Våld och konflikthantering - symposium inom ramen för ULF-avtalet

I skollagen står det att förskolan ska ”…förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” Men hur ska det uppdraget tolkas? Och hur ska det utövas? Det studeras närmare i forskningsprojektet Förskolans demokratiuppdrag, som genomförs inom ramen för ULF.

Ann-Sofie Jägerskog från Stockholms universitet får 4,5 miljoner kronor för ett nytt treårigt projekt, där forskningsfrågorna är sprungna ur ett ULF-projekt.

Nu startas nio ULF-forskningsprojekt, där forskare och lärare tillsammans ska söka svar på frågor som uppstår i skolans verksamhet. Projekten spänner över flera skolformer och ämnen, bland annat matematik, läsning och skolrelaterad stress.

Lärare på Örnsköldsviks gymnasium har i ett samverkansprojekt utforskat möjligheterna att utveckla undervisningen så att ämnena tillsammans kan stödja yrkeselevers medborgarbildning. Nu blir lärdomarna en bok.

Ordförande i ULF-O, Elisabet Nihlfors, har skapat en ny ULF Spaning. Denna gång om inspelen som lärosäten och myndigheter lämnat till regeringens forskningspropositionen.

Förskollärarna är ansvariga för att leda arbetslagets gemensamma arbete. Men eftersom ingen pratar öppet om det i praktiken känner de inte att de har ett tydligt mandat i sitt arbetslag. Att använda sig av strukturerade samtalsmodeller kan vara en väg framåt. Det visar det praktiknära forskningsprojektet Förskollärares ansvars- och ledarskapsuppdrag som genomförts inom ramen för ULF.

ULF-projektet Pojkars läsning initierades av skolchefer i Finspångs kommun. Bakgrunden är kommunens låga lästestresultat över tid, och då främst avseende pojkar.
– Vårt fokus är hur pojkar kan stödjas i sin läsning och läsutveckling. Förhoppningen är att förbättra lästestresultaten, framförallt hos pojkar i årskurs 1-3 i Finspångs kommun, säger forskningsledare Ulrika B Andersson, doktor i pedagogik vid Linköpings universitet.

Processen med att ta fram ett förslag till nationellt avtal har varit effektiv och byggts på en stabil grund. Det konstateras i en utvärdering som gjorts av Lars Haikola.

Våld och konflikthantering i förskola, fritidshem och F-3 var temat för ett symposium som anordnades inom ramen för ULF-avtalet tillsammans med två kommuner.

För att kunna sprida sina lärdomar om att delta i forskningsprojekt om samverkan, har lärarna från Umeå kommun under två dagar skrivit populärvetenskapliga texter.

Det praktiknära forskningsprojektet Tillgängliga lärmiljöer genomförs inom ramen för ULF. – Fokus ligger på hur man kan skapa en tillgänglig social lärmiljö och hur relationen mellan lärare och elever kan stärkas, säger forskningsledare Lina Lago, docent i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet.

Hur kan vi få fler mindre skolhuvudmän att delta i forskningsprojekt och hur gör vi övergången till en permanent verksamhet 2025 så smidig som möjligt. Detta var två av de många frågorna som diskuterades vid den nationella ULF Bazaren.

150 forskare och verksamma inom skolan samlades för erfarenhetsutbyte, nätverkande och för inspiration att utveckla skolan på vetenskaplig grund. Utbildningsdialog i norr – UDiN – startades för två år sen, men nu har de haft sin första stora fysiska träff på Luleå tekniska universitet.

Nu finns ett förslag på ett nationellt ULF-avtal om praktiknära forskning. Men hur får vi fler lärare och huvudmän involverade? Och hur kan den praktiknära forskningen bidra till professionsprogrammet för lärare? Se panelsamtalet från årets Almedalsvecka där dessa frågor besvarades.

Några dagar efter att förslaget till nationellt ULF-avtal lämnats över till regeringen, samlades paneldeltagare för att diskutera hur ULF kan utvecklas kommande tio år.

Ett förslag på nytt Nationellt ULF-avtal har idag lämnats till regeringen. ULF-avtalet stödjer organisation för praktiknära forskning i samverkan på utbildningsområdet under den kommande 10-årsperioden.

Förslaget som nu lämnas över till regeringen har tagits fram av huvudmän och lärosäten tillsammans. Nu kan du läsa förslaget i sin helhet nedan.

Etikfrågorna inom praktiknära skolforskning påverkar alla nivåer, både på systemnivå och på en enskild skolenhet. När etikprövningslagen nu ska utredas, är det viktigt att belysa hur ULF-forskning skiljer sig från viss annan forskning.

”Förhoppningen är att bidra till att identifiera otydligheter och skapa en gemensam syn på tolkningar och kunskapsbehov”, säger Maria Andrée om det rundabordssamtal om etikfrågor som nu arrangeras. 

Jesper Boesen, samverkanschef och forskningsmiljöledare, vid JU lyfte vid Göteborgsnodens konferens vikten av att lärosätena och skolhuvudmän närmar sig varandra genom ULF-avtal. Lyssna till fler deltagare nedan.

Skolminister Lotta Edholm inledningstalade på skolkonferensen researchED och underströk vikten av ULF. Se hela inledningstalet här.

Frivillighet, styrning, fritidsaktiviteter och fri tid kännetecknar verksamheten i fritidshem. Att kombinera detta skapar dilemman hos lärarna. Det visar en forskningsstudie från Karlstads universitet.

”Vi, skola och akademi, behöver arbeta nära tillsammans och ha djup respekt för varandras olika kunskaper. Först då, genom äkta samverkan i ögonhöjd, kan ny kunskap växa fram.” Det säger Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och ordförande för den nationella operativa samordningsgruppen för ULF.

En forskningscirkel blev till ett föredrag på en forskningskonferens, för att sedan bli en workshop för alla lågstadielärare i Enköpings kommun. Ett ULF-projekt om funktionellt skrivande ger ringar på vattnet när fler lärare involveras.

Glesbygdsskolenätverket tillkom genom att lärarna Jenny Sjöström och Josefin Öberg kontaktade Gerd Pettersson, lektor vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet. För att bygga upp nätverket fick de ULF-medel från Umeå universitet.

Arbetet med att ta fram ett nationellt ULF-avtal är inne på sluttampen. Under ULF Bazaren samlades många synpunkter in som nu ska göra avtalet inkluderande och att det inte tappar den lokala förankringen.

NTI Gymnasiet i Uppsala har sedan 2018 deltagit i ULF. I dag deltar 38 programmeringslärare på 17 av NTI:s gymnasieskolor i ett nationellt forskningssamarbete, vilket ger dem möjlighet att bedriva praktiknära didaktisk forskning inom programmering.

Monica Sonde vid Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver om hur kommunerna involveras i arbetet med ULF och hur vi kan få en skola på vetenskaplig grund.

Uppdraget handlar om att följa och dokumentera det nationella arbetet med att ta fram ett ULF-avtal. Till utredare har Lars Haikola utsetts.

I förslaget om ett nationellt professionsprogram lyfter regeringen ULF-avtalen. Både som förebild för samverkan, men också som en del i kompetensutvecklingen.

Vid den nationella ULF Bazaren lyfts värdefulla erfarenheter och perspektiv från lärosäten och huvudmän. De tas nu med i den fortsatta processen att ta fram det nya nationella ULF-avtalet.

På Musikhögskolan i Malmö finns sedan länge upparbetade vägar för ULF-forskning i ett nära samarbete med skolorna. Nu finns även doktorander och postdoktorer inom ULF-forskning. Näst på tur är att starta en webbplattform där fler skolor ska kunna plocka frukterna av ULF-forskning.

Hur kan skolor och lärarutbildningar använda casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum? Den frågan har vi i det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning fördjupat oss i.

Varför behövs ett nationellt ULF-avtal? Och hur skapar vi de bästa förutsättningarna för ULF-forskning? Under Almedalsveckan sommaren 2022 arrangerades ett panelsamtal som svarar på dessa frågor. Se det här.

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen. Att finna tid och utrymme för den här sortens kollegialt samarbete är inte alltid lätt. Däremot kan utvecklingspedagoger i kommunen med rätt ämneskompetens bidra till både stöd och legitimering av forskningsbaserat utvecklingsarbete.

Lärosäten runt om i Europa kommer att få lyssna till en presentation om ULF av representanter vid Göteborgs universitet och Göteborgs stad.

På den nationella Bazaren 15 december ska ett första utkast till nationellt ULF-avtal diskuteras och det ska fånga vad ULF ska åstadkomma i framtiden.

Under fredagen bjöd Stockholms universitet med skolhuvudmän in till Uppsalanodens ULF Bazar. Samtalet fokuserade på forskningsfrågor, hur de kan tas fram och hur de blir relevanta för de som arbetar i skolan.

För att stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i skolan behövs långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan forskare och skolledare. Men den här typen av samarbete uppstår inte bara, det finns ett antal kritiska aspekter att ta hänsyn till. Det visar ny forskning från Karlstads universitet. Forskningsstudien har genomförts inom ramen för ULF.

I Örnsköldsviks kommun testas nu ett digitalt verktyg som ska utveckla lärares undervisning. Projektets syfte är att hjälpa kommunen med kvalitetssäkring av deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).

Den 25-26 augusti möttes för första gången ledamöterna i ULFs nya strategiska (ULF-S) respektive operativa (ULF-O) grupp. Här deltog även nya referensgruppen med lärar- och skolledarfacken. Det blev energirika och kreativa dagar med nya kompetenser – nu när både lärosäten och huvudmän finns representerade på nationell nivå. Detta bådar gott inför vårt gemensamma arbete med att permanenta ULF! På bilden: ULF-O.

Praktiknära forskning har de senaste årtiondena fått större genomslagskraft på olika nivåer i det svenska skolsystemet men också vid universitet. En sådan ansats innebär att lärares, rektorers och forskares kunskaper och kompetenser tas till vara och berikar forsknings- och utvecklingsprocesser. I boken diskuteras möjligheter och utmaningar med praktiknära forskning och läsaren får ta del av berättelser och konkreta exempel från olika forsknings- och utvecklingsprojekt.

Vid halvårsskiftet 2022 går ULF-verksamheten in i ett nytt och avgörande skede. Den omfattande verksamhet som har bedrivits under de senaste fem åren ska förstärkas och bli reguljär. För att möjliggöra detta gemensamma arbete inrättas den 1 juli två nya grupperingar på nationell nivå: en strategisk samordningsgrupp för nationell ULF-strategi (ULF-S) och en operativ samordningsgrupp (ULF-O).

Flerspråkighet i förskolan, undervisning i särskolan och teknikundervisning om hur vi kan härma smarta lösningar i naturen. Det är några av de nya praktiknära forskningsprojekt vid Göteborgs universitet som beviljats medel inom ramen för ULF.

Regeringskansliet har gett Utbildningsdepartementet i uppdrag att se över eventuella hinder för mobilitet mellan högskolan och andra sektorer. Mobilitet innebär i det här sammanhanget att adjungerad personal från olika delar av samhället, t.ex skolan, kan vara verksamma inom akademin och vice versa – att högskolans forskare och lärare kan tjänstgöra i skolan.

Förkortningen för ULF har under försöksverksamhetens gång förekommit i två olika tolkningar, en där U:et stått för Utbildning och en där det fått stå för Utveckling. Den Nationella samordningsgruppen har nu enats om att det är den förstnämnda och ursprungliga betydelsen som gäller. 

”Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet.” Det säger redaktörerna Anja Thorsten, lektor vid Linköpings universitet, och Marcus Samuelsson, biträdande professor, Linköpings universitet, som tillsammans med medforskande lärare är författare till forskningsrapporten Ledarskap för lärande.   

I forskningsprojektet, Utmaningar i det uppkopplade klassrummet. Rum för lärande i en digitaliserad skola, prövas en samverkansmodell som innebär att forskare, lärare och elever tillsammans kartlägger de utmaningar som uppstår i samband med klassrummens digitalisering. På sikt är förhoppningen att därigenom kunna stärka skolans utvecklingsarbete inom området. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs inom ramen för ULF.