vi kan sprida till resten av skolvärlden. Vi får en helt annan möjlighet att gå direkt från forskningsresultat till implementering i verksamheterna.
Undervisningsnära studier
Hittills har två studier initierats genom NTI-gymnasiets forskningscirklar. En av dem handlar om olika sätt att använda programmering i ämnet matematik, och är en naturlig fortsättning på Johannebergsteamets redan befintliga utvecklingsarbete på området. I Uppsala ville man ta lite större skär. Till att börja med sattes lärteamet ihop utifrån lärarnas forskningsintresse och inte deras ämnesinriktning, vilket öppnade för flera möjliga vägar i valet av forskningsfråga. Man beslutade sig för att be resten av kollegiet om hjälp med den så kallade frågefångsten; vilket kunskapsbehov fanns i organisationen? Bland den mångfald av förslag som hördes handlade flera på ett eller annat sätt om motivation. Lärarnas samlade uppfattning var att deras elever inte var särskilt intresserade av att träna självständigt på lektionerna. Bit för bit, och under Jens Michelsens handledning, mejslades en studie fram som handlar om vad som påverkar elevers benägenhet att aktivt delta i övningsmoment. Studien bygger på en teori kallad The Reasoned Action Approach.

– Det är en socialpsykologisk modell som också har använts i forskning om vad som får oss att träna mer, använda kondom eller gå ner i vikt. Den bygger på premissen att det främst är tre faktorer som påverkar människors beteende: normer, vår attityd och vår känsla av kontroll; om jag tror mig ha makten att bete mig på ett visst sätt. Med modellen kommer ett ramverk för forskningsstudier som vi använder: elevernas beteende kartläggs genom enkäter och sedan genomförs interventioner baserade på resultatet. Vi är inte färdiga ännu men ser klart och tydligt att normuppfattning är viktigast. Signalerar läraren att det är viktigt att räkna eller läsa på lektionerna? Vad tycker föräldrarna och hur beter sig klasskamraterna? Det är sådana saker som styr.
Studien är något av en vindlande utflykt bortom Jens Michelsens eget forskningsområde, vilket förstås gjort den mer tidskrävande för honom.
– Man vill bespara lärarna alltför mycket arbete och jag gör gladeligen den extra insatsen. Själva frågefångsten var kanske mest givande, hela den cykeln var väldigt kul och intressant. Lärarna i teamet bollade med varandra, den ansvarige försteläraren bollade med mig, jag läste in mig på litteratur och återkopplade sedan till försteläraren… Det tog över två månader innan vi hade forskningsfrågan klar. Lärare är ofta väldigt lösningsfokuserade, när de ställer en fråga har de kanske redan svaret. Skolans och akademins tankesätt är olika så jag har stor hjälp av att själv vara lärare. För någon som bara har forskat är det där glappet svårare att hantera.

En växande forskningsmiljö
NTI-gymnasiet blir en illustrativ mikrovärld i det expanderande universum som försöksverksamheten ULF utgör. Här pågår forskning utifrån professionens behov av kunskap. Här söker verksamheten fäste i en levande, vetenskaplig grund som lärarna själva äger, eftersom de varit med om att skapa den tillsammans med kollegor och elever. Många frågor återstår att lösa, som den essentiella om hur forskningsresultat ska spridas och implementeras i större skala. Rälsen läggs medan tåget går konstaterar Jens, och tanken är att fler NTI-skolor ska införliva modellen med forskande lärteam. Genom ULF-avtalet med Uppsala universitet får han nu förstärkning i form av Anna Eckerdal, lektor vid Institutionen för informationsteknologi. Hon kommer att ha samma roll som honom, vilket underlättar en uppväxling och gör att samverkansytan med universitetet kan växa.
– Tidigare har det varit svårt att få till forskningssamarbeten med universitetet, förmodligen för att det ekonomiska incitamentet har saknats. Genom ULF-avtalet har vi ett stående samarbete där vi får tillgång till Annas expertis inom programmeringsdidaktik och dessutom kan öka vår närvaro på universitetet: vi hoppas på många gemensamma seminarium och diskussioner. Lärarstudenternas inblandning är en annan viktig komponent som kommer att innebära synergier. De kan till exempel delta i våra forskningsstudier under sin VFU eller göra sina examensarbeten i samverkan med oss.
Att NTI-gymnasiet Uppsala just flyttat till Polacksbacken där man blir granne både med Lärarutbildningen och Institutionen för informationsteknologi, bådar också gott för vänskapen. Inte desto mindre är den infrastruktur som ULF-avtalet skissar fram till stora delar virtuell. Eftersom koncernen har skolor över hela Sverige behövs en forskningsmiljö som kan överbrygga geografiska avstånd och skapa delaktighet på distans.
– ”Virtuell forskningsmiljö” låter väldigt fancy men det handlar ju inte om science fiction där vi sitter med VR-hjälmar och arbetar. I och med Covid-19 har många tvingats ställa om, och märker att det går alldeles utmärkt att arbeta tillsammans på distans genom digitala möten och gemensamma arbetsytor. Vi som jobbar med ULF var minst oroliga inför omställningen. Några gånger har jag åkt från Göteborg upp till Uppsala, men det mesta har vi klarat att göra digitalt.
Andrea Dahlkild
Om NTI-gymnasiet
NTI-gymnasiet är resultatet av en sammanslagning av två av Sveriges främsta aktörer inom gymnasieutbildning med teknik, it, design och media i fokus: IT-Gymnasiet och NTI Gymnasiet. Idag består NTI Gymnasiet av 25 skolor i 20 städer. NTI är en del av koncernen Academedia.