"Jag blev eld och lågor" - Professor omvandlade skolans satsning på nyanlända tjejer till praktiknära forskning

Etikfrågorna inom praktiknära skolforskning påverkar alla nivåer, både på systemnivå och på en enskild skolenhet. När etikprövningslagen nu ska utredas, är det viktigt att belysa hur ULF-forskning skiljer sig från viss annan forskning.

”Förhoppningen är att bidra till att identifiera otydligheter och skapa en gemensam syn på tolkningar och kunskapsbehov”, säger Maria Andrée om det rundabordssamtal om etikfrågor som nu arrangeras. 

Jesper Boesen, samverkanschef och forskningsmiljöledare, vid JU lyfte vid Göteborgsnodens konferens vikten av att lärosätena och skolhuvudmän närmar sig varandra genom ULF-avtal. Lyssna till fler deltagare nedan.

Skolminister Lotta Edholm inledningstalade på skolkonferensen researchED och underströk vikten av ULF. Se hela inledningstalet här.

Frivillighet, styrning, fritidsaktiviteter och fri tid kännetecknar verksamheten i fritidshem. Att kombinera detta skapar dilemman hos lärarna. Det visar en forskningsstudie från Karlstads universitet.

”Vi, skola och akademi, behöver arbeta nära tillsammans och ha djup respekt för varandras olika kunskaper. Först då, genom äkta samverkan i ögonhöjd, kan ny kunskap växa fram.” Det säger Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och ordförande för den nationella operativa samordningsgruppen för ULF.

En forskningscirkel blev till ett föredrag på en forskningskonferens, för att sedan bli en workshop för alla lågstadielärare i Enköpings kommun. Ett ULF-projekt om funktionellt skrivande ger ringar på vattnet när fler lärare involveras.

Glesbygdsskolenätverket tillkom genom att lärarna Jenny Sjöström och Josefin Öberg kontaktade Gerd Pettersson, lektor vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet. För att bygga upp nätverket fick de ULF-medel från Umeå universitet.

Arbetet med att ta fram ett nationellt ULF-avtal är inne på sluttampen. Under ULF Bazaren samlades många synpunkter in som nu ska göra avtalet inkluderande och att det inte tappar den lokala förankringen.

NTI Gymnasiet i Uppsala har sedan 2018 deltagit i ULF. I dag deltar 38 programmeringslärare på 17 av NTI:s gymnasieskolor i ett nationellt forskningssamarbete, vilket ger dem möjlighet att bedriva praktiknära didaktisk forskning inom programmering.

Monica Sonde vid Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver om hur kommunerna involveras i arbetet med ULF och hur vi kan få en skola på vetenskaplig grund.

Uppdraget handlar om att följa och dokumentera det nationella arbetet med att ta fram ett ULF-avtal. Till utredare har Lars Haikola utsetts.

I förslaget om ett nationellt professionsprogram lyfter regeringen ULF-avtalen. Både som förebild för samverkan, men också som en del i kompetensutvecklingen.

Vid den nationella ULF Bazaren lyfts värdefulla erfarenheter och perspektiv från lärosäten och huvudmän. De tas nu med i den fortsatta processen att ta fram det nya nationella ULF-avtalet.

På Musikhögskolan i Malmö finns sedan länge upparbetade vägar för ULF-forskning i ett nära samarbete med skolorna. Nu finns även doktorander och postdoktorer inom ULF-forskning. Näst på tur är att starta en webbplattform där fler skolor ska kunna plocka frukterna av ULF-forskning.

Hur kan skolor och lärarutbildningar använda casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum? Den frågan har vi i det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning fördjupat oss i.

Varför behövs ett nationellt ULF-avtal? Och hur skapar vi de bästa förutsättningarna för ULF-forskning? Under Almedalsveckan sommaren 2022 arrangerades ett panelsamtal som svarar på dessa frågor. Se det här.

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen. Att finna tid och utrymme för den här sortens kollegialt samarbete är inte alltid lätt. Däremot kan utvecklingspedagoger i kommunen med rätt ämneskompetens bidra till både stöd och legitimering av forskningsbaserat utvecklingsarbete.

Lärosäten runt om i Europa kommer att få lyssna till en presentation om ULF av representanter vid Göteborgs universitet och Göteborgs stad.

På den nationella Bazaren 15 december ska ett första utkast till nationellt ULF-avtal diskuteras och det ska fånga vad ULF ska åstadkomma i framtiden.

Under fredagen bjöd Stockholms universitet med skolhuvudmän in till Uppsalanodens ULF Bazar. Samtalet fokuserade på forskningsfrågor, hur de kan tas fram och hur de blir relevanta för de som arbetar i skolan.

För att stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i skolan behövs långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan forskare och skolledare. Men den här typen av samarbete uppstår inte bara, det finns ett antal kritiska aspekter att ta hänsyn till. Det visar ny forskning från Karlstads universitet. Forskningsstudien har genomförts inom ramen för ULF.

I Örnsköldsviks kommun testas nu ett digitalt verktyg som ska utveckla lärares undervisning. Projektets syfte är att hjälpa kommunen med kvalitetssäkring av deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).

Den 25-26 augusti möttes för första gången ledamöterna i ULFs nya strategiska (ULF-S) respektive operativa (ULF-O) grupp. Här deltog även nya referensgruppen med lärar- och skolledarfacken. Det blev energirika och kreativa dagar med nya kompetenser – nu när både lärosäten och huvudmän finns representerade på nationell nivå. Detta bådar gott inför vårt gemensamma arbete med att permanenta ULF! På bilden: ULF-O.

Praktiknära forskning har de senaste årtiondena fått större genomslagskraft på olika nivåer i det svenska skolsystemet men också vid universitet. En sådan ansats innebär att lärares, rektorers och forskares kunskaper och kompetenser tas till vara och berikar forsknings- och utvecklingsprocesser. I boken diskuteras möjligheter och utmaningar med praktiknära forskning och läsaren får ta del av berättelser och konkreta exempel från olika forsknings- och utvecklingsprojekt.

Vid halvårsskiftet 2022 går ULF-verksamheten in i ett nytt och avgörande skede. Den omfattande verksamhet som har bedrivits under de senaste fem åren ska förstärkas och bli reguljär. För att möjliggöra detta gemensamma arbete inrättas den 1 juli två nya grupperingar på nationell nivå: en strategisk samordningsgrupp för nationell ULF-strategi (ULF-S) och en operativ samordningsgrupp (ULF-O).

Flerspråkighet i förskolan, undervisning i särskolan och teknikundervisning om hur vi kan härma smarta lösningar i naturen. Det är några av de nya praktiknära forskningsprojekt vid Göteborgs universitet som beviljats medel inom ramen för ULF.

Regeringskansliet har gett Utbildningsdepartementet i uppdrag att se över eventuella hinder för mobilitet mellan högskolan och andra sektorer. Mobilitet innebär i det här sammanhanget att adjungerad personal från olika delar av samhället, t.ex skolan, kan vara verksamma inom akademin och vice versa – att högskolans forskare och lärare kan tjänstgöra i skolan.

Förkortningen för ULF har under försöksverksamhetens gång förekommit i två olika tolkningar, en där U:et stått för Utbildning och en där det fått stå för Utveckling. Den Nationella samordningsgruppen har nu enats om att det är den förstnämnda och ursprungliga betydelsen som gäller. 

”Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet.” Det säger redaktörerna Anja Thorsten, lektor vid Linköpings universitet, och Marcus Samuelsson, biträdande professor, Linköpings universitet, som tillsammans med medforskande lärare är författare till forskningsrapporten Ledarskap för lärande.   

I forskningsprojektet, Utmaningar i det uppkopplade klassrummet. Rum för lärande i en digitaliserad skola, prövas en samverkansmodell som innebär att forskare, lärare och elever tillsammans kartlägger de utmaningar som uppstår i samband med klassrummens digitalisering. På sikt är förhoppningen att därigenom kunna stärka skolans utvecklingsarbete inom området. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs inom ramen för ULF.

Nu presenteras den externa utvärderingsstudien av ULF, genomförd av ett forskarteam vid Universitetet i Sørøst-Norge. Teamet har följt och studerat ULF mellan 2018-2022, och publicerar i en slutrapport det samlade resultatet av utvärderingen. Man ger också rekommendationer för det fortsatta arbetet med samverkan kring praktiknära forskning i Sverige.

Hej Lisbeth Gyllander Torkildsen, Kvalitets- och utvecklingschef på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad. Ni har i samverkan med Malmö universitet börjat bygga upp en gemensam forskningsmiljö med fokus på likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola. Vad består den här forskningsmiljön av?

I det praktiknära forskningsprojektet ELSA-modellen har forskare och pedagoger tillsammans utvecklat språkutvecklande aktiviteter på förskolor. Nyligen presenterades resultatet på en dialogkonferens för att sprida arbetssättet i en av kommunerna som deltagit i projektet.

Senare års skolutveckling har fokus på en utvecklad samverkan mellan verksamma i skolan och mellan skola och akademi. Ny forskning visar att rektorer och lärare inte är överens om de mest grundläggande villkoren för kvalitet i undervisningen. Däremot är båda grupperna överens om att de saknar goda förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Det visar en ny rapport från fem forskare vid Karlstads universitet. Undersökningen har genomförts inom ramen för ULF.

Dag 2 på Örebro universitets konferens Framtidens lärarutbildning – erfarenheter och visioner bjuder bland annat på många intressanta valbara pass för den som jobbar inom förskola och skola. Ett av passen berör praktikutvecklande forskning och genomförs som ett diskussionsforum där också en nyutgiven antologi presenteras.

I dag överlämnades slutrapporten för ULF, försöksverksamheten med samverkan kring praktiknära forskning, till utbildningsminister Anna Ekström. Rapporten sammanfattar fem års utvecklingsarbete och etablering av nya samverkansmodeller mellan lärosäten och skolhuvudmän, och ger förslag som kan ligga till grund för den permanenta verksamheten.

Under det senaste decenniet har flera myndigheter gjort riktade satsningar för att stimulera utvecklingen av förskola, skola och lärarutbildning genom att stärka den praktiknära forskningen. ULF är ett exempel på en av de större satsningar som ger möjlighet att kombinera olika typer av utbyten mellan skola och akademi. I en ny antologi behandlas utmaningar och möjligheter med denna samverkan. 

…docent i matematikens didaktik vid Karlstads universitet. Du är ny projektledare för ULF-verksamheten inom Karlstads-noden. ULF är en försöksverksamhet som utvecklar praktiknära forskning i samverkan med skolhuvudmännen. Vad betyder praktiknära forskning för dig?

På grund av rådande pandemisituation och att de olika verksamheterna behöver prioritera den egna verksamheten är Karlstads-nodens dialogkonferensen 17 februari framflyttad till i höst. Nytt preliminärt datum är i september. Mer information kommer.

Vilken utbildning behöver lärarstudenter för att kunna ge sina elever kunskap och kompetens att möta framtidens arbetsliv, bli aktiva samhällsmedborgare och ta sig an de stora samhällsutmaningarna? Den 15–16 mars bjuder Örebro universitet in till konferens på temat ”Framtidens lärarutbildning”. Konferensen är särskilt intressant för alla som arbetar inom ULF, med flera spår på temat praktiknära forskning i förskola respektive skola.

Forskarskolan ROCIT (Research On Collaboration In Teacher education) ska bidra till att arbeta fram långsiktiga och hållbara modeller för samverkan mellan huvudmän och lärosäten i och genom lärarutbildningarna. Nio doktorander antas i Utbildningsvetenskap vid Lunds universitet med placering vid något av de ingående lärosätena.

Huvudmannaperspektivet var i fokus när Ifous och Nationella samordningsgruppen för ULF bjöd in till årets andra och sista rundabordssamtal om ULF-organisation 2.0. Samtalet kretsade kring de samverkande huvudmännens plats och villkor, där en röd tråd var likvärdighet och inkludering av mindre kommuner. 

Vad händer i mötet mellan fritidshemmets tradition av upplevelsebaserad verksamhet och ett förtydligat undervisnings- och kunskapsuppdrag? Det studeras i det praktiknära forskningsprojektet ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning”.

Den 17 februari klockan 9-15 hålls en digital dialogkonferens inom Karlstads-noden. Syftet med dialogkonferensen är att genom erfarenhetsutbyte dela och sprida nodens arbete inom praktikutvecklande forskning. Det kommer även att bli framåtblickar och diskussioner om vad som händer med ULF efter 2021.

Den 15 december genomförs ännu ett rundabordssamtal om den ULF-organisation som ska vara på plats 2025. Denna gång är det främst försöksverksamhetens skolhuvudmän som samlas för att diskutera. Medarrangör är det fristående forskningsinstitutet Ifous. 

2019 inledde lektor Sara Frödén det praktiknära forskningsprojektet "Hållbar och likvärdig skola" på förskolorna i Laxå. Nu prisas en av skolorna, Jordgubben, som Årets hållbara förskola i Håll Sverige Rents rikstävling.
– Det här priset visar att praktiknära forskning är viktigt och kan bidra till utvecklandet av pedagogiska verksamheter, säger Sara Frödén.

Den internationella konferensen researchED återvänder till Skandinavien och Haninge där den kommer att samla lärare, forskare och många andra som är intresserade av skolutveckling och den senaste utbildningsvetenskapliga forskningen. Haninge kommun arrangerar en virtuell, fullspäckad dag med en lång lista föreläsare från hela världen. ULF är väl synligt i programmet bland annat genom en presentation av K-ULF-projektet. 

Ta del av ett samtal om praktikutvecklande forskning och hur samarbetet mellan forskningen och skolan verkligen kan se ut.