NTI-gymnasiet bryter ny mark med forskningsinriktade lärteam
2020-10-01
NTI-gymnasiet har snabbt gjort verkstad av sitt ULF-avtal med Uppsala universitet. Kanske för att friskolekoncernens inriktning på teknik och digitalisering alltid fört med sig ett naturligt utvecklingsspår. Nya forskningsinriktade lärteam sträcker sina vener ut i verksamheterna och Jens Michelsen, lektor och lärare i fysik och matematik, står där alla trådar strålar samman.

Det var lusten att undervisa som tog Jens Michelsen från en tillvaro som forskare i fysik på Chalmers Tekniska Högskola, till klassrum fulla av gymnasieelever.
– Jag hade undervisat en del på universitetsnivå, och där handlade det mest om föreläsningar och att hitta bästa möjliga förklaringsformer. Men jag märkte att jag brann för det, så jag läste en kompletterande pedagogisk utbildning och blev lärare. Här i gymnasiet har man mer av en tvåvägskommunikation, ett ”ge och ta” med eleverna. I början var det skrämmande med den där sociala biten, men extremt roligt också. Jag förstod styrkan i en bra dialog; som lärare har man ofta någon relation med 150 elever samtidigt.
Just nu undervisar inte Jens Michelsen, hans tid är fördelad mellan egna studier i matematisk statistik och arbete med NTI-gymnasiets ULF-verksamhet. Som lektor har han det yttersta ansvaret för de forskningsinriktade lärteam som inrättats på hittills två skolor, en i Uppsala och en i Johanneberg. Lärarna i teamen bildar forskningscirklar där vetenskapliga, undervisningsnära studier bedrivs. Jens uppgift är att handleda och bistå teamen med allt som i forskning är tidskrävande och kräver expertis – processa fram gångbara forskningsfrågor, solla bland litteratur, designa studier och analysera data.
– Vi förlägger sedan länge vårt kollegiala utvecklingsarbete till just lärteam. Det brukar vara givande för de lärare som deltar, men får sällan någon stor effekt utanför den berörda skolan. Tanken är att de nya forskande lärteamen ska jobba mer systematiskt, rigoröst och vetenskapligt, med fokus på spridning. Med dem kommer ambitionen att producera kunskap som vi kan sprida till resten av skolvärlden. Vi får en helt annan möjlighet att gå direkt från forskningsresultat till implementering i verksamheterna.
Undervisningsnära studier
Hittills har två studier initierats genom NTI-gymnasiets forskningscirklar. En av dem handlar om olika sätt att använda programmering i ämnet matematik, och är en naturlig fortsättning på Johannebergsteamets redan befintliga utvecklingsarbete på området. I Uppsala ville man ta lite större skär. Till att börja med sattes lärteamet ihop utifrån lärarnas forskningsintresse och inte deras ämnesinriktning, vilket öppnade för flera möjliga vägar i valet av forskningsfråga. Man beslutade sig för att be resten av kollegiet om hjälp med den så kallade frågefångsten; vilket kunskapsbehov fanns i organisationen? Bland den mångfald av förslag som hördes handlade flera på ett eller annat sätt om motivation. Lärarnas samlade uppfattning var att deras elever inte var särskilt intresserade av att träna självständigt på lektionerna. Bit för bit, och under Jens Michelsens handledning, mejslades en studie fram som handlar om vad som påverkar elevers benägenhet att aktivt delta i övningsmoment. Studien bygger på en teori kallad The Reasoned Action Approach.

– Det är en socialpsykologisk modell som också har använts i forskning om vad som får oss att träna mer, använda kondom eller gå ner i vikt. Den bygger på premissen att det främst är tre faktorer som påverkar människors beteende: normer, vår attityd och vår känsla av kontroll; om jag tror mig ha makten att bete mig på ett visst sätt. Med modellen kommer ett ramverk för forskningsstudier som vi använder: elevernas beteende kartläggs genom enkäter och sedan genomförs interventioner baserade på resultatet. Vi är inte färdiga ännu men ser klart och tydligt att normuppfattning är viktigast. Signalerar läraren att det är viktigt att räkna eller läsa på lektionerna? Vad tycker föräldrarna och hur beter sig klasskamraterna? Det är sådana saker som styr.
Studien är något av en vindlande utflykt bortom Jens Michelsens eget forskningsområde, vilket förstås gjort den mer tidskrävande för honom.
– Man vill bespara lärarna alltför mycket arbete och jag gör gladeligen den extra insatsen. Själva frågefångsten var kanske mest givande, hela den cykeln var väldigt kul och intressant. Lärarna i teamet bollade med varandra, den ansvarige försteläraren bollade med mig, jag läste in mig på litteratur och återkopplade sedan till försteläraren… Det tog över två månader innan vi hade forskningsfrågan klar. Lärare är ofta väldigt lösningsfokuserade, när de ställer en fråga har de kanske redan svaret. Skolans och akademins tankesätt är olika så jag har stor hjälp av att själv vara lärare. För någon som bara har forskat är det där glappet svårare att hantera.

En växande forskningsmiljö
NTI-gymnasiet blir en illustrativ mikrovärld i det expanderande universum som försöksverksamheten ULF utgör. Här pågår forskning utifrån professionens behov av kunskap. Här söker verksamheten fäste i en levande, vetenskaplig grund som lärarna själva äger, eftersom de varit med om att skapa den tillsammans med kollegor och elever. Många frågor återstår att lösa, som den essentiella om hur forskningsresultat ska spridas och implementeras i större skala. Rälsen läggs medan tåget går konstaterar Jens, och tanken är att fler NTI-skolor ska införliva modellen med forskande lärteam. Genom ULF-avtalet med Uppsala universitet får han nu förstärkning i form av Anna Eckerdal, lektor vid Institutionen för informationsteknologi. Hon kommer att ha samma roll som honom, vilket underlättar en uppväxling och gör att samverkansytan med universitetet kan växa.
– Tidigare har det varit svårt att få till forskningssamarbeten med universitetet, förmodligen för att det ekonomiska incitamentet har saknats. Genom ULF-avtalet har vi ett stående samarbete där vi får tillgång till Annas expertis inom programmeringsdidaktik och dessutom kan öka vår närvaro på universitetet: vi hoppas på många gemensamma seminarium och diskussioner. Lärarstudenternas inblandning är en annan viktig komponent som kommer att innebära synergier. De kan till exempel delta i våra forskningsstudier under sin VFU eller göra sina examensarbeten i samverkan med oss.
Att NTI-gymnasiet Uppsala just flyttat till Polacksbacken där man blir granne både med Lärarutbildningen och Institutionen för informationsteknologi, bådar också gott för vänskapen. Inte desto mindre är den infrastruktur som ULF-avtalet skissar fram till stora delar virtuell. Eftersom koncernen har skolor över hela Sverige behövs en forskningsmiljö som kan överbrygga geografiska avstånd och skapa delaktighet på distans.
– ”Virtuell forskningsmiljö” låter väldigt fancy men det handlar ju inte om science fiction där vi sitter med VR-hjälmar och arbetar. I och med Covid-19 har många tvingats ställa om, och märker att det går alldeles utmärkt att arbeta tillsammans på distans genom digitala möten och gemensamma arbetsytor. Vi som jobbar med ULF var minst oroliga inför omställningen. Några gånger har jag åkt från Göteborg upp till Uppsala, men det mesta har vi klarat att göra digitalt.
Andrea Dahlkild
Om NTI-gymnasiet
NTI-gymnasiet är resultatet av en sammanslagning av två av Sveriges främsta aktörer inom gymnasieutbildning med teknik, it, design och media i fokus: IT-Gymnasiet och NTI Gymnasiet. Idag består NTI Gymnasiet av 25 skolor i 20 städer. NTI är en del av koncernen Academedia.
Nyheter
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Nyhetsbrevet kommer cirka en gång i månaden och innehåller alla nyheter kring ULF-avtal.
-
Praktiknära skolforskning utmanar forskarrollen
Etikfrågorna inom praktiknära skolforskning påverkar alla nivåer, både på systemnivå och på en enskild skolenhet. När etikprövningslagen nu ska utredas, är det viktigt att belysa hur ULF-forskning skiljer sig från viss annan forskning.
-
Utmaningar inom ULF-forskning tas upp på rundabordssamtal
”Förhoppningen är att bidra till att identifiera otydligheter och skapa en gemensam syn på tolkningar och kunskapsbehov”, säger Maria Andrée om det rundabordssamtal om etikfrågor som nu arrangeras.
-
”Om vi inte samarbetar kommer vi aldrig veta vilka frågor som är viktiga för skolan”
Jesper Boesen, samverkanschef och forskningsmiljöledare, vid JU lyfte vid Göteborgsnodens konferens vikten av att lärosätena och skolhuvudmän närmar sig varandra genom ULF-avtal. Lyssna till fler deltagare nedan.
-
Skolministern understryker vikten av ULF
Skolminister Lotta Edholm inledningstalade på skolkonferensen researchED och underströk vikten av ULF. Se hela inledningstalet här.
-
Spänning mellan frivillighet och styrning i fritidshem
Frivillighet, styrning, fritidsaktiviteter och fri tid kännetecknar verksamheten i fritidshem. Att kombinera detta skapar dilemman hos lärarna. Det visar en forskningsstudie från Karlstads universitet.
-
Ny kunskap genom samverkan
”Vi, skola och akademi, behöver arbeta nära tillsammans och ha djup respekt för varandras olika kunskaper. Först då, genom äkta samverkan i ögonhöjd, kan ny kunskap växa fram.” Det säger Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och ordförande för den nationella operativa samordningsgruppen för ULF.
-
Ju fler lärare som deltar desto fler ringar på vattnet
En forskningscirkel blev till ett föredrag på en forskningskonferens, för att sedan bli en workshop för alla lågstadielärare i Enköpings kommun. Ett ULF-projekt om funktionellt skrivande ger ringar på vattnet när fler lärare involveras.
-
”I glesbygdsskolan existerar fortfarande en likvärdig lärmiljö”
Glesbygdsskolenätverket tillkom genom att lärarna Jenny Sjöström och Josefin Öberg kontaktade Gerd Pettersson, lektor vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet. För att bygga upp nätverket fick de ULF-medel från Umeå universitet.
-
På väg mot ett nationellt avtal
Arbetet med att ta fram ett nationellt ULF-avtal är inne på sluttampen. Under ULF Bazaren samlades många synpunkter in som nu ska göra avtalet inkluderande och att det inte tappar den lokala förankringen.
-
NTI Gymnasiet och Uppsala universitet utvecklar undervisning i programmering
NTI Gymnasiet i Uppsala har sedan 2018 deltagit i ULF. I dag deltar 38 programmeringslärare på 17 av NTI:s gymnasieskolor i ett nationellt forskningssamarbete, vilket ger dem möjlighet att bedriva praktiknära didaktisk forskning inom programmering.
-
SKR bjuder in kommunerna för att prata ULF
Monica Sonde vid Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver om hur kommunerna involveras i arbetet med ULF och hur vi kan få en skola på vetenskaplig grund.
-
Lars Haikola utvärderar framtagande av nationell ULF-strategi
Uppdraget handlar om att följa och dokumentera det nationella arbetet med att ta fram ett ULF-avtal. Till utredare har Lars Haikola utsetts.
-
ULF ska beaktas i det nationella professionsprogrammet
I förslaget om ett nationellt professionsprogram lyfter regeringen ULF-avtalen. Både som förebild för samverkan, men också som en del i kompetensutvecklingen.
-
Fler erfarenheter och perspektiv hjälper till att ta fram nytt nationellt ULF-avtal
Vid den nationella ULF Bazaren lyfts värdefulla erfarenheter och perspektiv från lärosäten och huvudmän. De tas nu med i den fortsatta processen att ta fram det nya nationella ULF-avtalet.
-
Musikhögskolan i Malmö vill att fler lärare ska få plocka frukterna av ULF
På Musikhögskolan i Malmö finns sedan länge upparbetade vägar för ULF-forskning i ett nära samarbete med skolorna. Nu finns även doktorander och postdoktorer inom ULF-forskning. Näst på tur är att starta en webbplattform där fler skolor ska kunna plocka frukterna av ULF-forskning.
-
Casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum – ny rapport
Hur kan skolor och lärarutbildningar använda casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum? Den frågan har vi i det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning fördjupat oss i.
-
Se panelsamtalet om varför ett nationellt ULF-avtal behövs
Varför behövs ett nationellt ULF-avtal? Och hur skapar vi de bästa förutsättningarna för ULF-forskning? Under Almedalsveckan sommaren 2022 arrangerades ett panelsamtal som svarar på dessa frågor. Se det här.
-
Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen
De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen. Att finna tid och utrymme för den här sortens kollegialt samarbete är inte alltid lätt. Däremot kan utvecklingspedagoger i kommunen med rätt ämneskompetens bidra till både stöd och legitimering av forskningsbaserat utvecklingsarbete.
-
Lärosäten runtom i Europa får inblick i ULF-verksamheten
Lärosäten runt om i Europa kommer att få lyssna till en presentation om ULF av representanter vid Göteborgs universitet och Göteborgs stad.
-
Dags för nationell ULF Bazar – hur ska det nationella avtalet utformas?
På den nationella Bazaren 15 december ska ett första utkast till nationellt ULF-avtal diskuteras och det ska fånga vad ULF ska åstadkomma i framtiden.
-
Forskningsfrågor som är relevanta för skolan – bjud in fler till processen
Under fredagen bjöd Stockholms universitet med skolhuvudmän in till Uppsalanodens ULF Bazar. Samtalet fokuserade på forskningsfrågor, hur de kan tas fram och hur de blir relevanta för de som arbetar i skolan.
-
Så kan samarbetet mellan forskare och skolledare stärkas
För att stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i skolan behövs långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan forskare och skolledare. Men den här typen av samarbete uppstår inte bara, det finns ett antal kritiska aspekter att ta hänsyn till. Det visar ny forskning från Karlstads universitet. Forskningsstudien har genomförts inom ramen för ULF.
-
Arbete med samverkan i skolan
I Örnsköldsviks kommun testas nu ett digitalt verktyg som ska utveckla lärares undervisning. Projektets syfte är att hjälpa kommunen med kvalitetssäkring av deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).
-
Flygande nystart i ULF-arbetet nationellt
Den 25-26 augusti möttes för första gången ledamöterna i ULFs nya strategiska (ULF-S) respektive operativa (ULF-O) grupp. Här deltog även nya referensgruppen med lärar- och skolledarfacken. Det blev energirika och kreativa dagar med nya kompetenser – nu när både lärosäten och huvudmän finns representerade på nationell nivå. Detta bådar gott inför vårt gemensamma arbete med att permanenta ULF! På bilden: ULF-O.
-
Ny bok inspirerad av ULF-arbetet vid LTU
Praktiknära forskning har de senaste årtiondena fått större genomslagskraft på olika nivåer i det svenska skolsystemet men också vid universitet. En sådan ansats innebär att lärares, rektorers och forskares kunskaper och kompetenser tas till vara och berikar forsknings- och utvecklingsprocesser. I boken diskuteras möjligheter och utmaningar med praktiknära forskning och läsaren får ta del av berättelser och konkreta exempel från olika forsknings- och utvecklingsprojekt.
-
Ny organisation för nationell samordning 2022-2024
Vid halvårsskiftet 2022 går ULF-verksamheten in i ett nytt och avgörande skede. Den omfattande verksamhet som har bedrivits under de senaste fem åren ska förstärkas och bli reguljär. För att möjliggöra detta gemensamma arbete inrättas den 1 juli två nya grupperingar på nationell nivå: en strategisk samordningsgrupp för nationell ULF-strategi (ULF-S) och en operativ samordningsgrupp (ULF-O).
-
Fyra nya ULF-projekt har beviljats medel
Flerspråkighet i förskolan, undervisning i särskolan och teknikundervisning om hur vi kan härma smarta lösningar i naturen. Det är några av de nya praktiknära forskningsprojekt vid Göteborgs universitet som beviljats medel inom ramen för ULF.
-
Utbildningsdepartementet ser över mobiliteten mellan akademin och det omgivande samhället
Regeringskansliet har gett Utbildningsdepartementet i uppdrag att se över eventuella hinder för mobilitet mellan högskolan och andra sektorer. Mobilitet innebär i det här sammanhanget att adjungerad personal från olika delar av samhället, t.ex skolan, kan vara verksamma inom akademin och vice versa – att högskolans forskare och lärare kan tjänstgöra i skolan.
-
ULF på plats i Almedalen
Årets Almedalsvecka närmar sig och ULF kommer som vanligt att vara på plats. Den 5 juli kl. 09.45 arrangerar vi ett samtal med rubriken "ULF-forskning ger ny kunskap, höjer läraryrkets status och kvaliteten i verksamheterna". Ett flertal parter samlas för att diskutera vad som är viktigt i det nationella ULF-avtalets organisation och överenskommelser. Välkommen att vara med i Almedalen eller se sändningen online!
-
ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning
Förkortningen för ULF har under försöksverksamhetens gång förekommit i två olika tolkningar, en där U:et stått för Utbildning och en där det fått stå för Utveckling. Den Nationella samordningsgruppen har nu enats om att det är den förstnämnda och ursprungliga betydelsen som gäller.
-
Ny rapport: Ledarskap för lärande
”Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet.” Det säger redaktörerna Anja Thorsten, lektor vid Linköpings universitet, och Marcus Samuelsson, biträdande professor, Linköpings universitet, som tillsammans med medforskande lärare är författare till forskningsrapporten Ledarskap för lärande.
-
Samverkansmodell för utmaningar i det uppkopplade klassrummet
I forskningsprojektet, Utmaningar i det uppkopplade klassrummet. Rum för lärande i en digitaliserad skola, prövas en samverkansmodell som innebär att forskare, lärare och elever tillsammans kartlägger de utmaningar som uppstår i samband med klassrummens digitalisering. På sikt är förhoppningen att därigenom kunna stärka skolans utvecklingsarbete inom området. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs inom ramen för ULF.
-
Extern utvärdering av ULF klar
Nu presenteras den externa utvärderingsstudien av ULF, genomförd av ett forskarteam vid Universitetet i Sørøst-Norge. Teamet har följt och studerat ULF mellan 2018-2022, och publicerar i en slutrapport det samlade resultatet av utvärderingen. Man ger också rekommendationer för det fortsatta arbetet med samverkan kring praktiknära forskning i Sverige.
-
Växande forskningsmiljö i samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet
Hej Lisbeth Gyllander Torkildsen, Kvalitets- och utvecklingschef på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad. Ni har i samverkan med Malmö universitet börjat bygga upp en gemensam forskningsmiljö med fokus på likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola. Vad består den här forskningsmiljön av?
-
Nytt arbetssätt för språkutveckling
I det praktiknära forskningsprojektet ELSA-modellen har forskare och pedagoger tillsammans utvecklat språkutvecklande aktiviteter på förskolor. Nyligen presenterades resultatet på en dialogkonferens för att sprida arbetssättet i en av kommunerna som deltagit i projektet.
-
Skolan ska utvecklas genom samarbete – men rektorer och lärare är inte överens om förutsättningarna
Senare års skolutveckling har fokus på en utvecklad samverkan mellan verksamma i skolan och mellan skola och akademi. Ny forskning visar att rektorer och lärare inte är överens om de mest grundläggande villkoren för kvalitet i undervisningen. Däremot är båda grupperna överens om att de saknar goda förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Det visar en ny rapport från fem forskare vid Karlstads universitet. Undersökningen har genomförts inom ramen för ULF.
-
Praktikutvecklande forskning i fokus under dag 2 på konferensen Framtidens lärarutbildning
Dag 2 på Örebro universitets konferens Framtidens lärarutbildning – erfarenheter och visioner bjuder bland annat på många intressanta valbara pass för den som jobbar inom förskola och skola. Ett av passen berör praktikutvecklande forskning och genomförs som ett diskussionsforum där också en nyutgiven antologi presenteras.
-
Pressmeddelande: Slutrapport för ULF anger riktningen framåt
I dag överlämnades slutrapporten för ULF, försöksverksamheten med samverkan kring praktiknära forskning, till utbildningsminister Anna Ekström. Rapporten sammanfattar fem års utvecklingsarbete och etablering av nya samverkansmodeller mellan lärosäten och skolhuvudmän, och ger förslag som kan ligga till grund för den permanenta verksamheten.
-
Ny antologi om praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi
Under det senaste decenniet har flera myndigheter gjort riktade satsningar för att stimulera utvecklingen av förskola, skola och lärarutbildning genom att stärka den praktiknära forskningen. ULF är ett exempel på en av de större satsningar som ger möjlighet att kombinera olika typer av utbyten mellan skola och akademi. I en ny antologi behandlas utmaningar och möjligheter med denna samverkan.
-
Hallå där Yvonne Liljekvist…
…docent i matematikens didaktik vid Karlstads universitet. Du är ny projektledare för ULF-verksamheten inom Karlstads-noden. ULF är en försöksverksamhet som utvecklar praktiknära forskning i samverkan med skolhuvudmännen. Vad betyder praktiknära forskning för dig?
-
Inställd dialogkonferens
På grund av rådande pandemisituation och att de olika verksamheterna behöver prioritera den egna verksamheten är Karlstads-nodens dialogkonferensen 17 februari framflyttad till i höst. Nytt preliminärt datum är i september. Mer information kommer.
-
Örebro universitet bjuder in till konferens om framtidens lärarutbildning
Vilken utbildning behöver lärarstudenter för att kunna ge sina elever kunskap och kompetens att möta framtidens arbetsliv, bli aktiva samhällsmedborgare och ta sig an de stora samhällsutmaningarna? Den 15–16 mars bjuder Örebro universitet in till konferens på temat ”Framtidens lärarutbildning”. Konferensen är särskilt intressant för alla som arbetar inom ULF, med flera spår på temat praktiknära forskning i förskola respektive skola.
-
Nio doktorander i utbildningsvetenskap sökes till forskarskolan ROCIT
Forskarskolan ROCIT (Research On Collaboration In Teacher education) ska bidra till att arbeta fram långsiktiga och hållbara modeller för samverkan mellan huvudmän och lärosäten i och genom lärarutbildningarna. Nio doktorander antas i Utbildningsvetenskap vid Lunds universitet med placering vid något av de ingående lärosätena.
-
Sagt i årets sista rundabordssamtal: "Smart organisation vägen till likvärdighet"
Huvudmannaperspektivet var i fokus när Ifous och Nationella samordningsgruppen för ULF bjöd in till årets andra och sista rundabordssamtal om ULF-organisation 2.0. Samtalet kretsade kring de samverkande huvudmännens plats och villkor, där en röd tråd var likvärdighet och inkludering av mindre kommuner.
-
Fritidshemmets utmaningar och möjligheter
Vad händer i mötet mellan fritidshemmets tradition av upplevelsebaserad verksamhet och ett förtydligat undervisnings- och kunskapsuppdrag? Det studeras i det praktiknära forskningsprojektet ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning”.
-
Dialogkonferens inom Karlstads-noden 17 februari: Skola, lärarutbildning och forskning - hur får vi ihop det?
Den 17 februari klockan 9-15 hålls en digital dialogkonferens inom Karlstads-noden. Syftet med dialogkonferensen är att genom erfarenhetsutbyte dela och sprida nodens arbete inom praktikutvecklande forskning. Det kommer även att bli framåtblickar och diskussioner om vad som händer med ULF efter 2021.
-
Skolhuvudmän bjuds in till årets sista nationella samling
Den 15 december genomförs ännu ett rundabordssamtal om den ULF-organisation som ska vara på plats 2025. Denna gång är det främst försöksverksamhetens skolhuvudmän som samlas för att diskutera. Medarrangör är det fristående forskningsinstitutet Ifous.
-
Forskarsamarbete i Laxå ledde till Årets hållbara förskola: ”Fantastiskt roligt”
2019 inledde lektor Sara Frödén det praktiknära forskningsprojektet "Hållbar och likvärdig skola" på förskolorna i Laxå. Nu prisas en av skolorna, Jordgubben, som Årets hållbara förskola i Håll Sverige Rents rikstävling.
– Det här priset visar att praktiknära forskning är viktigt och kan bidra till utvecklandet av pedagogiska verksamheter, säger Sara Frödén. -
Den internationella konferensen researchED i Haninge 4 december
Den internationella konferensen researchED återvänder till Skandinavien och Haninge där den kommer att samla lärare, forskare och många andra som är intresserade av skolutveckling och den senaste utbildningsvetenskapliga forskningen. Haninge kommun arrangerar en virtuell, fullspäckad dag med en lång lista föreläsare från hela världen. ULF är väl synligt i programmet bland annat genom en presentation av K-ULF-projektet.
-
Se ULF-samtal från årets bokmässa
Ta del av ett samtal om praktikutvecklande forskning och hur samarbetet mellan forskningen och skolan verkligen kan se ut.
NTI-gymnasiet bryter ny mark med forskningsinriktade lärteam
2020-10-01
NTI-gymnasiet har snabbt gjort verkstad av sitt ULF-avtal med Uppsala universitet. Kanske för att friskolekoncernens inriktning på teknik och digitalisering alltid fört med sig ett naturligt utvecklingsspår. Nya forskningsinriktade lärteam sträcker sina vener ut i verksamheterna och Jens Michelsen, lektor och lärare i fysik och matematik, står där alla trådar strålar samman.

Det var lusten att undervisa som tog Jens Michelsen från en tillvaro som forskare i fysik på Chalmers Tekniska Högskola, till klassrum fulla av gymnasieelever.
– Jag hade undervisat en del på universitetsnivå, och där handlade det mest om föreläsningar och att hitta bästa möjliga förklaringsformer. Men jag märkte att jag brann för det, så jag läste en kompletterande pedagogisk utbildning och blev lärare. Här i gymnasiet har man mer av en tvåvägskommunikation, ett ”ge och ta” med eleverna. I början var det skrämmande med den där sociala biten, men extremt roligt också. Jag förstod styrkan i en bra dialog; som lärare har man ofta någon relation med 150 elever samtidigt.
Just nu undervisar inte Jens Michelsen, hans tid är fördelad mellan egna studier i matematisk statistik och arbete med NTI-gymnasiets ULF-verksamhet. Som lektor har han det yttersta ansvaret för de forskningsinriktade lärteam som inrättats på hittills två skolor, en i Uppsala och en i Johanneberg. Lärarna i teamen bildar forskningscirklar där vetenskapliga, undervisningsnära studier bedrivs. Jens uppgift är att handleda och bistå teamen med allt som i forskning är tidskrävande och kräver expertis – processa fram gångbara forskningsfrågor, solla bland litteratur, designa studier och analysera data.
– Vi förlägger sedan länge vårt kollegiala utvecklingsarbete till just lärteam. Det brukar vara givande för de lärare som deltar, men får sällan någon stor effekt utanför den berörda skolan. Tanken är att de nya forskande lärteamen ska jobba mer systematiskt, rigoröst och vetenskapligt, med fokus på spridning. Med dem kommer ambitionen att producera kunskap som vi kan sprida till resten av skolvärlden. Vi får en helt annan möjlighet att gå direkt från forskningsresultat till implementering i verksamheterna.
Undervisningsnära studier
Hittills har två studier initierats genom NTI-gymnasiets forskningscirklar. En av dem handlar om olika sätt att använda programmering i ämnet matematik, och är en naturlig fortsättning på Johannebergsteamets redan befintliga utvecklingsarbete på området. I Uppsala ville man ta lite större skär. Till att börja med sattes lärteamet ihop utifrån lärarnas forskningsintresse och inte deras ämnesinriktning, vilket öppnade för flera möjliga vägar i valet av forskningsfråga. Man beslutade sig för att be resten av kollegiet om hjälp med den så kallade frågefångsten; vilket kunskapsbehov fanns i organisationen? Bland den mångfald av förslag som hördes handlade flera på ett eller annat sätt om motivation. Lärarnas samlade uppfattning var att deras elever inte var särskilt intresserade av att träna självständigt på lektionerna. Bit för bit, och under Jens Michelsens handledning, mejslades en studie fram som handlar om vad som påverkar elevers benägenhet att aktivt delta i övningsmoment. Studien bygger på en teori kallad The Reasoned Action Approach.

– Det är en socialpsykologisk modell som också har använts i forskning om vad som får oss att träna mer, använda kondom eller gå ner i vikt. Den bygger på premissen att det främst är tre faktorer som påverkar människors beteende: normer, vår attityd och vår känsla av kontroll; om jag tror mig ha makten att bete mig på ett visst sätt. Med modellen kommer ett ramverk för forskningsstudier som vi använder: elevernas beteende kartläggs genom enkäter och sedan genomförs interventioner baserade på resultatet. Vi är inte färdiga ännu men ser klart och tydligt att normuppfattning är viktigast. Signalerar läraren att det är viktigt att räkna eller läsa på lektionerna? Vad tycker föräldrarna och hur beter sig klasskamraterna? Det är sådana saker som styr.
Studien är något av en vindlande utflykt bortom Jens Michelsens eget forskningsområde, vilket förstås gjort den mer tidskrävande för honom.
– Man vill bespara lärarna alltför mycket arbete och jag gör gladeligen den extra insatsen. Själva frågefångsten var kanske mest givande, hela den cykeln var väldigt kul och intressant. Lärarna i teamet bollade med varandra, den ansvarige försteläraren bollade med mig, jag läste in mig på litteratur och återkopplade sedan till försteläraren… Det tog över två månader innan vi hade forskningsfrågan klar. Lärare är ofta väldigt lösningsfokuserade, när de ställer en fråga har de kanske redan svaret. Skolans och akademins tankesätt är olika så jag har stor hjälp av att själv vara lärare. För någon som bara har forskat är det där glappet svårare att hantera.

En växande forskningsmiljö
NTI-gymnasiet blir en illustrativ mikrovärld i det expanderande universum som försöksverksamheten ULF utgör. Här pågår forskning utifrån professionens behov av kunskap. Här söker verksamheten fäste i en levande, vetenskaplig grund som lärarna själva äger, eftersom de varit med om att skapa den tillsammans med kollegor och elever. Många frågor återstår att lösa, som den essentiella om hur forskningsresultat ska spridas och implementeras i större skala. Rälsen läggs medan tåget går konstaterar Jens, och tanken är att fler NTI-skolor ska införliva modellen med forskande lärteam. Genom ULF-avtalet med Uppsala universitet får han nu förstärkning i form av Anna Eckerdal, lektor vid Institutionen för informationsteknologi. Hon kommer att ha samma roll som honom, vilket underlättar en uppväxling och gör att samverkansytan med universitetet kan växa.
– Tidigare har det varit svårt att få till forskningssamarbeten med universitetet, förmodligen för att det ekonomiska incitamentet har saknats. Genom ULF-avtalet har vi ett stående samarbete där vi får tillgång till Annas expertis inom programmeringsdidaktik och dessutom kan öka vår närvaro på universitetet: vi hoppas på många gemensamma seminarium och diskussioner. Lärarstudenternas inblandning är en annan viktig komponent som kommer att innebära synergier. De kan till exempel delta i våra forskningsstudier under sin VFU eller göra sina examensarbeten i samverkan med oss.
Att NTI-gymnasiet Uppsala just flyttat till Polacksbacken där man blir granne både med Lärarutbildningen och Institutionen för informationsteknologi, bådar också gott för vänskapen. Inte desto mindre är den infrastruktur som ULF-avtalet skissar fram till stora delar virtuell. Eftersom koncernen har skolor över hela Sverige behövs en forskningsmiljö som kan överbrygga geografiska avstånd och skapa delaktighet på distans.
– ”Virtuell forskningsmiljö” låter väldigt fancy men det handlar ju inte om science fiction där vi sitter med VR-hjälmar och arbetar. I och med Covid-19 har många tvingats ställa om, och märker att det går alldeles utmärkt att arbeta tillsammans på distans genom digitala möten och gemensamma arbetsytor. Vi som jobbar med ULF var minst oroliga inför omställningen. Några gånger har jag åkt från Göteborg upp till Uppsala, men det mesta har vi klarat att göra digitalt.
Andrea Dahlkild
Om NTI-gymnasiet
NTI-gymnasiet är resultatet av en sammanslagning av två av Sveriges främsta aktörer inom gymnasieutbildning med teknik, it, design och media i fokus: IT-Gymnasiet och NTI Gymnasiet. Idag består NTI Gymnasiet av 25 skolor i 20 städer. NTI är en del av koncernen Academedia.