"Jag blev eld och lågor" - Professor omvandlade skolans satsning på nyanlända tjejer till praktiknära forskning

2020-05-04

De nyanlända tonårstjejerna behöver extra stöd för att lyckas nå målen i ämnet idrott och hälsa. Det insåg två lärare när de såg hur deras elever hade svårt för att hoppa, krypa, balansera -  och vinkla ut fötterna. Det som började som ett tidsbestämt projekt för att förbättra rörelseförmågan är nu praktiknära forskning vid Örebro universitet, med en examensuppsats som första steg.

Jätteroligt! Mayas Alsagher har inte svårt att sätta ord på sin entusiasm. För henne har rörelseträningen gett henne kraft att klara andra lektioner, förutom själva glädjen i att röra sig. Forskaren Marie Öhman blir assisterad i hinderbanan. Foto: Kicki Nilsson /Icon Photography

- Det som händer ute i skolorna är utgångspunkten för praktiknära forskning. Just den här nya kunskapen om rörelseförmåga berättar om verkligheten idag och jag vill att vi använder den kunskapen för att stärka lärarutbildningen, säger Marie Öhman, professor i idrottsvetenskap och den forskare som fångade upp projektet på Alléskolan i Hallsberg.

Maria Wahlström och Lisa Broadley är lärare i idrott och hälsa på Alléskolan:

- Vi märkte att de nyanlända tjejerna inte hade samma förutsättningar som killarna att nå målen i idrott och hälsa eftersom de hade sämre motoriska färdigheter. Ändå ska de bedömas för sin rörelseförmåga, berättar Maria Wahlström.

-Vi som lärare ska sätta betyg och såg hur mycket av grundläggande motorik som tjejerna saknade och insåg att vi måste göra något, säger Lisa Broadley.

Riktad insats för nyanlända tjejer
Detta ”något” blev genom pengar från Skolverket en riktad insats för nyanlända flickor, som startade hösten 2018 och har pågått under 1,5 år. Maria Wahlström och Lisa Broadley passade på att berätta om sitt projekt när Marie Öhman kom på VFU-besök till Alléskolan, om sitt arbete med intervjuer, test av olika moment, dokumentation och video.

- Jag blev eld och lågor. Maria och Lisa hade redan gjort empirin och hade magkänslan att insatsen var väldigt lyckad. Nu var det tillfälle för oss som forskare att systematisera och ta det vidare, säger Marie Öhman.

Det första steget var att lärarstudenten Ida-Lie Heljeberg valde att skriva sin uppsats på avancerad nivå om insatsen. Att involvera studenter stämmer överens med inriktningen på den praktiknära forskningen inom försöksverksamheten ULF.

- Jag var sedan tidigare intresserad av arbetet med nyanlända elever i skolan och uppsatsen gav mig möjlighet att lära mig mer. Som student önskar jag mer utbildning i hur man som lärare kan arbeta med denna elevgrupp, den verklighet vi kommer att möta, säger Ida-Lie Heljeberg.

Uppsatsen, som fick VG, är nu utgångspunkt för vidare forskning.

- Ida-Lie har kartlagt och fått fram intressanta resultat som vi måste forska vidare på, säger Marie Öhman.

Hon planerar bland annat workshops på lärarutbildningen vid Örebro universitet och att sprida kunskapen i olika kanaler. Allt med det slutliga målet att göra konkret nytta i skolan.

Lärarstudenten Ida-Lie Heljeberg, till höger, gjorde sin examensuppsats om den "praktiska stödstugan för nyanlända flickors röresleförmåga". Den blev det första steget i den praktiknära forskningen utifrån insatsen på Alléskolan. Foto: Kicki Nilsson /Icon Photography

Forskning om vikten av rörelseförmåga
Den här praktiknära forskningen handlar om rörelse, en förmåga som hos små barn handlar om att utveckla kroppen i lek - att hoppa, springa, balansera, klättra, göra kullerbyttor och kanske delta i organiserad idrott. Tonåringen som inte haft den möjlighet saknar grundmotoriken. För lärarna Maria Wahlström och Lisa Broadley är rörelseförmågan grundläggande för individen. Stöd i motorik borde vara lika självklart som stöd i matte, svenska och engelska anser de.

- Vi arbetar med ökad måluppfyllelse. Om eleverna når målen i idrott så ger det större möjligheter att klara de andra ämnena och att få ett hälsosamt liv. För vi vet vilka effekter det ger allmänt om man är fysiskt aktiv, säger Maria Wahlström.

Gruppen av nyanlända tjejer som finns på plats denna tisdag i början av mars vittnar om vilken förändring lektionerna i rörelse inneburit för dem.

- Det är stor skillnad för mig. Innan ville jag bara sova på lektionerna. Om jag rör mig på morgonen blir jag aktiv under hela dagen och följer med på andra lektioner, säger Mayas Alsagher, 18 år, med Syrien som hemland.

Dagens pass är en hinderbana med bland annat balansgång, slalombana, hopp och rörelseövningar – i full fart. Övningarna har betytt mycket för Boshra Machargah:

- Vi hade idrott i skolan i Syrien, men promenerade bara. Det var möjligt att till exempel spela fotboll, men då i en klubb. För mig betyder detta att jag vill vara i skolan. Och jag blir smartare, säger hon.

En övning i passet är alltså att vinkla ut fötterna. Hur obetydlig den förmågan än kan verka för den oinvigde så är den avgörande för att bli godkänd i ämnet idrott och hälsa. Det krävs vinklade fötter för att kunna lära sig simma.

Maria Elisson/Örebro universitet
 


Örebro universitet satsar på praktiknära forskning

Framtidens lärarutbildning är en strategisk satsning vid Örebro universitet med syfte att utveckla en lärarutbildning av hög kvalitet som svarar mot både nuvarande och framtida behov. I denna satsning är praktiknära forskning ett delprojekt som till stor del bedrivs inom ramen för försöksverksamheten ULF.

Vid universitetet pågår en rad praktiknära forskningsprojekt, från förskolan upp till gymnasieskolan.