Spänning mellan frivillighet och styrning i fritidshem
2023-04-17
Frivillighet, styrning, fritidsaktiviteter och fri tid kännetecknar verksamheten i fritidshem. Att kombinera detta skapar dilemman hos lärarna. Det visar en forskningsstudie från Karlstads universitet.

Forskningsstudien ”Dilemmarum i fritidshemslärares berättelser” bygger på det praktiknära forskningsprojektet ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning” inom ramen för ULF. Forskningsprojektet studerade vad som hände i mötet mellan fritidshemmens upplevelsebaserade verksamhet och det förtydligade undervisnings- och kunskapsuppdrag som ny skollag (SFS 2010:800) och reviderad läroplan (Skolverket, 2016). Projektet har nu mynnat ut i nya studier, varav en behandlar de dilemman grundlärare i fritidshem ställs inför.
– Fritidshemmens olika funktioner skapar dilemman för lärarna, säger Maria Hjalmarsson, professor i pedagogiskt arbete, som tillsammans med Birgitta Ljung Egeland, lektor i svenska språket, och Peter Carlman, lektor i pedagogiskt arbete, står bakom forskningsstudien. Det lärarna hela tiden återkommer till är spänningen mellan frivillighet och styrning. Genom studien vill vi få ökad förståelse för lärarnas situation i förhållande till elever, kollegor och miljö, och därmed skapa en utgångspunkt för både professions- och verksamhetsutveckling.
Identifierat tre dilemman
Genom muntliga och skriftliga reflektioner från cirka 20 lärare i ett tidigare forskningsprojekt inom ULF har forskarna identifierat tre dilemman: grundskola kontra verksamhet i fritidshem, erbjuda eleverna attraktiva undervisningsmetoder och innehåll samt olika erfarenheter och perspektiv hos personalen.
Grundskola kontra verksamhet i fritidshem
Fritidshem är en egen pedagogisk miljö utan ett traditionellt klassrum, men delar ofta utrymme med grundskolan. Undervisningen sker i åldersmässigt olika grupper där även storleken på gruppen varierar. Samtidigt som verksamheten i fritidshem bygger på frivillighet, där elevernas behov och intressen är utgångspunkt, lyder verksamheten under samma styrdokument som grundskolan.
– Lärarna behöver balansera aspekter av frivillighet, omsorg och lärande med processer för planering, undervisning och utvärdering. Vi såg att lärarnas reflektioner över frivillighet, styrning, fritidsaktiviteter och fri tid formades med den obligatoriska skolan i åtanke, trots flera skillnader mellan verksamheterna. Läroplanens centrala innehåll för fritidshem är lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse, skapande och estetiska uttrycksformer, språk och kommunikation samt natur och samhälle. Undervisningen ska svara mot läroplanen, men utan grundskolans tydliga mål att uppnå.
Erbjuda eleverna attraktiva undervisningsmetoder och innehåll
I läroplanen anges bland annat att verksamheten i fritidshem ska komplettera förskola och grundskola genom att erbjuda eleverna meningsfulla fritidsaktiviteter samt stimulera utveckling och lärande.
– Cirka 85 procent av barnen är inskrivna i fritidshem, och det är en betydande del av barndomen för väldigt många. En av de främsta utmaningarna som lärarna definierade var att de skulle stimulera elevernas utveckling och lärande samtidigt som undervisningen skulle bedrivas utifrån elevernas intressen, behov och initiativ. Ofta var barnen trötta efter skolan och lärarna upplevde ett behov av att ge barnen fri tid. Lärarna måste se till att göra undervisningen lockande för att få barnen att vilja vara kvar. Det skulle behöva arbetas mer aktivt med metoder för att systematiskt involvera elever i planeringen, säger Maria Hjalmarsson.
Olika erfarenheter och perspektiv hos personalen
Grundlärarna i fritidshem har en varierad utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet.
– Det är en förhållandevis få grundlärare i fritidshem som har behörighet. Beroende på bakgrund relaterade de på olika sätt till aspekter av frivillighet, styrning, fritidsaktiviteter och fri tid. Bland annat varierade deras syn på uppdraget. Är exempelvis tiden på fritidshem en rekreation mellan den obligatoriska skolan och fritidsaktiviteter på kvällstid? De hade även varierad syn på barn och barns behov samt olika kunskapssyn. Beroende på personalens synsätt blev verksamheten väldigt olika.
Utgångspunkt för både professions- och verksamhetsutveckling
De tre dilemman forskarna har identifierat aktualiserar den vardag lärare i fritidshem möter i förhållande till elever, kollegor och grundskolan.
– Vi tror att reflekterande gruppdialoger om dessa skulle kunna vara en konstruktiv utgångspunkt för lärares professionella utveckling. Det finns ingen enkel lösning på ett dilemma, men att diskutera olika synsätt kan utmana lärarnas syn på kunskap, lärande och undervisning. Detta kan i sin tur även leda till verksamhetsutveckling. Det måste dock finnas en infrastruktur för sådant utvecklingsarbete i skolorganisationen, så det blir inte en fråga enbart för enskilda lärare att ta itu med, säger Maria Hjalmarsson.
Mer information
Studien bygger på det praktiknära forskningsprojektet ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning” inom ramen för ULF.
Läs mer i artikeln Fritidshemmets utmaningar och möjligheter
Här kan du läsa mer om Maria Hjalmarsson och hennes forskning riktad mot fritidshem
Maria Nilsson
Nyheter
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Nyhetsbrevet kommer cirka en gång i månaden och innehåller alla nyheter kring ULF-avtal.
-
Praktiknära skolforskning utmanar forskarrollen
Etikfrågorna inom praktiknära skolforskning påverkar alla nivåer, både på systemnivå och på en enskild skolenhet. När etikprövningslagen nu ska utredas, är det viktigt att belysa hur ULF-forskning skiljer sig från viss annan forskning.
-
Utmaningar inom ULF-forskning tas upp på rundabordssamtal
”Förhoppningen är att bidra till att identifiera otydligheter och skapa en gemensam syn på tolkningar och kunskapsbehov”, säger Maria Andrée om det rundabordssamtal om etikfrågor som nu arrangeras.
-
”Om vi inte samarbetar kommer vi aldrig veta vilka frågor som är viktiga för skolan”
Jesper Boesen, samverkanschef och forskningsmiljöledare, vid JU lyfte vid Göteborgsnodens konferens vikten av att lärosätena och skolhuvudmän närmar sig varandra genom ULF-avtal. Lyssna till fler deltagare nedan.
-
Skolministern understryker vikten av ULF
Skolminister Lotta Edholm inledningstalade på skolkonferensen researchED och underströk vikten av ULF. Se hela inledningstalet här.
-
Spänning mellan frivillighet och styrning i fritidshem
Frivillighet, styrning, fritidsaktiviteter och fri tid kännetecknar verksamheten i fritidshem. Att kombinera detta skapar dilemman hos lärarna. Det visar en forskningsstudie från Karlstads universitet.
-
Ny kunskap genom samverkan
”Vi, skola och akademi, behöver arbeta nära tillsammans och ha djup respekt för varandras olika kunskaper. Först då, genom äkta samverkan i ögonhöjd, kan ny kunskap växa fram.” Det säger Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och ordförande för den nationella operativa samordningsgruppen för ULF.
-
Ju fler lärare som deltar desto fler ringar på vattnet
En forskningscirkel blev till ett föredrag på en forskningskonferens, för att sedan bli en workshop för alla lågstadielärare i Enköpings kommun. Ett ULF-projekt om funktionellt skrivande ger ringar på vattnet när fler lärare involveras.
-
”I glesbygdsskolan existerar fortfarande en likvärdig lärmiljö”
Glesbygdsskolenätverket tillkom genom att lärarna Jenny Sjöström och Josefin Öberg kontaktade Gerd Pettersson, lektor vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet. För att bygga upp nätverket fick de ULF-medel från Umeå universitet.
-
På väg mot ett nationellt avtal
Arbetet med att ta fram ett nationellt ULF-avtal är inne på sluttampen. Under ULF Bazaren samlades många synpunkter in som nu ska göra avtalet inkluderande och att det inte tappar den lokala förankringen.
-
NTI Gymnasiet och Uppsala universitet utvecklar undervisning i programmering
NTI Gymnasiet i Uppsala har sedan 2018 deltagit i ULF. I dag deltar 38 programmeringslärare på 17 av NTI:s gymnasieskolor i ett nationellt forskningssamarbete, vilket ger dem möjlighet att bedriva praktiknära didaktisk forskning inom programmering.
-
SKR bjuder in kommunerna för att prata ULF
Monica Sonde vid Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver om hur kommunerna involveras i arbetet med ULF och hur vi kan få en skola på vetenskaplig grund.
-
Lars Haikola utvärderar framtagande av nationell ULF-strategi
Uppdraget handlar om att följa och dokumentera det nationella arbetet med att ta fram ett ULF-avtal. Till utredare har Lars Haikola utsetts.
-
ULF ska beaktas i det nationella professionsprogrammet
I förslaget om ett nationellt professionsprogram lyfter regeringen ULF-avtalen. Både som förebild för samverkan, men också som en del i kompetensutvecklingen.
-
Fler erfarenheter och perspektiv hjälper till att ta fram nytt nationellt ULF-avtal
Vid den nationella ULF Bazaren lyfts värdefulla erfarenheter och perspektiv från lärosäten och huvudmän. De tas nu med i den fortsatta processen att ta fram det nya nationella ULF-avtalet.
-
Musikhögskolan i Malmö vill att fler lärare ska få plocka frukterna av ULF
På Musikhögskolan i Malmö finns sedan länge upparbetade vägar för ULF-forskning i ett nära samarbete med skolorna. Nu finns även doktorander och postdoktorer inom ULF-forskning. Näst på tur är att starta en webbplattform där fler skolor ska kunna plocka frukterna av ULF-forskning.
-
Casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum – ny rapport
Hur kan skolor och lärarutbildningar använda casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum? Den frågan har vi i det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning fördjupat oss i.
-
Se panelsamtalet om varför ett nationellt ULF-avtal behövs
Varför behövs ett nationellt ULF-avtal? Och hur skapar vi de bästa förutsättningarna för ULF-forskning? Under Almedalsveckan sommaren 2022 arrangerades ett panelsamtal som svarar på dessa frågor. Se det här.
-
Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen
De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen. Att finna tid och utrymme för den här sortens kollegialt samarbete är inte alltid lätt. Däremot kan utvecklingspedagoger i kommunen med rätt ämneskompetens bidra till både stöd och legitimering av forskningsbaserat utvecklingsarbete.
-
Lärosäten runtom i Europa får inblick i ULF-verksamheten
Lärosäten runt om i Europa kommer att få lyssna till en presentation om ULF av representanter vid Göteborgs universitet och Göteborgs stad.
-
Dags för nationell ULF Bazar – hur ska det nationella avtalet utformas?
På den nationella Bazaren 15 december ska ett första utkast till nationellt ULF-avtal diskuteras och det ska fånga vad ULF ska åstadkomma i framtiden.
-
Forskningsfrågor som är relevanta för skolan – bjud in fler till processen
Under fredagen bjöd Stockholms universitet med skolhuvudmän in till Uppsalanodens ULF Bazar. Samtalet fokuserade på forskningsfrågor, hur de kan tas fram och hur de blir relevanta för de som arbetar i skolan.
-
Så kan samarbetet mellan forskare och skolledare stärkas
För att stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i skolan behövs långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan forskare och skolledare. Men den här typen av samarbete uppstår inte bara, det finns ett antal kritiska aspekter att ta hänsyn till. Det visar ny forskning från Karlstads universitet. Forskningsstudien har genomförts inom ramen för ULF.
-
Arbete med samverkan i skolan
I Örnsköldsviks kommun testas nu ett digitalt verktyg som ska utveckla lärares undervisning. Projektets syfte är att hjälpa kommunen med kvalitetssäkring av deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).
-
Flygande nystart i ULF-arbetet nationellt
Den 25-26 augusti möttes för första gången ledamöterna i ULFs nya strategiska (ULF-S) respektive operativa (ULF-O) grupp. Här deltog även nya referensgruppen med lärar- och skolledarfacken. Det blev energirika och kreativa dagar med nya kompetenser – nu när både lärosäten och huvudmän finns representerade på nationell nivå. Detta bådar gott inför vårt gemensamma arbete med att permanenta ULF! På bilden: ULF-O.
-
Ny bok inspirerad av ULF-arbetet vid LTU
Praktiknära forskning har de senaste årtiondena fått större genomslagskraft på olika nivåer i det svenska skolsystemet men också vid universitet. En sådan ansats innebär att lärares, rektorers och forskares kunskaper och kompetenser tas till vara och berikar forsknings- och utvecklingsprocesser. I boken diskuteras möjligheter och utmaningar med praktiknära forskning och läsaren får ta del av berättelser och konkreta exempel från olika forsknings- och utvecklingsprojekt.
-
Ny organisation för nationell samordning 2022-2024
Vid halvårsskiftet 2022 går ULF-verksamheten in i ett nytt och avgörande skede. Den omfattande verksamhet som har bedrivits under de senaste fem åren ska förstärkas och bli reguljär. För att möjliggöra detta gemensamma arbete inrättas den 1 juli två nya grupperingar på nationell nivå: en strategisk samordningsgrupp för nationell ULF-strategi (ULF-S) och en operativ samordningsgrupp (ULF-O).
-
Fyra nya ULF-projekt har beviljats medel
Flerspråkighet i förskolan, undervisning i särskolan och teknikundervisning om hur vi kan härma smarta lösningar i naturen. Det är några av de nya praktiknära forskningsprojekt vid Göteborgs universitet som beviljats medel inom ramen för ULF.
-
Utbildningsdepartementet ser över mobiliteten mellan akademin och det omgivande samhället
Regeringskansliet har gett Utbildningsdepartementet i uppdrag att se över eventuella hinder för mobilitet mellan högskolan och andra sektorer. Mobilitet innebär i det här sammanhanget att adjungerad personal från olika delar av samhället, t.ex skolan, kan vara verksamma inom akademin och vice versa – att högskolans forskare och lärare kan tjänstgöra i skolan.
-
ULF på plats i Almedalen
Årets Almedalsvecka närmar sig och ULF kommer som vanligt att vara på plats. Den 5 juli kl. 09.45 arrangerar vi ett samtal med rubriken "ULF-forskning ger ny kunskap, höjer läraryrkets status och kvaliteten i verksamheterna". Ett flertal parter samlas för att diskutera vad som är viktigt i det nationella ULF-avtalets organisation och överenskommelser. Välkommen att vara med i Almedalen eller se sändningen online!
-
ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning
Förkortningen för ULF har under försöksverksamhetens gång förekommit i två olika tolkningar, en där U:et stått för Utbildning och en där det fått stå för Utveckling. Den Nationella samordningsgruppen har nu enats om att det är den förstnämnda och ursprungliga betydelsen som gäller.
-
Ny rapport: Ledarskap för lärande
”Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet.” Det säger redaktörerna Anja Thorsten, lektor vid Linköpings universitet, och Marcus Samuelsson, biträdande professor, Linköpings universitet, som tillsammans med medforskande lärare är författare till forskningsrapporten Ledarskap för lärande.
-
Samverkansmodell för utmaningar i det uppkopplade klassrummet
I forskningsprojektet, Utmaningar i det uppkopplade klassrummet. Rum för lärande i en digitaliserad skola, prövas en samverkansmodell som innebär att forskare, lärare och elever tillsammans kartlägger de utmaningar som uppstår i samband med klassrummens digitalisering. På sikt är förhoppningen att därigenom kunna stärka skolans utvecklingsarbete inom området. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs inom ramen för ULF.
-
Extern utvärdering av ULF klar
Nu presenteras den externa utvärderingsstudien av ULF, genomförd av ett forskarteam vid Universitetet i Sørøst-Norge. Teamet har följt och studerat ULF mellan 2018-2022, och publicerar i en slutrapport det samlade resultatet av utvärderingen. Man ger också rekommendationer för det fortsatta arbetet med samverkan kring praktiknära forskning i Sverige.
-
Växande forskningsmiljö i samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet
Hej Lisbeth Gyllander Torkildsen, Kvalitets- och utvecklingschef på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad. Ni har i samverkan med Malmö universitet börjat bygga upp en gemensam forskningsmiljö med fokus på likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola. Vad består den här forskningsmiljön av?
-
Nytt arbetssätt för språkutveckling
I det praktiknära forskningsprojektet ELSA-modellen har forskare och pedagoger tillsammans utvecklat språkutvecklande aktiviteter på förskolor. Nyligen presenterades resultatet på en dialogkonferens för att sprida arbetssättet i en av kommunerna som deltagit i projektet.
-
Skolan ska utvecklas genom samarbete – men rektorer och lärare är inte överens om förutsättningarna
Senare års skolutveckling har fokus på en utvecklad samverkan mellan verksamma i skolan och mellan skola och akademi. Ny forskning visar att rektorer och lärare inte är överens om de mest grundläggande villkoren för kvalitet i undervisningen. Däremot är båda grupperna överens om att de saknar goda förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Det visar en ny rapport från fem forskare vid Karlstads universitet. Undersökningen har genomförts inom ramen för ULF.
-
Praktikutvecklande forskning i fokus under dag 2 på konferensen Framtidens lärarutbildning
Dag 2 på Örebro universitets konferens Framtidens lärarutbildning – erfarenheter och visioner bjuder bland annat på många intressanta valbara pass för den som jobbar inom förskola och skola. Ett av passen berör praktikutvecklande forskning och genomförs som ett diskussionsforum där också en nyutgiven antologi presenteras.
-
Pressmeddelande: Slutrapport för ULF anger riktningen framåt
I dag överlämnades slutrapporten för ULF, försöksverksamheten med samverkan kring praktiknära forskning, till utbildningsminister Anna Ekström. Rapporten sammanfattar fem års utvecklingsarbete och etablering av nya samverkansmodeller mellan lärosäten och skolhuvudmän, och ger förslag som kan ligga till grund för den permanenta verksamheten.
-
Ny antologi om praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi
Under det senaste decenniet har flera myndigheter gjort riktade satsningar för att stimulera utvecklingen av förskola, skola och lärarutbildning genom att stärka den praktiknära forskningen. ULF är ett exempel på en av de större satsningar som ger möjlighet att kombinera olika typer av utbyten mellan skola och akademi. I en ny antologi behandlas utmaningar och möjligheter med denna samverkan.
-
Hallå där Yvonne Liljekvist…
…docent i matematikens didaktik vid Karlstads universitet. Du är ny projektledare för ULF-verksamheten inom Karlstads-noden. ULF är en försöksverksamhet som utvecklar praktiknära forskning i samverkan med skolhuvudmännen. Vad betyder praktiknära forskning för dig?
-
Inställd dialogkonferens
På grund av rådande pandemisituation och att de olika verksamheterna behöver prioritera den egna verksamheten är Karlstads-nodens dialogkonferensen 17 februari framflyttad till i höst. Nytt preliminärt datum är i september. Mer information kommer.
-
Örebro universitet bjuder in till konferens om framtidens lärarutbildning
Vilken utbildning behöver lärarstudenter för att kunna ge sina elever kunskap och kompetens att möta framtidens arbetsliv, bli aktiva samhällsmedborgare och ta sig an de stora samhällsutmaningarna? Den 15–16 mars bjuder Örebro universitet in till konferens på temat ”Framtidens lärarutbildning”. Konferensen är särskilt intressant för alla som arbetar inom ULF, med flera spår på temat praktiknära forskning i förskola respektive skola.
-
Nio doktorander i utbildningsvetenskap sökes till forskarskolan ROCIT
Forskarskolan ROCIT (Research On Collaboration In Teacher education) ska bidra till att arbeta fram långsiktiga och hållbara modeller för samverkan mellan huvudmän och lärosäten i och genom lärarutbildningarna. Nio doktorander antas i Utbildningsvetenskap vid Lunds universitet med placering vid något av de ingående lärosätena.
-
Sagt i årets sista rundabordssamtal: "Smart organisation vägen till likvärdighet"
Huvudmannaperspektivet var i fokus när Ifous och Nationella samordningsgruppen för ULF bjöd in till årets andra och sista rundabordssamtal om ULF-organisation 2.0. Samtalet kretsade kring de samverkande huvudmännens plats och villkor, där en röd tråd var likvärdighet och inkludering av mindre kommuner.
-
Fritidshemmets utmaningar och möjligheter
Vad händer i mötet mellan fritidshemmets tradition av upplevelsebaserad verksamhet och ett förtydligat undervisnings- och kunskapsuppdrag? Det studeras i det praktiknära forskningsprojektet ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning”.
-
Dialogkonferens inom Karlstads-noden 17 februari: Skola, lärarutbildning och forskning - hur får vi ihop det?
Den 17 februari klockan 9-15 hålls en digital dialogkonferens inom Karlstads-noden. Syftet med dialogkonferensen är att genom erfarenhetsutbyte dela och sprida nodens arbete inom praktikutvecklande forskning. Det kommer även att bli framåtblickar och diskussioner om vad som händer med ULF efter 2021.
-
Skolhuvudmän bjuds in till årets sista nationella samling
Den 15 december genomförs ännu ett rundabordssamtal om den ULF-organisation som ska vara på plats 2025. Denna gång är det främst försöksverksamhetens skolhuvudmän som samlas för att diskutera. Medarrangör är det fristående forskningsinstitutet Ifous.
-
Forskarsamarbete i Laxå ledde till Årets hållbara förskola: ”Fantastiskt roligt”
2019 inledde lektor Sara Frödén det praktiknära forskningsprojektet "Hållbar och likvärdig skola" på förskolorna i Laxå. Nu prisas en av skolorna, Jordgubben, som Årets hållbara förskola i Håll Sverige Rents rikstävling.
– Det här priset visar att praktiknära forskning är viktigt och kan bidra till utvecklandet av pedagogiska verksamheter, säger Sara Frödén. -
Den internationella konferensen researchED i Haninge 4 december
Den internationella konferensen researchED återvänder till Skandinavien och Haninge där den kommer att samla lärare, forskare och många andra som är intresserade av skolutveckling och den senaste utbildningsvetenskapliga forskningen. Haninge kommun arrangerar en virtuell, fullspäckad dag med en lång lista föreläsare från hela världen. ULF är väl synligt i programmet bland annat genom en presentation av K-ULF-projektet.
-
Se ULF-samtal från årets bokmässa
Ta del av ett samtal om praktikutvecklande forskning och hur samarbetet mellan forskningen och skolan verkligen kan se ut.
Spänning mellan frivillighet och styrning i fritidshem
2023-04-17
Frivillighet, styrning, fritidsaktiviteter och fri tid kännetecknar verksamheten i fritidshem. Att kombinera detta skapar dilemman hos lärarna. Det visar en forskningsstudie från Karlstads universitet.

Forskningsstudien ”Dilemmarum i fritidshemslärares berättelser” bygger på det praktiknära forskningsprojektet ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning” inom ramen för ULF. Forskningsprojektet studerade vad som hände i mötet mellan fritidshemmens upplevelsebaserade verksamhet och det förtydligade undervisnings- och kunskapsuppdrag som ny skollag (SFS 2010:800) och reviderad läroplan (Skolverket, 2016). Projektet har nu mynnat ut i nya studier, varav en behandlar de dilemman grundlärare i fritidshem ställs inför.
– Fritidshemmens olika funktioner skapar dilemman för lärarna, säger Maria Hjalmarsson, professor i pedagogiskt arbete, som tillsammans med Birgitta Ljung Egeland, lektor i svenska språket, och Peter Carlman, lektor i pedagogiskt arbete, står bakom forskningsstudien. Det lärarna hela tiden återkommer till är spänningen mellan frivillighet och styrning. Genom studien vill vi få ökad förståelse för lärarnas situation i förhållande till elever, kollegor och miljö, och därmed skapa en utgångspunkt för både professions- och verksamhetsutveckling.
Identifierat tre dilemman
Genom muntliga och skriftliga reflektioner från cirka 20 lärare i ett tidigare forskningsprojekt inom ULF har forskarna identifierat tre dilemman: grundskola kontra verksamhet i fritidshem, erbjuda eleverna attraktiva undervisningsmetoder och innehåll samt olika erfarenheter och perspektiv hos personalen.
Grundskola kontra verksamhet i fritidshem
Fritidshem är en egen pedagogisk miljö utan ett traditionellt klassrum, men delar ofta utrymme med grundskolan. Undervisningen sker i åldersmässigt olika grupper där även storleken på gruppen varierar. Samtidigt som verksamheten i fritidshem bygger på frivillighet, där elevernas behov och intressen är utgångspunkt, lyder verksamheten under samma styrdokument som grundskolan.
– Lärarna behöver balansera aspekter av frivillighet, omsorg och lärande med processer för planering, undervisning och utvärdering. Vi såg att lärarnas reflektioner över frivillighet, styrning, fritidsaktiviteter och fri tid formades med den obligatoriska skolan i åtanke, trots flera skillnader mellan verksamheterna. Läroplanens centrala innehåll för fritidshem är lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse, skapande och estetiska uttrycksformer, språk och kommunikation samt natur och samhälle. Undervisningen ska svara mot läroplanen, men utan grundskolans tydliga mål att uppnå.
Erbjuda eleverna attraktiva undervisningsmetoder och innehåll
I läroplanen anges bland annat att verksamheten i fritidshem ska komplettera förskola och grundskola genom att erbjuda eleverna meningsfulla fritidsaktiviteter samt stimulera utveckling och lärande.
– Cirka 85 procent av barnen är inskrivna i fritidshem, och det är en betydande del av barndomen för väldigt många. En av de främsta utmaningarna som lärarna definierade var att de skulle stimulera elevernas utveckling och lärande samtidigt som undervisningen skulle bedrivas utifrån elevernas intressen, behov och initiativ. Ofta var barnen trötta efter skolan och lärarna upplevde ett behov av att ge barnen fri tid. Lärarna måste se till att göra undervisningen lockande för att få barnen att vilja vara kvar. Det skulle behöva arbetas mer aktivt med metoder för att systematiskt involvera elever i planeringen, säger Maria Hjalmarsson.
Olika erfarenheter och perspektiv hos personalen
Grundlärarna i fritidshem har en varierad utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet.
– Det är en förhållandevis få grundlärare i fritidshem som har behörighet. Beroende på bakgrund relaterade de på olika sätt till aspekter av frivillighet, styrning, fritidsaktiviteter och fri tid. Bland annat varierade deras syn på uppdraget. Är exempelvis tiden på fritidshem en rekreation mellan den obligatoriska skolan och fritidsaktiviteter på kvällstid? De hade även varierad syn på barn och barns behov samt olika kunskapssyn. Beroende på personalens synsätt blev verksamheten väldigt olika.
Utgångspunkt för både professions- och verksamhetsutveckling
De tre dilemman forskarna har identifierat aktualiserar den vardag lärare i fritidshem möter i förhållande till elever, kollegor och grundskolan.
– Vi tror att reflekterande gruppdialoger om dessa skulle kunna vara en konstruktiv utgångspunkt för lärares professionella utveckling. Det finns ingen enkel lösning på ett dilemma, men att diskutera olika synsätt kan utmana lärarnas syn på kunskap, lärande och undervisning. Detta kan i sin tur även leda till verksamhetsutveckling. Det måste dock finnas en infrastruktur för sådant utvecklingsarbete i skolorganisationen, så det blir inte en fråga enbart för enskilda lärare att ta itu med, säger Maria Hjalmarsson.
Mer information
Studien bygger på det praktiknära forskningsprojektet ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning” inom ramen för ULF.
Läs mer i artikeln Fritidshemmets utmaningar och möjligheter
Här kan du läsa mer om Maria Hjalmarsson och hennes forskning riktad mot fritidshem
Maria Nilsson