DEBATT: Hög tid att ge skolhuvudmän och lärarutbildningar rimliga förutsättningar att stärka utveckling, lärande och forskning

2019-07-05


En förutsättning för att svensk skola ska uppnå hög kvalitet är att både lärare och forskare är väl förankrade i en gemensam kunskapsbas som är grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det anser företrädare för regeringsuppdraget ULF-avtal, som arbetar för att få till långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan lärosäten, huvudmän och skolor.

Skolan ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund. Det innebär att lärare och förskollärare ska basera sin yrkesutövning på forskning. Vi vet att forskning som tar utgångspunkt i professionens frågeställningar ökar förutsättningarna för hög kvalitet i yrkesutövningen. Försöksverksamheten ULF arbetar därför med att ta fram modeller som stödjer en nära samverkan mellan skolor och lärosäten när det gäller forskning och utveckling. Modeller som tar vara på befintlig kunskap när förbättrings- och förändringsarbeten liksom nya forskningsprojekt initieras.

För att uppnå hög kvalitet i skolan, men även i lärarutbildningens olika delar, är det viktigt att professionen – lärare och skolledare – själva har möjligheter att delta i kunskapsproduktionen. Detta kan de göra på flera olika sätt, till exempel i formuleringen av frågeställningar eller i den faktiska forskningsprocessen. Inte minst ska disputerade lärare kunna fortsätta som lärare i skolan och delta aktivt inom forskningen. De senaste årens utveckling visar att det finns möjliga lösningar och att vi är på rätt väg. För att samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän ska hålla över tid, och för att resultat och erfarenheter ska komma professionen och lärarutbildningarna till del, behövs det utöver långsiktiga samverkansmodeller även en nationell samsyn och ökade forskningsresurser.

Inom det medicinska området finns det sedan länge ett nationellt ALF-avtal (Avtal om Läkarutbildning och Forskning) mellan staten och sju regioner. Avtalet har möjliggjort ett nära samarbete mellan läkarutbildning, klinisk forskning och hälso- och sjukvården, vilket har utvecklat alla delar. En liknande men något annorlunda uppbyggd satsning har även vuxit fram inom vårdsektorn. Försöksverksamheten ULF (Utveckling, Lärande, Forskning) har denna akronym för att peka på ALF-avtalet. Lärarutbildningen är dock betydligt mer omfattande och konstruktionen av ett kommande ULF-avtal behöver därför se delvis annorlunda ut, vilket är en uppgift för försöksverksamheten som pågår till 2021 att utreda och föreslå. Men att skolhuvudmän och lärosätena ska arbeta nära tillsammans är centralt.

Sammanfattningsvis anser vi att:

  • Lärosätena och skolhuvudmännen behöver få förtroende och förutsättningar att tillsammans stärka läraryrkets kunskapsbas
  • Tjänster för disputerade lärare behöver inrättas och utformas så att de kan vara verksamma både vid lärosäten och i skolor
  • Utbildningen i skolan och lärarutbildningarna ska stärkas genom professionens aktiva medverkan i hela forskningsprocessen.

En viktig grundförutsättning för att möjliggöra denna helt nödvändiga utveckling av utbildningarna är att forskningsresurserna ökar så att de står i paritet med lärarutbildningarnas omfattning.  

Maria Jarl, Göteborgs universitet                       Elisabet Nihlfors, Uppsala universitet

Jessica Eriksson, Karlstads universitet               Johan Lithner, Umeå universitet

Företrädare för den nationella samordningsgruppen för försöksverksamheten

Nyheter

Prenumerera på vårt nyhetsbrev! 
Nyhetsbrevet kommer cirka en gång i månaden och innehåller alla nyheter kring ULF-avtal.

Anmäl dig till nyhetsbrevet här!

DEBATT: Hög tid att ge skolhuvudmän och lärarutbildningar rimliga förutsättningar att stärka utveckling, lärande och forskning

2019-07-05


En förutsättning för att svensk skola ska uppnå hög kvalitet är att både lärare och forskare är väl förankrade i en gemensam kunskapsbas som är grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det anser företrädare för regeringsuppdraget ULF-avtal, som arbetar för att få till långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan lärosäten, huvudmän och skolor.

Skolan ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund. Det innebär att lärare och förskollärare ska basera sin yrkesutövning på forskning. Vi vet att forskning som tar utgångspunkt i professionens frågeställningar ökar förutsättningarna för hög kvalitet i yrkesutövningen. Försöksverksamheten ULF arbetar därför med att ta fram modeller som stödjer en nära samverkan mellan skolor och lärosäten när det gäller forskning och utveckling. Modeller som tar vara på befintlig kunskap när förbättrings- och förändringsarbeten liksom nya forskningsprojekt initieras.

För att uppnå hög kvalitet i skolan, men även i lärarutbildningens olika delar, är det viktigt att professionen – lärare och skolledare – själva har möjligheter att delta i kunskapsproduktionen. Detta kan de göra på flera olika sätt, till exempel i formuleringen av frågeställningar eller i den faktiska forskningsprocessen. Inte minst ska disputerade lärare kunna fortsätta som lärare i skolan och delta aktivt inom forskningen. De senaste årens utveckling visar att det finns möjliga lösningar och att vi är på rätt väg. För att samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän ska hålla över tid, och för att resultat och erfarenheter ska komma professionen och lärarutbildningarna till del, behövs det utöver långsiktiga samverkansmodeller även en nationell samsyn och ökade forskningsresurser.

Inom det medicinska området finns det sedan länge ett nationellt ALF-avtal (Avtal om Läkarutbildning och Forskning) mellan staten och sju regioner. Avtalet har möjliggjort ett nära samarbete mellan läkarutbildning, klinisk forskning och hälso- och sjukvården, vilket har utvecklat alla delar. En liknande men något annorlunda uppbyggd satsning har även vuxit fram inom vårdsektorn. Försöksverksamheten ULF (Utveckling, Lärande, Forskning) har denna akronym för att peka på ALF-avtalet. Lärarutbildningen är dock betydligt mer omfattande och konstruktionen av ett kommande ULF-avtal behöver därför se delvis annorlunda ut, vilket är en uppgift för försöksverksamheten som pågår till 2021 att utreda och föreslå. Men att skolhuvudmän och lärosätena ska arbeta nära tillsammans är centralt.

Sammanfattningsvis anser vi att:

  • Lärosätena och skolhuvudmännen behöver få förtroende och förutsättningar att tillsammans stärka läraryrkets kunskapsbas
  • Tjänster för disputerade lärare behöver inrättas och utformas så att de kan vara verksamma både vid lärosäten och i skolor
  • Utbildningen i skolan och lärarutbildningarna ska stärkas genom professionens aktiva medverkan i hela forskningsprocessen.

En viktig grundförutsättning för att möjliggöra denna helt nödvändiga utveckling av utbildningarna är att forskningsresurserna ökar så att de står i paritet med lärarutbildningarnas omfattning.  

Maria Jarl, Göteborgs universitet                       Elisabet Nihlfors, Uppsala universitet

Jessica Eriksson, Karlstads universitet               Johan Lithner, Umeå universitet

Företrädare för den nationella samordningsgruppen för försöksverksamheten

Senast uppdaterad: 2023-09-11