Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen
2022-11-16
De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen. Att finna tid och utrymme för den här sortens kollegialt samarbete är inte alltid lätt. Däremot kan utvecklingspedagoger i kommunen med rätt ämneskompetens bidra till både stöd och legitimering av forskningsbaserat utvecklingsarbete.

I samverkan med Regionalt utvecklingscentrum (RUC) och fyra värmländska kommuner har forskare på Karlstads universitet genomfört en praktikutvecklande interventionsstudie för att ta reda på vilken betydelse observation och återkoppling kan ha för att stötta lärares undervisningsutveckling. I studien deltog ett fyrtiotal svensklärare, fem språk-, läs- och skrivutvecklare (utvecklingspedagoger) inom nätverket SOL i Värmland samt åtta rektorer på de deltagande skolorna.
I studien tränades lärare att analysera sin egen och andras undervisning utifrån ett urval av forskningsbaserade kriterier på hög undervisningskvalitet. Under ett års tid fick de återkoppling av kollegor, filmade och studerade sin egen undervisning och diskuterade sina styrkor och utvecklingsbehov i skolbaserade lärgrupper. De fick också själva ge återkoppling utifrån observationer av sina kollegor.
Resultaten från studien visar att kombinationen av observation och återkoppling, att se sig själv på film och att reflektera tillsammans över sin undervisning kan vara ett kraftfullt stöd för att höja kvaliteten på undervisningen.
– Det många av deltagarna framför allt uttrycker efteråt är hur medvetna de blivit både om vad de faktiskt gör i klassrummet tillsammans med sina elever och vad de, med ganska små förändringar, skulle kunna göra annorlunda eller göra mer av, säger Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete, som lett studien. En viktig del i projektet handlar om att hjälpas åt att sätta ord på centrala aspekter av lärarnas yrkesskicklighet och sen använda detta för att få syn på och jobba med att utveckla undervisningen.
Observationsmanual för att sätta ord på arbetet i klassrummet
Som grund för observationerna har deltagarna använt en observationsmanual för analys av klassrumsundervisning (The Protocol for Language Arts Teaching Observation, PLATO).*

universitet. Foto: Cathrine Andersson Busch.
– Den beskriver kvaliteter i undervisningen med grund i ett flertal stora amerikanska och nordiska studier, säger Marie Wejrum som ingått i forskargruppen och arbetat i flera år med PLATO. Observationsmanualen hjälper oss att urskilja kvalitetsnivåer exempelvis i hur man ger feedback till sina elever eller hur man arbetar med texter i klassrummet. På det viset blir den ett stöd i reflexionen över den genomförda lektionen och planeringen av kommande lektioner.
Många av deltagarna instämmer i värdet av att få en gemensam grund för att diskutera styrkor och utvecklingsmöjligheter i undervisningen.
– Jag tror klassrumsobservationerna har lärt många att vi kan lära tillsammans genom varandras erfarenheter. Genom observationsmanualen har kvaliteter i undervisningen tydliggjorts. Kvalitet är inte subjektivt, säger en av språk-, läs- och skrivutvecklarna som deltagit i projektet.
Osäkert om projektet bidragit till varaktig förändring av undervisningen
Lärarna själva bedömer att deltagandet i projektet gjort dem mer medvetna om kvaliteter och utvecklingspotential i sin undervisning och att det bidragit till att förändra deras praktik. Studien har däremot inte undersökt genom observationer eller liknande om det skett några varaktiga förändringar av undervisningen. Resultat från en elevenkät antyder att de deltagande lärarnas undervisning, efter projektperiodens slut, inte skiljer sig signifikant från andra lärares undervisning.
Däremot visar resultat från videoobservationer i klassrummen att lärarna med ledning av beskrivningarna i PLATO kan ge både mer kvalificerad feedback till sina elever och höja kvaliteten på arbetet med texter.
– Över huvud taget ser vi att lärarna ganska snabbt visar att de kan omsätta de här undervisningspraktikerna, som vi fokuserat på, i sina klassrum, säger Marie Wejrum. De visar ett tydligare pedagogiskt ledarskap och skruvar upp nivån på den intellektuella utmaningen för eleverna.
Utmanande men lärorikt att se sig själv på video
För många deltagare är det en smula nervöst att bli inspelad och se sig själv på video.
– Man blir tvingad ut ur sin comfort zone, säger en lärare som deltagit i projektet. Det är läskigt men också nödvändigt för utveckling.
Flera lärare instämmer i att det att ha en kamera rullande i klassrummet först upplevdes som skrämmande:
– Men när man väl tog mod till sig och tittade på sin egen video, så var det väldigt lärorikt faktiskt.
Modellen att videofilma för att sedan analysera undervisningen tillsammans har prövats i tidigare forskning och visat sig skapa goda möjligheter för kollegialt utvecklingsarbete.
Organisatoriska förutsättningar för långsiktigt utvecklingsarbete
Att skapa tid och rum för långsiktig och kontinuerlig utveckling av lärares undervisningsskicklighet visar sig ofta vara svårt. Tidigare forskning understryker att kortvariga insatser, inspirationsföreläsningar och liknande sällan har några varaktiga effekter på praktiken. Den understryker också betydelsen av att skolutveckling består i gemensamma åtaganden, till exempel att lärare planerar och följer upp sin undervisning tillsammans.
– Tanken bakom vår modell är att det ska vara något som lärarna kan använda själva, säger Michael Tengberg, det vill säga att de ska kunna besöka varandra i klassrummet och ha ett gemensamt och professionellt språk för att ge varandra återkoppling och resonera om hur de ska planera nästa lektion. Men det förutsätter både ett organisatoriskt utrymme (tjänsteutrymme) och att någon tar ansvar för att hålla igång utvecklingsprocessen på skolan.
Studien visar att de kommunfinansierade språk-, läs- och skrivutvecklarna här spelar en central roll. Betydelsen av deras ämneskompetens och deras förmåga att stötta och utmana genom sin återkoppling värderas högt av lärarna. Även rektorerna understryker språk-, läs- och skrivutvecklarnas betydelse.

universitet. Foto: Helena Christerdotter.
Sin egen roll uppfattar rektorerna främst som den som skapar förutsättningar, förtroende och legitimitet för det pågående utvecklingsarbetet.
– Deras stöd och ledning är viktig, men de är samtidigt överens om att lärarna och utvecklingspedagogerna måste äga själva utvecklingsprocessen, berättar Anette Forssten Sesier, som tillsammans med Monica Evermark och Marie Pilfalk regelbundet träffat rektorerna under projektets gång.
Den prövade nätverksmodellen verkar, åtminstone i idealfallet, ge goda förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samarbete mellan universitet och skolhuvudmän. Men behovet av förankring på flera nivåer i skolorganisationen är avgörande och varaktigheten i verksamheten är känslig för organisatoriska förändringar (personalomsättning, andra pågående satsningar och implementeringsprocesser av myndighetsdirektiv).
Mer information
Forskningen har genomförts inom ramen för ULF. Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete, har lett projektet. Övriga medarbete är: Anette Forssten Seiser, lektor i pedagogiskt arbete, Marie Wejrum, doktorand i pedagogiskt arbete, Monica Evermark, föreståndare för Regionalt utvecklingscentrum (RUC) och Marie Pilfalk, skolchef på Broholmskolan och före detta masterstudent i utbildningsledning och skolutveckling.
Studien genomfördes som ett kombinerat forsknings- och utvecklingsprojekt från januari 2020–februari 2021. Förutom forskargruppen ingick drygt fyrtio lärare i svenska, fem språk-, läs- och skrivutvecklare samt åtta rektorer i det ämnesdidaktiska nätverk som tillsammans genomförde projektet. Syftet med studien var att ta reda på dels om användning av kollegial observation och återkoppling samt gruppreflexion utifrån forskningsbaserade kriterier kan bidra till utveckling av svensklärares läsundervisning, dels om samarbete inom ett ämnesdidaktiskt nätverk av denna modell kan bilda en långsiktigt hållbar infrastruktur för samarbete om fortsatt praktikutvecklande forskning och professionsutveckling.
Studien har finansierats av ULF-projektet, de fyra deltagande kommunerna samt av Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Karlstads universitet.
*Du kan läsa mer om observationsmanualen PLATO i boken Undervisningskvalitet i svenska klassrum.
Maria Nilsson
Nyheter
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Nyhetsbrevet kommer cirka en gång i månaden och innehåller alla nyheter kring ULF-avtal.
-
”UDiN är som en dröm som går i uppfyllelse”
150 forskare och verksamma inom skolan samlades för erfarenhetsutbyte, nätverkande och för inspiration att utveckla skolan på vetenskaplig grund. Utbildningsdialog i norr – UDiN – startades för två år sen, men nu har de haft sin första stora fysiska träff på Luleå tekniska universitet.
-
Se panelsamtalet om hur vi får fler skolor på vetenskaplig grund
Nu finns ett förslag på ett nationellt ULF-avtal om praktiknära forskning. Men hur får vi fler lärare och huvudmän involverade? Och hur kan den praktiknära forskningen bidra till professionsprogrammet för lärare? Se panelsamtalet från årets Almedalsvecka där dessa frågor besvarades.
-
Viljan att utvecklas tillsammans blev röd tråd genom ULF:s Almedalsseminarium
Några dagar efter att förslaget till nationellt ULF-avtal lämnats över till regeringen, samlades paneldeltagare för att diskutera hur ULF kan utvecklas kommande tio år.
-
Pressmeddelande: Unikt avtal om praktiknära forskning i samverkan för skolan
Ett förslag på nytt Nationellt ULF-avtal har idag lämnats till regeringen. ULF-avtalet stödjer organisation för praktiknära forskning i samverkan på utbildningsområdet under den kommande 10-årsperioden.
-
Här kan du läsa förslaget till nationellt ULF-avtal
Förslaget som nu lämnas över till regeringen har tagits fram av huvudmän och lärosäten tillsammans. Nu kan du läsa förslaget i sin helhet nedan.
-
ULF-S skriver på Dagens samhälle om överlämnandet till regeringen
Ledamöterna i ULF-S skriver i dag på Dagens samhälle om överlämnandet av ett förslag till nationellt ULF-avtal. Under dagen lämnas förslaget till regeringen.
-
Praktiknära skolforskning utmanar forskarrollen
Etikfrågorna inom praktiknära skolforskning påverkar alla nivåer, både på systemnivå och på en enskild skolenhet. När etikprövningslagen nu ska utredas, är det viktigt att belysa hur ULF-forskning skiljer sig från viss annan forskning.
-
Utmaningar inom ULF-forskning tas upp på rundabordssamtal
”Förhoppningen är att bidra till att identifiera otydligheter och skapa en gemensam syn på tolkningar och kunskapsbehov”, säger Maria Andrée om det rundabordssamtal om etikfrågor som nu arrangeras.
-
”Om vi inte samarbetar kommer vi aldrig veta vilka frågor som är viktiga för skolan”
Jesper Boesen, samverkanschef och forskningsmiljöledare, vid JU lyfte vid Göteborgsnodens konferens vikten av att lärosätena och skolhuvudmän närmar sig varandra genom ULF-avtal. Lyssna till fler deltagare nedan.
-
Skolministern understryker vikten av ULF
Skolminister Lotta Edholm inledningstalade på skolkonferensen researchED och underströk vikten av ULF. Se hela inledningstalet här.
-
Spänning mellan frivillighet och styrning i fritidshem
Frivillighet, styrning, fritidsaktiviteter och fri tid kännetecknar verksamheten i fritidshem. Att kombinera detta skapar dilemman hos lärarna. Det visar en forskningsstudie från Karlstads universitet.
-
Ny kunskap genom samverkan
”Vi, skola och akademi, behöver arbeta nära tillsammans och ha djup respekt för varandras olika kunskaper. Först då, genom äkta samverkan i ögonhöjd, kan ny kunskap växa fram.” Det säger Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och ordförande för den nationella operativa samordningsgruppen för ULF.
-
Ju fler lärare som deltar desto fler ringar på vattnet
En forskningscirkel blev till ett föredrag på en forskningskonferens, för att sedan bli en workshop för alla lågstadielärare i Enköpings kommun. Ett ULF-projekt om funktionellt skrivande ger ringar på vattnet när fler lärare involveras.
-
”I glesbygdsskolan existerar fortfarande en likvärdig lärmiljö”
Glesbygdsskolenätverket tillkom genom att lärarna Jenny Sjöström och Josefin Öberg kontaktade Gerd Pettersson, lektor vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet. För att bygga upp nätverket fick de ULF-medel från Umeå universitet.
-
På väg mot ett nationellt avtal
Arbetet med att ta fram ett nationellt ULF-avtal är inne på sluttampen. Under ULF Bazaren samlades många synpunkter in som nu ska göra avtalet inkluderande och att det inte tappar den lokala förankringen.
-
NTI Gymnasiet och Uppsala universitet utvecklar undervisning i programmering
NTI Gymnasiet i Uppsala har sedan 2018 deltagit i ULF. I dag deltar 38 programmeringslärare på 17 av NTI:s gymnasieskolor i ett nationellt forskningssamarbete, vilket ger dem möjlighet att bedriva praktiknära didaktisk forskning inom programmering.
-
SKR bjuder in kommunerna för att prata ULF
Monica Sonde vid Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver om hur kommunerna involveras i arbetet med ULF och hur vi kan få en skola på vetenskaplig grund.
-
Lars Haikola utvärderar framtagande av nationell ULF-strategi
Uppdraget handlar om att följa och dokumentera det nationella arbetet med att ta fram ett ULF-avtal. Till utredare har Lars Haikola utsetts.
-
ULF ska beaktas i det nationella professionsprogrammet
I förslaget om ett nationellt professionsprogram lyfter regeringen ULF-avtalen. Både som förebild för samverkan, men också som en del i kompetensutvecklingen.
-
Fler erfarenheter och perspektiv hjälper till att ta fram nytt nationellt ULF-avtal
Vid den nationella ULF Bazaren lyfts värdefulla erfarenheter och perspektiv från lärosäten och huvudmän. De tas nu med i den fortsatta processen att ta fram det nya nationella ULF-avtalet.
-
Musikhögskolan i Malmö vill att fler lärare ska få plocka frukterna av ULF
På Musikhögskolan i Malmö finns sedan länge upparbetade vägar för ULF-forskning i ett nära samarbete med skolorna. Nu finns även doktorander och postdoktorer inom ULF-forskning. Näst på tur är att starta en webbplattform där fler skolor ska kunna plocka frukterna av ULF-forskning.
-
Casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum – ny rapport
Hur kan skolor och lärarutbildningar använda casemetodens samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum? Den frågan har vi i det didaktiska nätverket för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning fördjupat oss i.
-
Se panelsamtalet om varför ett nationellt ULF-avtal behövs
Varför behövs ett nationellt ULF-avtal? Och hur skapar vi de bästa förutsättningarna för ULF-forskning? Under Almedalsveckan sommaren 2022 arrangerades ett panelsamtal som svarar på dessa frågor. Se det här.
-
Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen
De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen. Att finna tid och utrymme för den här sortens kollegialt samarbete är inte alltid lätt. Däremot kan utvecklingspedagoger i kommunen med rätt ämneskompetens bidra till både stöd och legitimering av forskningsbaserat utvecklingsarbete.
-
Lärosäten runtom i Europa får inblick i ULF-verksamheten
Lärosäten runt om i Europa kommer att få lyssna till en presentation om ULF av representanter vid Göteborgs universitet och Göteborgs stad.
-
Dags för nationell ULF Bazar – hur ska det nationella avtalet utformas?
På den nationella Bazaren 15 december ska ett första utkast till nationellt ULF-avtal diskuteras och det ska fånga vad ULF ska åstadkomma i framtiden.
-
Forskningsfrågor som är relevanta för skolan – bjud in fler till processen
Under fredagen bjöd Stockholms universitet med skolhuvudmän in till Uppsalanodens ULF Bazar. Samtalet fokuserade på forskningsfrågor, hur de kan tas fram och hur de blir relevanta för de som arbetar i skolan.
-
Så kan samarbetet mellan forskare och skolledare stärkas
För att stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i skolan behövs långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan forskare och skolledare. Men den här typen av samarbete uppstår inte bara, det finns ett antal kritiska aspekter att ta hänsyn till. Det visar ny forskning från Karlstads universitet. Forskningsstudien har genomförts inom ramen för ULF.
-
Arbete med samverkan i skolan
I Örnsköldsviks kommun testas nu ett digitalt verktyg som ska utveckla lärares undervisning. Projektets syfte är att hjälpa kommunen med kvalitetssäkring av deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).
-
Flygande nystart i ULF-arbetet nationellt
Den 25-26 augusti möttes för första gången ledamöterna i ULFs nya strategiska (ULF-S) respektive operativa (ULF-O) grupp. Här deltog även nya referensgruppen med lärar- och skolledarfacken. Det blev energirika och kreativa dagar med nya kompetenser – nu när både lärosäten och huvudmän finns representerade på nationell nivå. Detta bådar gott inför vårt gemensamma arbete med att permanenta ULF! På bilden: ULF-O.
-
Ny bok inspirerad av ULF-arbetet vid LTU
Praktiknära forskning har de senaste årtiondena fått större genomslagskraft på olika nivåer i det svenska skolsystemet men också vid universitet. En sådan ansats innebär att lärares, rektorers och forskares kunskaper och kompetenser tas till vara och berikar forsknings- och utvecklingsprocesser. I boken diskuteras möjligheter och utmaningar med praktiknära forskning och läsaren får ta del av berättelser och konkreta exempel från olika forsknings- och utvecklingsprojekt.
-
Ny organisation för nationell samordning 2022-2024
Vid halvårsskiftet 2022 går ULF-verksamheten in i ett nytt och avgörande skede. Den omfattande verksamhet som har bedrivits under de senaste fem åren ska förstärkas och bli reguljär. För att möjliggöra detta gemensamma arbete inrättas den 1 juli två nya grupperingar på nationell nivå: en strategisk samordningsgrupp för nationell ULF-strategi (ULF-S) och en operativ samordningsgrupp (ULF-O).
-
Fyra nya ULF-projekt har beviljats medel
Flerspråkighet i förskolan, undervisning i särskolan och teknikundervisning om hur vi kan härma smarta lösningar i naturen. Det är några av de nya praktiknära forskningsprojekt vid Göteborgs universitet som beviljats medel inom ramen för ULF.
-
Utbildningsdepartementet ser över mobiliteten mellan akademin och det omgivande samhället
Regeringskansliet har gett Utbildningsdepartementet i uppdrag att se över eventuella hinder för mobilitet mellan högskolan och andra sektorer. Mobilitet innebär i det här sammanhanget att adjungerad personal från olika delar av samhället, t.ex skolan, kan vara verksamma inom akademin och vice versa – att högskolans forskare och lärare kan tjänstgöra i skolan.
-
ULF på plats i Almedalen
Årets Almedalsvecka närmar sig och ULF kommer som vanligt att vara på plats. Den 5 juli kl. 09.45 arrangerar vi ett samtal med rubriken "ULF-forskning ger ny kunskap, höjer läraryrkets status och kvaliteten i verksamheterna". Ett flertal parter samlas för att diskutera vad som är viktigt i det nationella ULF-avtalets organisation och överenskommelser. Välkommen att vara med i Almedalen eller se sändningen online!
-
ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning
Förkortningen för ULF har under försöksverksamhetens gång förekommit i två olika tolkningar, en där U:et stått för Utbildning och en där det fått stå för Utveckling. Den Nationella samordningsgruppen har nu enats om att det är den förstnämnda och ursprungliga betydelsen som gäller.
-
Ny rapport: Ledarskap för lärande
”Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet.” Det säger redaktörerna Anja Thorsten, lektor vid Linköpings universitet, och Marcus Samuelsson, biträdande professor, Linköpings universitet, som tillsammans med medforskande lärare är författare till forskningsrapporten Ledarskap för lärande.
-
Samverkansmodell för utmaningar i det uppkopplade klassrummet
I forskningsprojektet, Utmaningar i det uppkopplade klassrummet. Rum för lärande i en digitaliserad skola, prövas en samverkansmodell som innebär att forskare, lärare och elever tillsammans kartlägger de utmaningar som uppstår i samband med klassrummens digitalisering. På sikt är förhoppningen att därigenom kunna stärka skolans utvecklingsarbete inom området. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs inom ramen för ULF.
-
Extern utvärdering av ULF klar
Nu presenteras den externa utvärderingsstudien av ULF, genomförd av ett forskarteam vid Universitetet i Sørøst-Norge. Teamet har följt och studerat ULF mellan 2018-2022, och publicerar i en slutrapport det samlade resultatet av utvärderingen. Man ger också rekommendationer för det fortsatta arbetet med samverkan kring praktiknära forskning i Sverige.
-
Växande forskningsmiljö i samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet
Hej Lisbeth Gyllander Torkildsen, Kvalitets- och utvecklingschef på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad. Ni har i samverkan med Malmö universitet börjat bygga upp en gemensam forskningsmiljö med fokus på likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola. Vad består den här forskningsmiljön av?
-
Nytt arbetssätt för språkutveckling
I det praktiknära forskningsprojektet ELSA-modellen har forskare och pedagoger tillsammans utvecklat språkutvecklande aktiviteter på förskolor. Nyligen presenterades resultatet på en dialogkonferens för att sprida arbetssättet i en av kommunerna som deltagit i projektet.
-
Skolan ska utvecklas genom samarbete – men rektorer och lärare är inte överens om förutsättningarna
Senare års skolutveckling har fokus på en utvecklad samverkan mellan verksamma i skolan och mellan skola och akademi. Ny forskning visar att rektorer och lärare inte är överens om de mest grundläggande villkoren för kvalitet i undervisningen. Däremot är båda grupperna överens om att de saknar goda förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Det visar en ny rapport från fem forskare vid Karlstads universitet. Undersökningen har genomförts inom ramen för ULF.
-
Praktikutvecklande forskning i fokus under dag 2 på konferensen Framtidens lärarutbildning
Dag 2 på Örebro universitets konferens Framtidens lärarutbildning – erfarenheter och visioner bjuder bland annat på många intressanta valbara pass för den som jobbar inom förskola och skola. Ett av passen berör praktikutvecklande forskning och genomförs som ett diskussionsforum där också en nyutgiven antologi presenteras.
-
Pressmeddelande: Slutrapport för ULF anger riktningen framåt
I dag överlämnades slutrapporten för ULF, försöksverksamheten med samverkan kring praktiknära forskning, till utbildningsminister Anna Ekström. Rapporten sammanfattar fem års utvecklingsarbete och etablering av nya samverkansmodeller mellan lärosäten och skolhuvudmän, och ger förslag som kan ligga till grund för den permanenta verksamheten.
-
Ny antologi om praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi
Under det senaste decenniet har flera myndigheter gjort riktade satsningar för att stimulera utvecklingen av förskola, skola och lärarutbildning genom att stärka den praktiknära forskningen. ULF är ett exempel på en av de större satsningar som ger möjlighet att kombinera olika typer av utbyten mellan skola och akademi. I en ny antologi behandlas utmaningar och möjligheter med denna samverkan.
-
Hallå där Yvonne Liljekvist…
…docent i matematikens didaktik vid Karlstads universitet. Du är ny projektledare för ULF-verksamheten inom Karlstads-noden. ULF är en försöksverksamhet som utvecklar praktiknära forskning i samverkan med skolhuvudmännen. Vad betyder praktiknära forskning för dig?
-
Inställd dialogkonferens
På grund av rådande pandemisituation och att de olika verksamheterna behöver prioritera den egna verksamheten är Karlstads-nodens dialogkonferensen 17 februari framflyttad till i höst. Nytt preliminärt datum är i september. Mer information kommer.
-
Örebro universitet bjuder in till konferens om framtidens lärarutbildning
Vilken utbildning behöver lärarstudenter för att kunna ge sina elever kunskap och kompetens att möta framtidens arbetsliv, bli aktiva samhällsmedborgare och ta sig an de stora samhällsutmaningarna? Den 15–16 mars bjuder Örebro universitet in till konferens på temat ”Framtidens lärarutbildning”. Konferensen är särskilt intressant för alla som arbetar inom ULF, med flera spår på temat praktiknära forskning i förskola respektive skola.
-
Nio doktorander i utbildningsvetenskap sökes till forskarskolan ROCIT
Forskarskolan ROCIT (Research On Collaboration In Teacher education) ska bidra till att arbeta fram långsiktiga och hållbara modeller för samverkan mellan huvudmän och lärosäten i och genom lärarutbildningarna. Nio doktorander antas i Utbildningsvetenskap vid Lunds universitet med placering vid något av de ingående lärosätena.
-
Sagt i årets sista rundabordssamtal: "Smart organisation vägen till likvärdighet"
Huvudmannaperspektivet var i fokus när Ifous och Nationella samordningsgruppen för ULF bjöd in till årets andra och sista rundabordssamtal om ULF-organisation 2.0. Samtalet kretsade kring de samverkande huvudmännens plats och villkor, där en röd tråd var likvärdighet och inkludering av mindre kommuner.
Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen
2022-11-16
De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen. Att finna tid och utrymme för den här sortens kollegialt samarbete är inte alltid lätt. Däremot kan utvecklingspedagoger i kommunen med rätt ämneskompetens bidra till både stöd och legitimering av forskningsbaserat utvecklingsarbete.

I samverkan med Regionalt utvecklingscentrum (RUC) och fyra värmländska kommuner har forskare på Karlstads universitet genomfört en praktikutvecklande interventionsstudie för att ta reda på vilken betydelse observation och återkoppling kan ha för att stötta lärares undervisningsutveckling. I studien deltog ett fyrtiotal svensklärare, fem språk-, läs- och skrivutvecklare (utvecklingspedagoger) inom nätverket SOL i Värmland samt åtta rektorer på de deltagande skolorna.
I studien tränades lärare att analysera sin egen och andras undervisning utifrån ett urval av forskningsbaserade kriterier på hög undervisningskvalitet. Under ett års tid fick de återkoppling av kollegor, filmade och studerade sin egen undervisning och diskuterade sina styrkor och utvecklingsbehov i skolbaserade lärgrupper. De fick också själva ge återkoppling utifrån observationer av sina kollegor.
Resultaten från studien visar att kombinationen av observation och återkoppling, att se sig själv på film och att reflektera tillsammans över sin undervisning kan vara ett kraftfullt stöd för att höja kvaliteten på undervisningen.
– Det många av deltagarna framför allt uttrycker efteråt är hur medvetna de blivit både om vad de faktiskt gör i klassrummet tillsammans med sina elever och vad de, med ganska små förändringar, skulle kunna göra annorlunda eller göra mer av, säger Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete, som lett studien. En viktig del i projektet handlar om att hjälpas åt att sätta ord på centrala aspekter av lärarnas yrkesskicklighet och sen använda detta för att få syn på och jobba med att utveckla undervisningen.
Observationsmanual för att sätta ord på arbetet i klassrummet
Som grund för observationerna har deltagarna använt en observationsmanual för analys av klassrumsundervisning (The Protocol for Language Arts Teaching Observation, PLATO).*

universitet. Foto: Cathrine Andersson Busch.
– Den beskriver kvaliteter i undervisningen med grund i ett flertal stora amerikanska och nordiska studier, säger Marie Wejrum som ingått i forskargruppen och arbetat i flera år med PLATO. Observationsmanualen hjälper oss att urskilja kvalitetsnivåer exempelvis i hur man ger feedback till sina elever eller hur man arbetar med texter i klassrummet. På det viset blir den ett stöd i reflexionen över den genomförda lektionen och planeringen av kommande lektioner.
Många av deltagarna instämmer i värdet av att få en gemensam grund för att diskutera styrkor och utvecklingsmöjligheter i undervisningen.
– Jag tror klassrumsobservationerna har lärt många att vi kan lära tillsammans genom varandras erfarenheter. Genom observationsmanualen har kvaliteter i undervisningen tydliggjorts. Kvalitet är inte subjektivt, säger en av språk-, läs- och skrivutvecklarna som deltagit i projektet.
Osäkert om projektet bidragit till varaktig förändring av undervisningen
Lärarna själva bedömer att deltagandet i projektet gjort dem mer medvetna om kvaliteter och utvecklingspotential i sin undervisning och att det bidragit till att förändra deras praktik. Studien har däremot inte undersökt genom observationer eller liknande om det skett några varaktiga förändringar av undervisningen. Resultat från en elevenkät antyder att de deltagande lärarnas undervisning, efter projektperiodens slut, inte skiljer sig signifikant från andra lärares undervisning.
Däremot visar resultat från videoobservationer i klassrummen att lärarna med ledning av beskrivningarna i PLATO kan ge både mer kvalificerad feedback till sina elever och höja kvaliteten på arbetet med texter.
– Över huvud taget ser vi att lärarna ganska snabbt visar att de kan omsätta de här undervisningspraktikerna, som vi fokuserat på, i sina klassrum, säger Marie Wejrum. De visar ett tydligare pedagogiskt ledarskap och skruvar upp nivån på den intellektuella utmaningen för eleverna.
Utmanande men lärorikt att se sig själv på video
För många deltagare är det en smula nervöst att bli inspelad och se sig själv på video.
– Man blir tvingad ut ur sin comfort zone, säger en lärare som deltagit i projektet. Det är läskigt men också nödvändigt för utveckling.
Flera lärare instämmer i att det att ha en kamera rullande i klassrummet först upplevdes som skrämmande:
– Men när man väl tog mod till sig och tittade på sin egen video, så var det väldigt lärorikt faktiskt.
Modellen att videofilma för att sedan analysera undervisningen tillsammans har prövats i tidigare forskning och visat sig skapa goda möjligheter för kollegialt utvecklingsarbete.
Organisatoriska förutsättningar för långsiktigt utvecklingsarbete
Att skapa tid och rum för långsiktig och kontinuerlig utveckling av lärares undervisningsskicklighet visar sig ofta vara svårt. Tidigare forskning understryker att kortvariga insatser, inspirationsföreläsningar och liknande sällan har några varaktiga effekter på praktiken. Den understryker också betydelsen av att skolutveckling består i gemensamma åtaganden, till exempel att lärare planerar och följer upp sin undervisning tillsammans.
– Tanken bakom vår modell är att det ska vara något som lärarna kan använda själva, säger Michael Tengberg, det vill säga att de ska kunna besöka varandra i klassrummet och ha ett gemensamt och professionellt språk för att ge varandra återkoppling och resonera om hur de ska planera nästa lektion. Men det förutsätter både ett organisatoriskt utrymme (tjänsteutrymme) och att någon tar ansvar för att hålla igång utvecklingsprocessen på skolan.
Studien visar att de kommunfinansierade språk-, läs- och skrivutvecklarna här spelar en central roll. Betydelsen av deras ämneskompetens och deras förmåga att stötta och utmana genom sin återkoppling värderas högt av lärarna. Även rektorerna understryker språk-, läs- och skrivutvecklarnas betydelse.

universitet. Foto: Helena Christerdotter.
Sin egen roll uppfattar rektorerna främst som den som skapar förutsättningar, förtroende och legitimitet för det pågående utvecklingsarbetet.
– Deras stöd och ledning är viktig, men de är samtidigt överens om att lärarna och utvecklingspedagogerna måste äga själva utvecklingsprocessen, berättar Anette Forssten Sesier, som tillsammans med Monica Evermark och Marie Pilfalk regelbundet träffat rektorerna under projektets gång.
Den prövade nätverksmodellen verkar, åtminstone i idealfallet, ge goda förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samarbete mellan universitet och skolhuvudmän. Men behovet av förankring på flera nivåer i skolorganisationen är avgörande och varaktigheten i verksamheten är känslig för organisatoriska förändringar (personalomsättning, andra pågående satsningar och implementeringsprocesser av myndighetsdirektiv).
Mer information
Forskningen har genomförts inom ramen för ULF. Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete, har lett projektet. Övriga medarbete är: Anette Forssten Seiser, lektor i pedagogiskt arbete, Marie Wejrum, doktorand i pedagogiskt arbete, Monica Evermark, föreståndare för Regionalt utvecklingscentrum (RUC) och Marie Pilfalk, skolchef på Broholmskolan och före detta masterstudent i utbildningsledning och skolutveckling.
Studien genomfördes som ett kombinerat forsknings- och utvecklingsprojekt från januari 2020–februari 2021. Förutom forskargruppen ingick drygt fyrtio lärare i svenska, fem språk-, läs- och skrivutvecklare samt åtta rektorer i det ämnesdidaktiska nätverk som tillsammans genomförde projektet. Syftet med studien var att ta reda på dels om användning av kollegial observation och återkoppling samt gruppreflexion utifrån forskningsbaserade kriterier kan bidra till utveckling av svensklärares läsundervisning, dels om samarbete inom ett ämnesdidaktiskt nätverk av denna modell kan bilda en långsiktigt hållbar infrastruktur för samarbete om fortsatt praktikutvecklande forskning och professionsutveckling.
Studien har finansierats av ULF-projektet, de fyra deltagande kommunerna samt av Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Karlstads universitet.
*Du kan läsa mer om observationsmanualen PLATO i boken Undervisningskvalitet i svenska klassrum.
Maria Nilsson