Praktiknära skolforskning utmanar forskarrollen

2023-05-26

Etikfrågorna inom praktiknära skolforskning påverkar alla nivåer, både på systemnivå och på en enskild skolenhet. När etikprövningslagen nu ska utredas, är det viktigt att belysa hur ULF-forskning skiljer sig från viss annan forskning.

skärmavbild av zoom-samtal med fem av gästtalarna
Mikael Persson, Stockholms universitet, Maria Andrée, Stockholms universitet, Anne Harju, Malmö universitet, Jens Ideland, Malmö stad, och Jonas Åkerman, Stockholms universitet och Vetenskaprådet, vid ULF Bazaren.

Temat för Uppsalanodens ULF Bazar var etikfrågor i praktiknära skolforskning, och värdar var Lunds universitet och Malmö universitet. De etiska frågorna har kommit upp under åren som försöksverksamheten ULF pågått. De sammanfattas i rapporten ULF Spaning nummer sex och vid Bazaren diskuterades vilka frågetecken som kvarstår.

Efter att kritik har lyfts mot dagens etikprövning och hur etikprövningslagen är utformad, har regeringen nu annonserat att lagen ska utredas.

Utmanar vanliga forskarvärden
Jonas Åkerman är forskningssekreterare vid Stockholms universitet samt deltar i revisionen av Vetenskapsrådets God forskningssed. När lagen nu ska utredas, tycker Jonas Åkerman att det är viktigt att forskare kopplade till ULF deltar i diskussionerna om etikprövning.

– Det är viktigt att forskare känner ett ägarskap över etikprövningsfrågorna, säger han och fortsätter:

– Vissa säger att syftet med etikprövningslagen är att skydda forskningspersonerna. Vilket är viktigt, men ett lika viktigt syfte är att man kan bedriva forskning på ett rimligt och smidigt sätt.

Maria Andrée, professor i didaktik samt projektledare för ULF vid Stockholms universitet, lyfter hur ULF-forskning skiljer sig från viss annan forskning.  

– Något som är speciellt är att praktiknära skolforskning utmanar vanliga forskarvärden som exempelvis distans till sitt forskningsobjekt, säger hon.

Skolornas utmaning
Anne Harju, docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Malmö universitet, och Jens Ideland, fil. dr. och vetenskaplig utvecklingsledare vid Pedagogisk inspiration i Malmö stad, lyfte etikfrågor ur skolornas perspektiv.

Jens Ideland berättar att en vanlig utmaning är att lärosätena oftast är forskningshuvudman när forskning sker i samverkan med en skola. Det gör att lärosätena äger all data och material. Han hoppas att även kommuner eller skolor i större utsträckning ska kunna vara forskningshuvudman.

Förutom de större utmaningar kring att skolor inte är forskningshuvudman, påverkar det också lärares vardag.

– Som lärare har man inte tillgång till vetenskapliga tidskrifter. I Malmö har vi löst det genom affilering till Malmö universitet. Men Malmö stad har inte kunnat köpa in tjänsterna själva. Vi undrar hur man kan lösa det bättre för disputerade lärare i kommuner, säger Anne Harju.

Josefin Lingström

Nyheter

Prenumerera på vårt nyhetsbrev! 
Nyhetsbrevet kommer cirka en gång i månaden och innehåller alla nyheter kring ULF-avtal.

Anmäl dig till nyhetsbrevet här!

Praktiknära skolforskning utmanar forskarrollen

2023-05-26

Etikfrågorna inom praktiknära skolforskning påverkar alla nivåer, både på systemnivå och på en enskild skolenhet. När etikprövningslagen nu ska utredas, är det viktigt att belysa hur ULF-forskning skiljer sig från viss annan forskning.

skärmavbild av zoom-samtal med fem av gästtalarna
Mikael Persson, Stockholms universitet, Maria Andrée, Stockholms universitet, Anne Harju, Malmö universitet, Jens Ideland, Malmö stad, och Jonas Åkerman, Stockholms universitet och Vetenskaprådet, vid ULF Bazaren.

Temat för Uppsalanodens ULF Bazar var etikfrågor i praktiknära skolforskning, och värdar var Lunds universitet och Malmö universitet. De etiska frågorna har kommit upp under åren som försöksverksamheten ULF pågått. De sammanfattas i rapporten ULF Spaning nummer sex och vid Bazaren diskuterades vilka frågetecken som kvarstår.

Efter att kritik har lyfts mot dagens etikprövning och hur etikprövningslagen är utformad, har regeringen nu annonserat att lagen ska utredas.

Utmanar vanliga forskarvärden
Jonas Åkerman är forskningssekreterare vid Stockholms universitet samt deltar i revisionen av Vetenskapsrådets God forskningssed. När lagen nu ska utredas, tycker Jonas Åkerman att det är viktigt att forskare kopplade till ULF deltar i diskussionerna om etikprövning.

– Det är viktigt att forskare känner ett ägarskap över etikprövningsfrågorna, säger han och fortsätter:

– Vissa säger att syftet med etikprövningslagen är att skydda forskningspersonerna. Vilket är viktigt, men ett lika viktigt syfte är att man kan bedriva forskning på ett rimligt och smidigt sätt.

Maria Andrée, professor i didaktik samt projektledare för ULF vid Stockholms universitet, lyfter hur ULF-forskning skiljer sig från viss annan forskning.  

– Något som är speciellt är att praktiknära skolforskning utmanar vanliga forskarvärden som exempelvis distans till sitt forskningsobjekt, säger hon.

Skolornas utmaning
Anne Harju, docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Malmö universitet, och Jens Ideland, fil. dr. och vetenskaplig utvecklingsledare vid Pedagogisk inspiration i Malmö stad, lyfte etikfrågor ur skolornas perspektiv.

Jens Ideland berättar att en vanlig utmaning är att lärosätena oftast är forskningshuvudman när forskning sker i samverkan med en skola. Det gör att lärosätena äger all data och material. Han hoppas att även kommuner eller skolor i större utsträckning ska kunna vara forskningshuvudman.

Förutom de större utmaningar kring att skolor inte är forskningshuvudman, påverkar det också lärares vardag.

– Som lärare har man inte tillgång till vetenskapliga tidskrifter. I Malmö har vi löst det genom affilering till Malmö universitet. Men Malmö stad har inte kunnat köpa in tjänsterna själva. Vi undrar hur man kan lösa det bättre för disputerade lärare i kommuner, säger Anne Harju.

Josefin Lingström

Senast uppdaterad: 2023-11-27