NTI-gymnasiet bryter ny mark med forskningsinriktade lärteam

2020-10-01

NTI-gymnasiet har snabbt gjort verkstad av sitt ULF-avtal med Uppsala universitet. Kanske för att friskolekoncernens inriktning på teknik och digitalisering alltid fört med sig ett naturligt utvecklingsspår. Nya forskningsinriktade lärteam sträcker sina vener ut i verksamheterna och Jens Michelsen, lektor och lärare i fysik och matematik, står där alla trådar strålar samman.

Jens Michelsen, NTI
– ”Virtuell forskningsmiljö” låter väldigt fancy men det handlar ju inte om science fiction där vi sitter med VR-hjälmar och jobbar. I och med Covid-19 märker många att det går alldeles utmärkt att arbeta tillsammans på distans genom digitala möten och gemensamma arbetsytor, säger Jens Michelsen, ansvarig lektor för NTI-gymnasiets ULF-verksamhet. Här i samtal med kollegan Samuel Marander. Foto: Lina Wennström

Det var lusten att undervisa som tog Jens Michelsen från en tillvaro som forskare i fysik på Chalmers Tekniska Högskola, till klassrum fulla av gymnasieelever.

– Jag hade undervisat en del på universitetsnivå, och där handlade det mest om föreläsningar och att hitta bästa möjliga förklaringsformer. Men jag märkte att jag brann för det, så jag läste en kompletterande pedagogisk utbildning och blev lärare. Här i gymnasiet har man mer av en tvåvägskommunikation, ett ”ge och ta” med eleverna. I början var det skrämmande med den där sociala biten, men extremt roligt också. Jag förstod styrkan i en bra dialog; som lärare har man ofta någon relation med 150 elever samtidigt.

Just nu undervisar inte Jens Michelsen, hans tid är fördelad mellan egna studier i matematisk statistik och arbete med NTI-gymnasiets ULF-verksamhet. Som lektor har han det yttersta ansvaret för de forskningsinriktade lärteam som inrättats på hittills två skolor, en i Uppsala och en i Johanneberg. Lärarna i teamen bildar forskningscirklar där vetenskapliga, undervisningsnära studier bedrivs. Jens uppgift är att handleda och bistå teamen med allt som i forskning är tidskrävande och kräver expertis – processa fram gångbara forskningsfrågor, solla bland litteratur, designa studier och analysera data.

– Vi förlägger sedan länge vårt kollegiala utvecklingsarbete till just lärteam. Det brukar vara givande för de lärare som deltar, men får sällan någon stor effekt utanför den berörda skolan. Tanken är att de nya forskande lärteamen ska jobba mer systematiskt, rigoröst och vetenskapligt, med fokus på spridning. Med dem kommer ambitionen att producera kunskap som vi kan sprida till resten av skolvärlden. Vi får en helt annan möjlighet att gå direkt från forskningsresultat till implementering i verksamheterna.

Undervisningsnära studier

Hittills har två studier initierats genom NTI-gymnasiets forskningscirklar. En av dem handlar om olika sätt att använda programmering i ämnet matematik, och är en naturlig fortsättning på Johannebergsteamets redan befintliga utvecklingsarbete på området. I Uppsala ville man ta lite större skär. Till att börja med sattes lärteamet ihop utifrån lärarnas forskningsintresse och inte deras ämnesinriktning, vilket öppnade för flera möjliga vägar i valet av forskningsfråga. Man beslutade sig för att be resten av kollegiet om hjälp med den så kallade frågefångsten; vilket kunskapsbehov fanns i organisationen? Bland den mångfald av förslag som hördes handlade flera på ett eller annat sätt om motivation. Lärarnas samlade uppfattning var att deras elever inte var särskilt intresserade av att träna självständigt på lektionerna. Bit för bit, och under Jens Michelsens handledning, mejslades en studie fram som handlar om vad som påverkar elevers benägenhet att aktivt delta i övningsmoment. Studien bygger på en teori kallad The Reasoned Action Approach.
 

Jens Michelsen
Foto: Lina Wennström

– Det är en socialpsykologisk modell som också har använts i forskning om vad som får oss att träna mer, använda kondom eller gå ner i vikt. Den bygger på premissen att det främst är  tre faktorer som påverkar människors beteende: normer, vår attityd och vår känsla av kontroll; om jag tror mig ha makten att bete mig på ett visst sätt. Med modellen kommer ett ramverk för forskningsstudier som vi använder: elevernas beteende kartläggs genom enkäter och sedan genomförs interventioner baserade på resultatet. Vi är inte färdiga ännu men ser klart och tydligt att normuppfattning är viktigast. Signalerar läraren att det är viktigt att räkna eller läsa på lektionerna? Vad tycker föräldrarna och hur beter sig klasskamraterna? Det är sådana saker som styr.

Studien är något av en vindlande utflykt bortom Jens Michelsens eget forskningsområde, vilket förstås gjort den mer tidskrävande för honom.

– Man vill bespara lärarna alltför mycket arbete och jag gör gladeligen den extra insatsen. Själva frågefångsten var kanske mest givande, hela den cykeln var väldigt kul och intressant. Lärarna i teamet bollade med varandra, den ansvarige försteläraren bollade med mig, jag läste in mig på litteratur och återkopplade sedan till försteläraren… Det tog över två månader innan vi hade forskningsfrågan klar. Lärare är ofta väldigt lösningsfokuserade, när de ställer en fråga har de kanske redan svaret. Skolans och akademins tankesätt är olika så jag har stor hjälp av att själv vara lärare. För någon som bara har forskat är det där glappet svårare att hantera.

Elisabet Nihlfors och Mathias Laveno
Minnesvärd signering av ULF-avtalet mellan NTI-gymnasiet och Uppsala universitet i juni 2019. Bläcket sattes dit av Elisabet Nihlfors, professor och  dåvarande dekan vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper på Uppsala universitet och Mathias Laveno, rektor på NTI-gymnasiet Uppsala. Foto: Rasmus Angeria

En växande forskningsmiljö

NTI-gymnasiet blir en illustrativ mikrovärld i det expanderande universum som försöksverksamheten ULF utgör. Här pågår forskning utifrån professionens behov av kunskap. Här söker verksamheten fäste i en levande, vetenskaplig grund som lärarna själva äger, eftersom de varit med om att skapa den tillsammans med kollegor och elever. Många frågor återstår att lösa, som den essentiella om hur forskningsresultat ska spridas och implementeras i större skala. Rälsen läggs medan tåget går konstaterar Jens, och tanken är att fler NTI-skolor ska införliva modellen med forskande lärteam. Genom ULF-avtalet med Uppsala universitet får han nu förstärkning i form av Anna Eckerdal, lektor vid Institutionen för informationsteknologi. Hon kommer att ha samma roll som honom, vilket underlättar en uppväxling och gör att samverkansytan med universitetet kan växa. 

– Tidigare har det varit svårt att få till forskningssamarbeten med universitetet, förmodligen för att det ekonomiska incitamentet har saknats. Genom ULF-avtalet har vi ett stående samarbete där vi får tillgång till Annas expertis inom programmeringsdidaktik och dessutom kan öka vår närvaro på universitetet: vi hoppas på många gemensamma seminarium och diskussioner. Lärarstudenternas inblandning är en annan viktig komponent som kommer att innebära synergier. De kan till exempel delta i våra forskningsstudier under sin VFU eller göra sina examensarbeten i samverkan med oss.

Att NTI-gymnasiet Uppsala just flyttat till Polacksbacken där man blir granne både med Lärarutbildningen och Institutionen för informationsteknologi, bådar också gott för vänskapen. Inte desto mindre är den infrastruktur som ULF-avtalet skissar fram till stora delar virtuell. Eftersom koncernen har skolor över hela Sverige behövs en forskningsmiljö som kan överbrygga geografiska avstånd och skapa delaktighet på distans.

– ”Virtuell forskningsmiljö” låter väldigt fancy men det handlar ju inte om science fiction där vi sitter med VR-hjälmar och arbetar. I och med Covid-19 har många tvingats ställa om, och märker att det går alldeles utmärkt att arbeta tillsammans på distans genom digitala möten och gemensamma arbetsytor. Vi som jobbar med ULF var minst oroliga inför omställningen. Några gånger har jag åkt från Göteborg upp till Uppsala, men det mesta har vi klarat att göra digitalt.

Andrea Dahlkild

Om NTI-gymnasiet
NTI-gymnasiet är resultatet av en sammanslagning av två av Sveriges främsta aktörer inom gymnasieutbildning med teknik, it, design och media i fokus: IT-Gymnasiet och NTI Gymnasiet. Idag består NTI Gymnasiet av 25 skolor i 20 städer. NTI är en del av koncernen Academedia. 

Skriv ut