Framåt för praktiknära forskning i förskola och skola i Göteborgsregionen

2023-12-12

I praktiknära ULF-forskning möts lärare och forskare med ett gemensamt mål – att utveckla undervisningen och utbildningen på vetenskaplig grund. ULF-avtalet ska öka samverkan mellan skolan och akademin, för att stärka skolutvecklingsarbetet. Efter en fyraårig försöksperiod ska avtalet nu bli en permanent resurs. Vilka erfarenheter och lärdomar tar Göteborgsregionens kommuner och Göteborgs universitet med sig framåt? Och vad säger rektorer och lärare som deltagit? Blir det någon skolutveckling?

kvinna står framför en whiteboardtavla och pratar med en sittande elev

Artikeln publicerades ursprungligen på Lärtorget.

– Forskning för och med skolan är det som behövs. Det skapas i nära samarbete lokalt där man bygger erfarenheter och kunskap tillsammans. Det finns ingen annan väg att gå om vi ska få utbildning på vetenskaplig grund, säger Annika Hellström, kvalitetschef på Grundskoleförvaltningen i Göteborgs Stad.

År 2017 startade en nationell försöksverksamhet kring praktiknära skolforskning, det så kallade ULF-avtalet. ULF står för utbildning, lärande, forskning. Sedan starten har 25 högskolor och universitet samt omkring 200 skolhuvudmän deltagit och prövat olika modeller för att samarbeta. I den lokala Göteborgsnoden, där Göteborgs universitet och Göteborgsregionens tretton kommuner ingår, har fokus legat på att stärka praktiknära forskning utifrån förskolans och skolans behov.

I Göteborgs Stad har hittills fem praktiknära ULF-projekt genomförts i grundskolor och två i förskolor. Projekten i grundskolorna har haft stor spännvidd. Bland annat har de undersökt hur genrepedagogik kan utveckla flerspråkiga elevers ämneslitteracitet och hur digitala läromedel med artificiell intelligens (AI) kan användas för att förbättra matematikundervisningen.

Läs intervjuer med biträdande rektor Eva Andersson Berglund på Bergsjöskolan i Göteborgs stad och Angelica Stäring, förskolerektor i Kungsbacka kommun som båda haft praktiknära forskningsprojekt i sina verksamheter.

Ger skjuts i skolornas utvecklingsarbete
Annika Hellström ser att samverkan med universitetet i praktiknära forskning är värdefullt för skolorna och de lärare och rektorer som deltar.

Annika Hellström, kvalitetschef på
grundskoleförvaltningen, Göteborgs Stad.

– Det ökar lärares och skolledares kompetens och bidrar till professionalisering. Och det har gett en skjuts i skolornas utvecklingsarbete. Den kritiska ansatsen som akademin har är viktig därför att den expanderar tänkandet, får oss att reflektera och inte vara kvar i det förgivettagna. Så att vi vågar ställa de djuplodande frågorna. Det är nyttigt, och utmanande. Men det är precis så som utveckling och förbättring skapas, säger hon.

Men likväl som skolans professionella får möjlighet att utveckla sitt vetenskapliga förhållningssätt behöver också forskarna inom akademin veta och förstå vad läraren möter i sin vardag. Medan lärare behöver stärka sin forskningslitteracitet behöver forskarna utveckla en ”praktiklitteracitet”.

Lär av varandra genom samverkan
Sedan starten har totalt 18 praktiknära forskningsprojekt beviljats ULF-projektmedel inom Göteborgsregionen. De spänner över ett brett fält och belyser allt från problematisk frånvaro i skolan till språkstöd i förskolan.

Den fyraåriga försöksperioden med ULF har varit lärorik, säger Malin Johansson som är ULF-samordnare på GR.

Malin Johansson, ULF-samordnare
för Göteborgsregionen.

– Att akademin och praktiken samverkat har lett till att akademin ökat sin förståelse för vad det innebär att forska i skolan, för skolans praktik. Och praktiken har skapat en större medvetenhet om hur vi kan jobba med att utveckla våra vetenskapliga metoder. Målet är att det ska gynna eleverna – det måste vi hela tiden ha med oss i arbetet.

Syftet med ULF-satsningen är att minska glappet mellan teori och praktik, så att skolutvecklingsarbetet i högre grad bygger på ett vetenskapligt förhållningssätt. Den forskning som genomförs måste vara relevant för skolan och förskolan. En viktig del i tänket är därför att även lärare, rektor och andra yrkesgrupper inom skolan kan ta initiativ till forskning, inte bara forskare inom akademin. Modellen har hämtat inspiration från sjukvården där anställda inom vårdyrken kan forska i sin egen praktik, genom det så kallade ALF-avtalet.

Skolan och akademin ansöker tillsammans
För att få tillgång till forskningspengar behöver skolor och förskolor först göra en forskningsskiss och i steg två, om skissen blir godkänd, skicka in en formell forskningsansökan tillsammans med en forskare. I Göteborgsnodens bedömningskommitté sitter lika många representanter från skolhuvudmännen som från GU. Efter att projektet avslutats delar kommunen och universitetet på ansvaret för att sprida kunskaperna och resultaten.

– En utmaning i samverkansforskning är att personal i skolor och förskolor har andra förutsättningar än anställda på universitet och högskolor, säger Cecilia Ferm Almqvist, vetenskaplig ledare för CULF-enheten vid Göteborgs universitet där både forskarskolan för lärare och universitets samverkansarbete med kommuner och huvudmän inom ULF-avtalet ingår.

Cecilia Ferm Almqvist, vetenskaplig
ledare för CULF på GU.

Lärare behöver rätt förutsättningar
Lärarna ska oftast undervisa samtidigt som de jobbar i forskningsprojektet, och det är inte alltid möjligt för förskolan och skolan att skaffa vikarier.

– Det har man försökt lösa på lite olika sätt i olika ULF-noder. I något fall har huvudmannen fått pengar för att täcka lärares tid under projektperioden, så att båda parter är tillräckligt tillgängliga. Och på vissa skolor har man avsatt lärtid i veckoschemat, som kan användas.

Utvärderingarna av försöksverksamheten med ULF-avtalet har varit positiva, och regeringen har beslutat att verksamheten ska permanentas efter en övergångsperiod under 2022-2024.

Nytt ULF-avtal ska stärka likvärdigheten
Men det finns flera utmaningar som behöver lösas inför framtiden. Hur etikfrågor ska hanteras, är en av dem, eftersom kommunerna och forskningsvärlden har olika krav och regler att rätta sig efter när det gäller personuppgifter, bland annat. En annan fråga är vem som ska äga forskningens resultat. Men den största utmaningen är att skapa jämlika förutsättningar för kommuner och lärosäten i samverkansarbetet – och likvärdiga villkor oavsett var i landet de befinner sig och hur stora verksamheterna är.

Ett förslag till nytt ULF-avtal för 2025-2034 har tagits fram gemensamt av Sveriges kommuner och regioner, de fristående skolhuvudmännens organisation och landets lärosäten. I förslaget ska huvudmännen och lärosätena, som delas in i fem geografiska områden, eller noder, vara jämlikt representerade i alla strategiska samverkansforum.

GR-kommuner stöttar varandra
I GR-kommunernas strategiska nätverk diskuterar kommunerna hur de kan stötta varandra. De lokala förutsättningarna varierar, både vad gäller ekonomiska resurser och hur långt de kommit i att skapa en egen infrastruktur för skolutveckling på vetenskaplig grund.

– Vi har exempel där kommuner har samverkat och lämnat in ULF-ansökningar tillsammans eller där flera skolor och förskolor samverkat i ett ULF-projekt, samverkan kan se olika ut. För oss är det viktigt att sänka trösklarna och arbeta för att alla kommuner kan delta, trots olika förutsättningar och att de kan lära av varandra. Vi behöver också kommunicera kring vad deltagande i praktiknära forskning kan tillföra och sprida goda exempel, säger Malin Johansson.

Hur mycket pengar staten kommer att satsa på ULF-forskning, och hur pengarna fördelas mellan olika regioner och mellan skolhuvudmän och akademi är ännu inte bestämt. Frågan ligger på regeringens bord.

– Det handlar om att använda pengarna på ett så rättvist sätt som möjligt. Små högskolor måste också få bra förutsättningar för praktiknära samverkansforskning, säger Cecilia Ferm Almqvist.

Vad är god kvalitet?
Innan noderna fördelar pengar till forskningsprojekt behöver de också diskutera vad kvalitet är, säger hon.

– Spridning och kvalitet finns med i helhetstänkandet i avtalsförslaget. Hur ska vi bidra till samverkansforskning av god kvalitet? Och hur många elever kommer forskningen till nytta i förlängningen, säger hon.

Inför en framtid där staten mer långsiktigt tillför resurser för praktiknära samverkansforskning, är det viktigt att kommunerna bygger upp egna organisationer som gör det möjligt att använda samverkansforskning strategiskt.

Göteborgs skolförvaltningar har gemensam vetenskaplig arena
Göteborg Stads fyra skolförvaltningarna har tillsammans med Center för skolutveckling skapat en gemensam vetenskaplig arena, med ett nav som består av lektorer och en vetenskaplig ledare och lokala organisationer i varje förvaltning. Syftet är att tillsammans stärka det vetenskapliga stödet till skolor och förskolor, och främja praktiknära forskning.

Annika Hellström ingår, i rollen som kvalitetschef i Göteborgs grundskoleförvaltning, i samordningsgruppen för utbildningsområdets vetenskapliga arena. Uppdraget är bland annat att bygga en infrastruktur som gör att förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning får tillgång till stadens samlade resurser och kan dra nytta av de kunskaper och erfarenheter som skapas kring undervisningsutveckling. Det kan till exempel handla om att sprida resultat från praktiknära forskningsprojekt.

För att stärka den vetenskapliga grunden i skolan behöver förvaltningsledning och skolledare ha en gemensam bild av vad praktiknära forskning är, tillägger hon.

– Vilka förväntningar som kan ställas på undervisning på vetenskaplig grund är något man behöver resonera om tillsammans. Det är viktigt att få till den dialogen.

Lektorer har viktig roll
Stadens lektorer, alltså lärare som disputerat eller har en licentiatexamen, är betydelsefulla i skolutvecklingsarbetet, menar hon.

– Lektorer kan iscensätta teorier och kunskaper utifrån sin vetenskapliga utbildning, men det är viktigt att det finns en koppling till läraren i klassrummet, en dialog. Lektorer behöver ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete, annars blir vi på praktiksidan mer konsumenter som ska tolka forskningsresultat än medproducenter av kunskap.

Pernilla Lorentzson

Nyheter

Prenumerera på vårt nyhetsbrev! 
Nyhetsbrevet kommer cirka en gång i månaden och innehåller alla nyheter kring ULF-avtal.

Anmäl dig till nyhetsbrevet här!

Framåt för praktiknära forskning i förskola och skola i Göteborgsregionen

2023-12-12

I praktiknära ULF-forskning möts lärare och forskare med ett gemensamt mål – att utveckla undervisningen och utbildningen på vetenskaplig grund. ULF-avtalet ska öka samverkan mellan skolan och akademin, för att stärka skolutvecklingsarbetet. Efter en fyraårig försöksperiod ska avtalet nu bli en permanent resurs. Vilka erfarenheter och lärdomar tar Göteborgsregionens kommuner och Göteborgs universitet med sig framåt? Och vad säger rektorer och lärare som deltagit? Blir det någon skolutveckling?

kvinna står framför en whiteboardtavla och pratar med en sittande elev

Artikeln publicerades ursprungligen på Lärtorget.

– Forskning för och med skolan är det som behövs. Det skapas i nära samarbete lokalt där man bygger erfarenheter och kunskap tillsammans. Det finns ingen annan väg att gå om vi ska få utbildning på vetenskaplig grund, säger Annika Hellström, kvalitetschef på Grundskoleförvaltningen i Göteborgs Stad.

År 2017 startade en nationell försöksverksamhet kring praktiknära skolforskning, det så kallade ULF-avtalet. ULF står för utbildning, lärande, forskning. Sedan starten har 25 högskolor och universitet samt omkring 200 skolhuvudmän deltagit och prövat olika modeller för att samarbeta. I den lokala Göteborgsnoden, där Göteborgs universitet och Göteborgsregionens tretton kommuner ingår, har fokus legat på att stärka praktiknära forskning utifrån förskolans och skolans behov.

I Göteborgs Stad har hittills fem praktiknära ULF-projekt genomförts i grundskolor och två i förskolor. Projekten i grundskolorna har haft stor spännvidd. Bland annat har de undersökt hur genrepedagogik kan utveckla flerspråkiga elevers ämneslitteracitet och hur digitala läromedel med artificiell intelligens (AI) kan användas för att förbättra matematikundervisningen.

Läs intervjuer med biträdande rektor Eva Andersson Berglund på Bergsjöskolan i Göteborgs stad och Angelica Stäring, förskolerektor i Kungsbacka kommun som båda haft praktiknära forskningsprojekt i sina verksamheter.

Ger skjuts i skolornas utvecklingsarbete
Annika Hellström ser att samverkan med universitetet i praktiknära forskning är värdefullt för skolorna och de lärare och rektorer som deltar.

Annika Hellström, kvalitetschef på
grundskoleförvaltningen, Göteborgs Stad.

– Det ökar lärares och skolledares kompetens och bidrar till professionalisering. Och det har gett en skjuts i skolornas utvecklingsarbete. Den kritiska ansatsen som akademin har är viktig därför att den expanderar tänkandet, får oss att reflektera och inte vara kvar i det förgivettagna. Så att vi vågar ställa de djuplodande frågorna. Det är nyttigt, och utmanande. Men det är precis så som utveckling och förbättring skapas, säger hon.

Men likväl som skolans professionella får möjlighet att utveckla sitt vetenskapliga förhållningssätt behöver också forskarna inom akademin veta och förstå vad läraren möter i sin vardag. Medan lärare behöver stärka sin forskningslitteracitet behöver forskarna utveckla en ”praktiklitteracitet”.

Lär av varandra genom samverkan
Sedan starten har totalt 18 praktiknära forskningsprojekt beviljats ULF-projektmedel inom Göteborgsregionen. De spänner över ett brett fält och belyser allt från problematisk frånvaro i skolan till språkstöd i förskolan.

Den fyraåriga försöksperioden med ULF har varit lärorik, säger Malin Johansson som är ULF-samordnare på GR.

Malin Johansson, ULF-samordnare
för Göteborgsregionen.

– Att akademin och praktiken samverkat har lett till att akademin ökat sin förståelse för vad det innebär att forska i skolan, för skolans praktik. Och praktiken har skapat en större medvetenhet om hur vi kan jobba med att utveckla våra vetenskapliga metoder. Målet är att det ska gynna eleverna – det måste vi hela tiden ha med oss i arbetet.

Syftet med ULF-satsningen är att minska glappet mellan teori och praktik, så att skolutvecklingsarbetet i högre grad bygger på ett vetenskapligt förhållningssätt. Den forskning som genomförs måste vara relevant för skolan och förskolan. En viktig del i tänket är därför att även lärare, rektor och andra yrkesgrupper inom skolan kan ta initiativ till forskning, inte bara forskare inom akademin. Modellen har hämtat inspiration från sjukvården där anställda inom vårdyrken kan forska i sin egen praktik, genom det så kallade ALF-avtalet.

Skolan och akademin ansöker tillsammans
För att få tillgång till forskningspengar behöver skolor och förskolor först göra en forskningsskiss och i steg två, om skissen blir godkänd, skicka in en formell forskningsansökan tillsammans med en forskare. I Göteborgsnodens bedömningskommitté sitter lika många representanter från skolhuvudmännen som från GU. Efter att projektet avslutats delar kommunen och universitetet på ansvaret för att sprida kunskaperna och resultaten.

– En utmaning i samverkansforskning är att personal i skolor och förskolor har andra förutsättningar än anställda på universitet och högskolor, säger Cecilia Ferm Almqvist, vetenskaplig ledare för CULF-enheten vid Göteborgs universitet där både forskarskolan för lärare och universitets samverkansarbete med kommuner och huvudmän inom ULF-avtalet ingår.

Cecilia Ferm Almqvist, vetenskaplig
ledare för CULF på GU.

Lärare behöver rätt förutsättningar
Lärarna ska oftast undervisa samtidigt som de jobbar i forskningsprojektet, och det är inte alltid möjligt för förskolan och skolan att skaffa vikarier.

– Det har man försökt lösa på lite olika sätt i olika ULF-noder. I något fall har huvudmannen fått pengar för att täcka lärares tid under projektperioden, så att båda parter är tillräckligt tillgängliga. Och på vissa skolor har man avsatt lärtid i veckoschemat, som kan användas.

Utvärderingarna av försöksverksamheten med ULF-avtalet har varit positiva, och regeringen har beslutat att verksamheten ska permanentas efter en övergångsperiod under 2022-2024.

Nytt ULF-avtal ska stärka likvärdigheten
Men det finns flera utmaningar som behöver lösas inför framtiden. Hur etikfrågor ska hanteras, är en av dem, eftersom kommunerna och forskningsvärlden har olika krav och regler att rätta sig efter när det gäller personuppgifter, bland annat. En annan fråga är vem som ska äga forskningens resultat. Men den största utmaningen är att skapa jämlika förutsättningar för kommuner och lärosäten i samverkansarbetet – och likvärdiga villkor oavsett var i landet de befinner sig och hur stora verksamheterna är.

Ett förslag till nytt ULF-avtal för 2025-2034 har tagits fram gemensamt av Sveriges kommuner och regioner, de fristående skolhuvudmännens organisation och landets lärosäten. I förslaget ska huvudmännen och lärosätena, som delas in i fem geografiska områden, eller noder, vara jämlikt representerade i alla strategiska samverkansforum.

GR-kommuner stöttar varandra
I GR-kommunernas strategiska nätverk diskuterar kommunerna hur de kan stötta varandra. De lokala förutsättningarna varierar, både vad gäller ekonomiska resurser och hur långt de kommit i att skapa en egen infrastruktur för skolutveckling på vetenskaplig grund.

– Vi har exempel där kommuner har samverkat och lämnat in ULF-ansökningar tillsammans eller där flera skolor och förskolor samverkat i ett ULF-projekt, samverkan kan se olika ut. För oss är det viktigt att sänka trösklarna och arbeta för att alla kommuner kan delta, trots olika förutsättningar och att de kan lära av varandra. Vi behöver också kommunicera kring vad deltagande i praktiknära forskning kan tillföra och sprida goda exempel, säger Malin Johansson.

Hur mycket pengar staten kommer att satsa på ULF-forskning, och hur pengarna fördelas mellan olika regioner och mellan skolhuvudmän och akademi är ännu inte bestämt. Frågan ligger på regeringens bord.

– Det handlar om att använda pengarna på ett så rättvist sätt som möjligt. Små högskolor måste också få bra förutsättningar för praktiknära samverkansforskning, säger Cecilia Ferm Almqvist.

Vad är god kvalitet?
Innan noderna fördelar pengar till forskningsprojekt behöver de också diskutera vad kvalitet är, säger hon.

– Spridning och kvalitet finns med i helhetstänkandet i avtalsförslaget. Hur ska vi bidra till samverkansforskning av god kvalitet? Och hur många elever kommer forskningen till nytta i förlängningen, säger hon.

Inför en framtid där staten mer långsiktigt tillför resurser för praktiknära samverkansforskning, är det viktigt att kommunerna bygger upp egna organisationer som gör det möjligt att använda samverkansforskning strategiskt.

Göteborgs skolförvaltningar har gemensam vetenskaplig arena
Göteborg Stads fyra skolförvaltningarna har tillsammans med Center för skolutveckling skapat en gemensam vetenskaplig arena, med ett nav som består av lektorer och en vetenskaplig ledare och lokala organisationer i varje förvaltning. Syftet är att tillsammans stärka det vetenskapliga stödet till skolor och förskolor, och främja praktiknära forskning.

Annika Hellström ingår, i rollen som kvalitetschef i Göteborgs grundskoleförvaltning, i samordningsgruppen för utbildningsområdets vetenskapliga arena. Uppdraget är bland annat att bygga en infrastruktur som gör att förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning får tillgång till stadens samlade resurser och kan dra nytta av de kunskaper och erfarenheter som skapas kring undervisningsutveckling. Det kan till exempel handla om att sprida resultat från praktiknära forskningsprojekt.

För att stärka den vetenskapliga grunden i skolan behöver förvaltningsledning och skolledare ha en gemensam bild av vad praktiknära forskning är, tillägger hon.

– Vilka förväntningar som kan ställas på undervisning på vetenskaplig grund är något man behöver resonera om tillsammans. Det är viktigt att få till den dialogen.

Lektorer har viktig roll
Stadens lektorer, alltså lärare som disputerat eller har en licentiatexamen, är betydelsefulla i skolutvecklingsarbetet, menar hon.

– Lektorer kan iscensätta teorier och kunskaper utifrån sin vetenskapliga utbildning, men det är viktigt att det finns en koppling till läraren i klassrummet, en dialog. Lektorer behöver ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete, annars blir vi på praktiksidan mer konsumenter som ska tolka forskningsresultat än medproducenter av kunskap.

Pernilla Lorentzson

Senast uppdaterad: 2023-12-19