A prima vista – möjligheter och utmaningar med praktiknära forskningsprojekt i musikpedagogik
2020-09-08
Genom att videoobservera musiklärare under musiklektioner med elever har forskare på Kungliga Musikhögskolan analyserat undervisningen med fokus på normkritik, digitalisering, ledarskap och musikupplevelser – kunskap som lärarna sedan tagit med tillbaka ut i praktiken för att förbättra och förnya undervisningen. Inom försöksverksamheten ULF har man så fått fram värdefull information kring lärares och lektorers upplevelser av att vara delaktiga i praktiknära forskning.

Hösten 2020 går ULF-samarbetet mellan Kungliga Musikhögskolan och Eskilstuna kommun in på sitt tredje och sista år. Modellen som har prövats har gått ut på att musiklärare som varit intresserade av att delta i projektet under hösten 2018 tillsammans har brainstormat fram fyra områden som är intressanta att beforska.
- Vi bjöd in musiklärare i Eskilstuna till ett möte där vi spånande fram uppslag. Vi ville veta vad de ville förändra, utveckla och förbättra i sitt jobb. Musikhögskolans lektorer och lärarna vaskade sedan fram fyra fokusområden, säger Anna Backman Bister, KMH:s projektledare inom ULF.
Dessa fyra områden var:
- Musikundervisning och normer – ett normkritiskt förhållningssätt i musikundervisning
- Digitaliseringen av musikundervisningen
- Musikundervisning i grundsärskola och träningsskola
- Musikundervisning och anpassningar/särskilt stöd

och lektor i musikpedagogik.
Medel söktes från ULF för att fyra musiklärare skulle kunna delta i projektet med forskning som en strimma i vardagen, där de skulle ha 10 % nedsättning i tjänst för att arbeta med detta. De matchades sedan ihop med varsin lektor i musikpedagogik som också hade 10 % arbetstid i projektet för att tillsammans bli små satelliter eller forskargrupper som kunde lägga upp ett mindre aktionsforskningsprojekt i sina egna klassrum. Det visade sig att två av lärarna gärna ville arbeta tillsammans med kollegialt lärande, varför en femte lärare tillfrågades.
- Det var inga problem att hitta lärare som ville vara med, berättar Anna.
Deltagaren Maria Steen uttryckte det så här:
- När frågan om deltagande i ULF-projektet kom var den avgörande faktorn att jag fick möjligheten att jobba tillsammans med Carna, som också är min kollega till vardags. Att få inblick i forskarvärlden, att utvecklas som lärare och att synliggöra musikämnet, var andra bidragande faktorer. Projektet har gett oss möjligheten till djupare reflektion kring vår profession och vår undervisning och inspiration att jobba vidare.

Under läsåret 2019/2020 har sedan dessa mindre aktionsforskningsprojekt genomförts, med viss justering av temana. Musikundervisningen i grundsärskola och träningsskola ersattes av ”ledarskap i musikklassrummet”, och ”Musikundervisning och anpassningar/särskilt stöd” ersattes av ”musikupplevelser och musikalisk kunskapsutveckling”. Detta helt beroende av de lärares intresseområden som till sist blev de aktiva lärarna i projektet. Lektorns roll i projektet har varit att stödja musiklärarna i att genomföra ett forskningsprojekt utifrån sina egna intresseområden.
- Tanken har byggt på att försöka fånga upp de frågor som finns i praktiken för att beforska dem, ett slags bottom-up princip som också är vanlig inom t.ex. aktionsforskning och som vi uppfattar ligger i linje med ULF-verksamhetens mål, förklarar Anna Backman Bister.
Ny antologi presenterar resultaten
Vårterminen 2020 påbörjades arbetet med en antologi om ULF-samverkansprojektet mellan KMH och Eskilstuna kommun, som färdigställs under hösten 2020. Antologin heter A prima vista – möjligheter och utmaningar med praktiknära forskningsprojekt i musikpedagogik och Anna Backman Bister och Mikael Persson är redaktörer. Anna Backman Bister har även varit projektledare för projektet. De fyra delprojekten representeras av varsitt kapitel som respektive lärar- och lektorspar har skrivit tillsammans. Där beskrivs projektens metod, genomförande, resultat, vad deltagarna lärt sig och hur lärare och lektorer upplevt det hela.
- Under arbetet med projektet har vi vid ett flertal tillfällen återkommit till att det finns etiska frågor som särskilt uppstår i samband med praktiknära forskning, vilka vi inte tycker att det idag finns tydliga riktlinjer för hur man ska hantera. I antologin ägnas dessa frågar ett eget kapitel och vi lyfter frågan om ett behov av uppdaterade etiska riktlinjer för praktiknära skolforskning, om den skulle permanentas, säger Anna Backman Bister.
I antologin finns även ett kapitel som bygger på intervjuer och enkäter med skolledare och administrativ personal som varit berörda av projektet, där man kan hämta kunskaper om vad som rent administrativt och organisatoriskt behöver tänkas på om man vill genomföra ett praktiknära forsknings- och samverkansprojekt.
De fem musiklärarna som deltagit i projektet har skrivit ett eget kapitel där de samlat sina erfarenheter av att delta i ett sådant här projekt. Mirjam Broers är en av dem:
- Skälet till att jag deltog i ULF-forskningsprojektet var att jag tyckte det lät intressant med ett forskningsprojekt som riktar sitt ljus på musikundervisningen. Med de nya kunskaperna om forskning i minnet genom min distansutbildning för Vidareutbildning Av Lärare (VAL) hos Stockholms Universitet 2018 kändes det nästan som ett naturligt nästa steg att gå med i ULF:s forskningsprojekt. Jag anser att det är viktig att vidareutveckla sig i sin yrkesroll och stå öppen för till exempel nya pedagogiska metoder, läromedel eller resultat från forskning.
I samma kapitel har dessa musiklärare också samlat konkreta tips för att lyckas med ett praktiknära forskningsprojekt - bara det gör den väl intressant att läsa?
Kontakt: Anna Backman Bister, lektor i musikpedagogik på Kungliga Musikhögskolan
Nyheter
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Nyhetsbrevet kommer cirka en gång i månaden och innehåller alla nyheter kring ULF-avtal.
-
NTI Gymnasiet och Uppsala universitet utvecklar undervisning i programmering
NTI Gymnasiet i Uppsala har sedan 2018 deltagit i ULF. I dag deltar 38 programmeringslärare på 17 av NTI:s gymnasieskolor i ett nationellt forskningssamarbete, vilket ger dem möjlighet att bedriva praktiknära didaktisk forskning inom programmering.
-
SKR bjuder in kommunerna för att prata ULF
Monica Sonde vid Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver om hur kommunerna involveras i arbetet med ULF och hur vi kan få en skola på vetenskaplig grund.
-
Lars Haikola utvärderar framtagande av nationell ULF-strategi
Uppdraget handlar om att följa och dokumentera det nationella arbetet med att ta fram ett ULF-avtal. Till utredare har Lars Haikola utsetts.
-
ULF ska beaktas i det nationella professionsprogrammet
I förslaget om ett nationellt professionsprogram lyfter regeringen ULF-avtalen. Både som förebild för samverkan, men också som en del i kompetensutvecklingen.
-
Fler erfarenheter och perspektiv hjälper till att ta fram nytt nationellt ULF-avtal
Vid den nationella ULF Bazaren lyfts värdefulla erfarenheter och perspektiv från lärosäten och huvudmän. De tas nu med i den fortsatta processen att ta fram det nya nationella ULF-avtalet.
-
Musikhögskolan i Malmö vill att fler lärare ska få plocka frukterna av ULF
På Musikhögskolan i Malmö finns sedan länge upparbetade vägar för ULF-forskning i ett nära samarbete med skolorna. Nu finns även doktorander och postdoktorer inom ULF-forskning. Näst på tur är att starta en webbplattform där fler skolor ska kunna plocka frukterna av ULF-forskning.
-
Casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum – ny rapport
Hur kan skolor och lärarutbildningar använda casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum? Den frågan har vi i det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning fördjupat oss i.
-
Se panelsamtalet om varför ett nationellt ULF-avtal behövs
Varför behövs ett nationellt ULF-avtal? Och hur skapar vi de bästa förutsättningarna för ULF-forskning? Under Almedalsveckan sommaren 2022 arrangerades ett panelsamtal som svarar på dessa frågor. Se det här.
-
Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen
De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen. Att finna tid och utrymme för den här sortens kollegialt samarbete är inte alltid lätt. Däremot kan utvecklingspedagoger i kommunen med rätt ämneskompetens bidra till både stöd och legitimering av forskningsbaserat utvecklingsarbete.
-
Lärosäten runtom i Europa får inblick i ULF-verksamheten
Lärosäten runt om i Europa kommer att få lyssna till en presentation om ULF av representanter vid Göteborgs universitet och Göteborgs stad.
-
Dags för nationell ULF Bazar – hur ska det nationella avtalet utformas?
På den nationella Bazaren 15 december ska ett första utkast till nationellt ULF-avtal diskuteras och det ska fånga vad ULF ska åstadkomma i framtiden.
-
Forskningsfrågor som är relevanta för skolan – bjud in fler till processen
Under fredagen bjöd Stockholms universitet med skolhuvudmän in till Uppsalanodens ULF Bazar. Samtalet fokuserade på forskningsfrågor, hur de kan tas fram och hur de blir relevanta för de som arbetar i skolan.
-
Så kan samarbetet mellan forskare och skolledare stärkas
För att stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i skolan behövs långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan forskare och skolledare. Men den här typen av samarbete uppstår inte bara, det finns ett antal kritiska aspekter att ta hänsyn till. Det visar ny forskning från Karlstads universitet. Forskningsstudien har genomförts inom ramen för ULF.
-
Arbete med samverkan i skolan
I Örnsköldsviks kommun testas nu ett digitalt verktyg som ska utveckla lärares undervisning. Projektets syfte är att hjälpa kommunen med kvalitetssäkring av deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).
-
Flygande nystart i ULF-arbetet nationellt
Den 25-26 augusti möttes för första gången ledamöterna i ULFs nya strategiska (ULF-S) respektive operativa (ULF-O) grupp. Här deltog även nya referensgruppen med lärar- och skolledarfacken. Det blev energirika och kreativa dagar med nya kompetenser – nu när både lärosäten och huvudmän finns representerade på nationell nivå. Detta bådar gott inför vårt gemensamma arbete med att permanenta ULF! På bilden: ULF-O.
-
Ny bok inspirerad av ULF-arbetet vid LTU
Praktiknära forskning har de senaste årtiondena fått större genomslagskraft på olika nivåer i det svenska skolsystemet men också vid universitet. En sådan ansats innebär att lärares, rektorers och forskares kunskaper och kompetenser tas till vara och berikar forsknings- och utvecklingsprocesser. I boken diskuteras möjligheter och utmaningar med praktiknära forskning och läsaren får ta del av berättelser och konkreta exempel från olika forsknings- och utvecklingsprojekt.
-
Ny organisation för nationell samordning 2022-2024
Vid halvårsskiftet 2022 går ULF-verksamheten in i ett nytt och avgörande skede. Den omfattande verksamhet som har bedrivits under de senaste fem åren ska förstärkas och bli reguljär. För att möjliggöra detta gemensamma arbete inrättas den 1 juli två nya grupperingar på nationell nivå: en strategisk samordningsgrupp för nationell ULF-strategi (ULF-S) och en operativ samordningsgrupp (ULF-O).
-
Fyra nya ULF-projekt har beviljats medel
Flerspråkighet i förskolan, undervisning i särskolan och teknikundervisning om hur vi kan härma smarta lösningar i naturen. Det är några av de nya praktiknära forskningsprojekt vid Göteborgs universitet som beviljats medel inom ramen för ULF.
-
Utbildningsdepartementet ser över mobiliteten mellan akademin och det omgivande samhället
Regeringskansliet har gett Utbildningsdepartementet i uppdrag att se över eventuella hinder för mobilitet mellan högskolan och andra sektorer. Mobilitet innebär i det här sammanhanget att adjungerad personal från olika delar av samhället, t.ex skolan, kan vara verksamma inom akademin och vice versa – att högskolans forskare och lärare kan tjänstgöra i skolan.
-
ULF på plats i Almedalen
Årets Almedalsvecka närmar sig och ULF kommer som vanligt att vara på plats. Den 5 juli kl. 09.45 arrangerar vi ett samtal med rubriken "ULF-forskning ger ny kunskap, höjer läraryrkets status och kvaliteten i verksamheterna". Ett flertal parter samlas för att diskutera vad som är viktigt i det nationella ULF-avtalets organisation och överenskommelser. Välkommen att vara med i Almedalen eller se sändningen online!
-
ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning
Förkortningen för ULF har under försöksverksamhetens gång förekommit i två olika tolkningar, en där U:et stått för Utbildning och en där det fått stå för Utveckling. Den Nationella samordningsgruppen har nu enats om att det är den förstnämnda och ursprungliga betydelsen som gäller.
-
Ny rapport: Ledarskap för lärande
”Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet.” Det säger redaktörerna Anja Thorsten, lektor vid Linköpings universitet, och Marcus Samuelsson, biträdande professor, Linköpings universitet, som tillsammans med medforskande lärare är författare till forskningsrapporten Ledarskap för lärande.
-
Samverkansmodell för utmaningar i det uppkopplade klassrummet
I forskningsprojektet, Utmaningar i det uppkopplade klassrummet. Rum för lärande i en digitaliserad skola, prövas en samverkansmodell som innebär att forskare, lärare och elever tillsammans kartlägger de utmaningar som uppstår i samband med klassrummens digitalisering. På sikt är förhoppningen att därigenom kunna stärka skolans utvecklingsarbete inom området. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs inom ramen för ULF.
-
Extern utvärdering av ULF klar
Nu presenteras den externa utvärderingsstudien av ULF, genomförd av ett forskarteam vid Universitetet i Sørøst-Norge. Teamet har följt och studerat ULF mellan 2018-2022, och publicerar i en slutrapport det samlade resultatet av utvärderingen. Man ger också rekommendationer för det fortsatta arbetet med samverkan kring praktiknära forskning i Sverige.
-
Växande forskningsmiljö i samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet
Hej Lisbeth Gyllander Torkildsen, Kvalitets- och utvecklingschef på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad. Ni har i samverkan med Malmö universitet börjat bygga upp en gemensam forskningsmiljö med fokus på likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola. Vad består den här forskningsmiljön av?
-
Nytt arbetssätt för språkutveckling
I det praktiknära forskningsprojektet ELSA-modellen har forskare och pedagoger tillsammans utvecklat språkutvecklande aktiviteter på förskolor. Nyligen presenterades resultatet på en dialogkonferens för att sprida arbetssättet i en av kommunerna som deltagit i projektet.
-
Skolan ska utvecklas genom samarbete – men rektorer och lärare är inte överens om förutsättningarna
Senare års skolutveckling har fokus på en utvecklad samverkan mellan verksamma i skolan och mellan skola och akademi. Ny forskning visar att rektorer och lärare inte är överens om de mest grundläggande villkoren för kvalitet i undervisningen. Däremot är båda grupperna överens om att de saknar goda förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Det visar en ny rapport från fem forskare vid Karlstads universitet. Undersökningen har genomförts inom ramen för ULF.
-
Praktikutvecklande forskning i fokus under dag 2 på konferensen Framtidens lärarutbildning
Dag 2 på Örebro universitets konferens Framtidens lärarutbildning – erfarenheter och visioner bjuder bland annat på många intressanta valbara pass för den som jobbar inom förskola och skola. Ett av passen berör praktikutvecklande forskning och genomförs som ett diskussionsforum där också en nyutgiven antologi presenteras.
-
Pressmeddelande: Slutrapport för ULF anger riktningen framåt
I dag överlämnades slutrapporten för ULF, försöksverksamheten med samverkan kring praktiknära forskning, till utbildningsminister Anna Ekström. Rapporten sammanfattar fem års utvecklingsarbete och etablering av nya samverkansmodeller mellan lärosäten och skolhuvudmän, och ger förslag som kan ligga till grund för den permanenta verksamheten.
-
Ny antologi om praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi
Under det senaste decenniet har flera myndigheter gjort riktade satsningar för att stimulera utvecklingen av förskola, skola och lärarutbildning genom att stärka den praktiknära forskningen. ULF är ett exempel på en av de större satsningar som ger möjlighet att kombinera olika typer av utbyten mellan skola och akademi. I en ny antologi behandlas utmaningar och möjligheter med denna samverkan.
-
Hallå där Yvonne Liljekvist…
…docent i matematikens didaktik vid Karlstads universitet. Du är ny projektledare för ULF-verksamheten inom Karlstads-noden. ULF är en försöksverksamhet som utvecklar praktiknära forskning i samverkan med skolhuvudmännen. Vad betyder praktiknära forskning för dig?
-
Inställd dialogkonferens
På grund av rådande pandemisituation och att de olika verksamheterna behöver prioritera den egna verksamheten är Karlstads-nodens dialogkonferensen 17 februari framflyttad till i höst. Nytt preliminärt datum är i september. Mer information kommer.
-
Örebro universitet bjuder in till konferens om framtidens lärarutbildning
Vilken utbildning behöver lärarstudenter för att kunna ge sina elever kunskap och kompetens att möta framtidens arbetsliv, bli aktiva samhällsmedborgare och ta sig an de stora samhällsutmaningarna? Den 15–16 mars bjuder Örebro universitet in till konferens på temat ”Framtidens lärarutbildning”. Konferensen är särskilt intressant för alla som arbetar inom ULF, med flera spår på temat praktiknära forskning i förskola respektive skola.
-
Nio doktorander i utbildningsvetenskap sökes till forskarskolan ROCIT
Forskarskolan ROCIT (Research On Collaboration In Teacher education) ska bidra till att arbeta fram långsiktiga och hållbara modeller för samverkan mellan huvudmän och lärosäten i och genom lärarutbildningarna. Nio doktorander antas i Utbildningsvetenskap vid Lunds universitet med placering vid något av de ingående lärosätena.
-
Sagt i årets sista rundabordssamtal: "Smart organisation vägen till likvärdighet"
Huvudmannaperspektivet var i fokus när Ifous och Nationella samordningsgruppen för ULF bjöd in till årets andra och sista rundabordssamtal om ULF-organisation 2.0. Samtalet kretsade kring de samverkande huvudmännens plats och villkor, där en röd tråd var likvärdighet och inkludering av mindre kommuner.
-
Fritidshemmets utmaningar och möjligheter
Vad händer i mötet mellan fritidshemmets tradition av upplevelsebaserad verksamhet och ett förtydligat undervisnings- och kunskapsuppdrag? Det studeras i det praktiknära forskningsprojektet ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning”.
-
Dialogkonferens inom Karlstads-noden 17 februari: Skola, lärarutbildning och forskning - hur får vi ihop det?
Den 17 februari klockan 9-15 hålls en digital dialogkonferens inom Karlstads-noden. Syftet med dialogkonferensen är att genom erfarenhetsutbyte dela och sprida nodens arbete inom praktikutvecklande forskning. Det kommer även att bli framåtblickar och diskussioner om vad som händer med ULF efter 2021.
-
Skolhuvudmän bjuds in till årets sista nationella samling
Den 15 december genomförs ännu ett rundabordssamtal om den ULF-organisation som ska vara på plats 2025. Denna gång är det främst försöksverksamhetens skolhuvudmän som samlas för att diskutera. Medarrangör är det fristående forskningsinstitutet Ifous.
-
Forskarsamarbete i Laxå ledde till Årets hållbara förskola: ”Fantastiskt roligt”
2019 inledde lektor Sara Frödén det praktiknära forskningsprojektet "Hållbar och likvärdig skola" på förskolorna i Laxå. Nu prisas en av skolorna, Jordgubben, som Årets hållbara förskola i Håll Sverige Rents rikstävling.
– Det här priset visar att praktiknära forskning är viktigt och kan bidra till utvecklandet av pedagogiska verksamheter, säger Sara Frödén. -
Den internationella konferensen researchED i Haninge 4 december
Den internationella konferensen researchED återvänder till Skandinavien och Haninge där den kommer att samla lärare, forskare och många andra som är intresserade av skolutveckling och den senaste utbildningsvetenskapliga forskningen. Haninge kommun arrangerar en virtuell, fullspäckad dag med en lång lista föreläsare från hela världen. ULF är väl synligt i programmet bland annat genom en presentation av K-ULF-projektet.
-
Se ULF-samtal från årets bokmässa
Ta del av ett samtal om praktikutvecklande forskning och hur samarbetet mellan forskningen och skolan verkligen kan se ut.
-
Ny rapport: RUC:s potential som arena för universitetets samverkansuppgift
RUC (Regionalt utvecklingscentrum) eller motsvarande verksamhet har stor potential att fungera som en arena i lärosätenas samverkansuppgift. Dock finns det olika förutsättningar, funktioner och roller för samverkan bland landets regionala utvecklingscentrum, vilket medför framtida utmaningar och behov. Det visar en nyligen publicerad rapport inom den strategiska satsningen Framtidens lärarutbildning vid Örebro universitet.
-
Doktorander till forskarskolan ROCIT sökes!
Vill du vara med och utveckla svensk lärarutbildning och skola? Nu i december kommer nio doktorandtjänster till forskarskolan ROCIT att annonseras.
-
Forskare och lärare i samverkan för en bättre religionsundervisning
Hur väcker man intresse för religionsfrågor hos en grupp elever med ett sekulärt perspektiv? Hur skapar man förståelse för andras livsåskådningar? I en forskningscirkel genomförd inom ULF har sju lärare i religionskunskap i Uppsala kommun studerat och utvecklat sin didaktik med hjälp av en forskare från Uppsala universitet. Resultatet är sju projekt där lärarna testar nya grepp och infallsvinklar i undervisningen.
-
Noder och nationell samordning i centrum i rundabordssamtal nära mållinjen
Framtidens noder diskuterades när SUHF och ULF bjöd in till rundabordssamtal den 13 oktober. Man tittade även på en ny modell för nationell samordning som kan träda i kraft 2025 – ett förslag som vann stort stöd hos närvarande parter. Cirka 60 personer deltog i samtalet, där de flesta kom från lärosätessidan men representation också fanns från nationella intressenter som Ifous och SKR.
-
Ny antologi om akademisering av lärares arbete
I september presenterades antologin Skola på vetenskaplig grund i praktiken – akademisering av lärares arbete. Den handlar om Piteå kommuns arbete med att skapa förutsättningar för att uppfylla skollagens krav på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
-
Uppdrag som koordinator för forskarskolan ROCIT
-
Ny bedömningskommitté i Göteborgs-noden
Under första halvan av hösten har det varit möjligt för forskare vid Göteborgs universitet att ansöka om ULF-medel för praktiknära forskning. Nu är ansökningarna inne och det är också klart vilka som kommer sitta i bedömningskommittén och avgöra vilka av ansökningarna som har störst potential att bli lyckade projekt.
-
Seminarieserier om undervisningsutvecklande forskning
Hallå där ULF-aktiva Anja Thorsten, lektor vid Linköpings universitet. Du sitter i styrelsen för FUUF, Föreningen för UndervisningsUtvecklande ämnesdidaktisk Forskning, som erbjuder flera olika seminarieserier om undervisningsutvecklande forskning.
-
Nytt forskningsprojekt: Förskollärares ansvars- och ledarskapsuppdrag
Karlstads universitet och Bengtsfors kommun har tecknat en överenskommelse för att tillsammans utforska förskollärares ansvars- och ledarskapsuppdrag. Det övergripande syftet är att arbeta med professionsutveckling på vetenskaplig grund och med beprövad erfarenhet – men det är förskollärarnas frågor och idéer som ska styra innehållet. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs inom ramen för ULF.
A prima vista – möjligheter och utmaningar med praktiknära forskningsprojekt i musikpedagogik
2020-09-08
Genom att videoobservera musiklärare under musiklektioner med elever har forskare på Kungliga Musikhögskolan analyserat undervisningen med fokus på normkritik, digitalisering, ledarskap och musikupplevelser – kunskap som lärarna sedan tagit med tillbaka ut i praktiken för att förbättra och förnya undervisningen. Inom försöksverksamheten ULF har man så fått fram värdefull information kring lärares och lektorers upplevelser av att vara delaktiga i praktiknära forskning.

Hösten 2020 går ULF-samarbetet mellan Kungliga Musikhögskolan och Eskilstuna kommun in på sitt tredje och sista år. Modellen som har prövats har gått ut på att musiklärare som varit intresserade av att delta i projektet under hösten 2018 tillsammans har brainstormat fram fyra områden som är intressanta att beforska.
- Vi bjöd in musiklärare i Eskilstuna till ett möte där vi spånande fram uppslag. Vi ville veta vad de ville förändra, utveckla och förbättra i sitt jobb. Musikhögskolans lektorer och lärarna vaskade sedan fram fyra fokusområden, säger Anna Backman Bister, KMH:s projektledare inom ULF.
Dessa fyra områden var:
- Musikundervisning och normer – ett normkritiskt förhållningssätt i musikundervisning
- Digitaliseringen av musikundervisningen
- Musikundervisning i grundsärskola och träningsskola
- Musikundervisning och anpassningar/särskilt stöd

och lektor i musikpedagogik.
Medel söktes från ULF för att fyra musiklärare skulle kunna delta i projektet med forskning som en strimma i vardagen, där de skulle ha 10 % nedsättning i tjänst för att arbeta med detta. De matchades sedan ihop med varsin lektor i musikpedagogik som också hade 10 % arbetstid i projektet för att tillsammans bli små satelliter eller forskargrupper som kunde lägga upp ett mindre aktionsforskningsprojekt i sina egna klassrum. Det visade sig att två av lärarna gärna ville arbeta tillsammans med kollegialt lärande, varför en femte lärare tillfrågades.
- Det var inga problem att hitta lärare som ville vara med, berättar Anna.
Deltagaren Maria Steen uttryckte det så här:
- När frågan om deltagande i ULF-projektet kom var den avgörande faktorn att jag fick möjligheten att jobba tillsammans med Carna, som också är min kollega till vardags. Att få inblick i forskarvärlden, att utvecklas som lärare och att synliggöra musikämnet, var andra bidragande faktorer. Projektet har gett oss möjligheten till djupare reflektion kring vår profession och vår undervisning och inspiration att jobba vidare.

Under läsåret 2019/2020 har sedan dessa mindre aktionsforskningsprojekt genomförts, med viss justering av temana. Musikundervisningen i grundsärskola och träningsskola ersattes av ”ledarskap i musikklassrummet”, och ”Musikundervisning och anpassningar/särskilt stöd” ersattes av ”musikupplevelser och musikalisk kunskapsutveckling”. Detta helt beroende av de lärares intresseområden som till sist blev de aktiva lärarna i projektet. Lektorns roll i projektet har varit att stödja musiklärarna i att genomföra ett forskningsprojekt utifrån sina egna intresseområden.
- Tanken har byggt på att försöka fånga upp de frågor som finns i praktiken för att beforska dem, ett slags bottom-up princip som också är vanlig inom t.ex. aktionsforskning och som vi uppfattar ligger i linje med ULF-verksamhetens mål, förklarar Anna Backman Bister.
Ny antologi presenterar resultaten
Vårterminen 2020 påbörjades arbetet med en antologi om ULF-samverkansprojektet mellan KMH och Eskilstuna kommun, som färdigställs under hösten 2020. Antologin heter A prima vista – möjligheter och utmaningar med praktiknära forskningsprojekt i musikpedagogik och Anna Backman Bister och Mikael Persson är redaktörer. Anna Backman Bister har även varit projektledare för projektet. De fyra delprojekten representeras av varsitt kapitel som respektive lärar- och lektorspar har skrivit tillsammans. Där beskrivs projektens metod, genomförande, resultat, vad deltagarna lärt sig och hur lärare och lektorer upplevt det hela.
- Under arbetet med projektet har vi vid ett flertal tillfällen återkommit till att det finns etiska frågor som särskilt uppstår i samband med praktiknära forskning, vilka vi inte tycker att det idag finns tydliga riktlinjer för hur man ska hantera. I antologin ägnas dessa frågar ett eget kapitel och vi lyfter frågan om ett behov av uppdaterade etiska riktlinjer för praktiknära skolforskning, om den skulle permanentas, säger Anna Backman Bister.
I antologin finns även ett kapitel som bygger på intervjuer och enkäter med skolledare och administrativ personal som varit berörda av projektet, där man kan hämta kunskaper om vad som rent administrativt och organisatoriskt behöver tänkas på om man vill genomföra ett praktiknära forsknings- och samverkansprojekt.
De fem musiklärarna som deltagit i projektet har skrivit ett eget kapitel där de samlat sina erfarenheter av att delta i ett sådant här projekt. Mirjam Broers är en av dem:
- Skälet till att jag deltog i ULF-forskningsprojektet var att jag tyckte det lät intressant med ett forskningsprojekt som riktar sitt ljus på musikundervisningen. Med de nya kunskaperna om forskning i minnet genom min distansutbildning för Vidareutbildning Av Lärare (VAL) hos Stockholms Universitet 2018 kändes det nästan som ett naturligt nästa steg att gå med i ULF:s forskningsprojekt. Jag anser att det är viktig att vidareutveckla sig i sin yrkesroll och stå öppen för till exempel nya pedagogiska metoder, läromedel eller resultat från forskning.
I samma kapitel har dessa musiklärare också samlat konkreta tips för att lyckas med ett praktiknära forskningsprojekt - bara det gör den väl intressant att läsa?
Kontakt: Anna Backman Bister, lektor i musikpedagogik på Kungliga Musikhögskolan