Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

2022-11-16

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen. Att finna tid och utrymme för den här sortens kollegialt samarbete är inte alltid lätt. Däremot kan utvecklingspedagoger i kommunen med rätt ämneskompetens bidra till både stöd och legitimering av forskningsbaserat utvecklingsarbete.

porträttbild på michael tengberg
Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Foto: Andreas Reichenberg. 

I samverkan med Regionalt utvecklingscentrum (RUC) och fyra värmländska kommuner har forskare på Karlstads universitet genomfört en praktikutvecklande interventionsstudie för att ta reda på vilken betydelse observation och återkoppling kan ha för att stötta lärares undervisningsutveckling. I studien deltog ett fyrtiotal svensklärare, fem språk-, läs- och skrivutvecklare (utvecklingspedagoger) inom nätverket SOL i Värmland samt åtta rektorer på de deltagande skolorna.

I studien tränades lärare att analysera sin egen och andras undervisning utifrån ett urval av forskningsbaserade kriterier på hög undervisningskvalitet. Under ett års tid fick de återkoppling av kollegor, filmade och studerade sin egen undervisning och diskuterade sina styrkor och utvecklingsbehov i skolbaserade lärgrupper. De fick också själva ge återkoppling utifrån observationer av sina kollegor.

Resultaten från studien visar att kombinationen av observation och återkoppling, att se sig själv på film och att reflektera tillsammans över sin undervisning kan vara ett kraftfullt stöd för att höja kvaliteten på undervisningen.

– Det många av deltagarna framför allt uttrycker efteråt är hur medvetna de blivit både om vad de faktiskt gör i klassrummet tillsammans med sina elever och vad de, med ganska små förändringar, skulle kunna göra annorlunda eller göra mer av, säger Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete, som lett studien. En viktig del i projektet handlar om att hjälpas åt att sätta ord på centrala aspekter av lärarnas yrkesskicklighet och sen använda detta för att få syn på och jobba med att utveckla undervisningen.

Observationsmanual för att sätta ord på arbetet i klassrummet
Som grund för observationerna har deltagarna använt en observationsmanual för analys av klassrumsundervisning (The Protocol for Language Arts Teaching Observation, PLATO).*

porträttbild Marie Wejrum
Marie Wejrum, universitetsadjunkt vid Karlstads
universitet. Foto: Cathrine Andersson Busch.

– Den beskriver kvaliteter i undervisningen med grund i ett flertal stora amerikanska och nordiska studier, säger Marie Wejrum som ingått i forskargruppen och arbetat i flera år med PLATO. Observationsmanualen hjälper oss att urskilja kvalitetsnivåer exempelvis i hur man ger feedback till sina elever eller hur man arbetar med texter i klassrummet. På det viset blir den ett stöd i reflexionen över den genomförda lektionen och planeringen av kommande lektioner.

Många av deltagarna instämmer i värdet av att få en gemensam grund för att diskutera styrkor och utvecklingsmöjligheter i undervisningen.

– Jag tror klassrumsobservationerna har lärt många att vi kan lära tillsammans genom varandras erfarenheter. Genom observationsmanualen har kvaliteter i undervisningen tydliggjorts. Kvalitet är inte subjektivt, säger en av språk-, läs- och skrivutvecklarna som deltagit i projektet.

Osäkert om projektet bidragit till varaktig förändring av undervisningen
Lärarna själva bedömer att deltagandet i projektet gjort dem mer medvetna om kvaliteter och utvecklingspotential i sin undervisning och att det bidragit till att förändra deras praktik. Studien har däremot inte undersökt genom observationer eller liknande om det skett några varaktiga förändringar av undervisningen. Resultat från en elevenkät antyder att de deltagande lärarnas undervisning, efter projektperiodens slut, inte skiljer sig signifikant från andra lärares undervisning.

Däremot visar resultat från videoobservationer i klassrummen att lärarna med ledning av beskrivningarna i PLATO kan ge både mer kvalificerad feedback till sina elever och höja kvaliteten på arbetet med texter.

– Över huvud taget ser vi att lärarna ganska snabbt visar att de kan omsätta de här undervisningspraktikerna, som vi fokuserat på, i sina klassrum, säger Marie Wejrum. De visar ett tydligare pedagogiskt ledarskap och skruvar upp nivån på den intellektuella utmaningen för eleverna.

Utmanande men lärorikt att se sig själv på video
För många deltagare är det en smula nervöst att bli inspelad och se sig själv på video.

– Man blir tvingad ut ur sin comfort zone, säger en lärare som deltagit i projektet. Det är läskigt men också nödvändigt för utveckling.

Flera lärare instämmer i att det att ha en kamera rullande i klassrummet först upplevdes som skrämmande:

– Men när man väl tog mod till sig och tittade på sin egen video, så var det väldigt lärorikt faktiskt.

Modellen att videofilma för att sedan analysera undervisningen tillsammans har prövats i tidigare forskning och visat sig skapa goda möjligheter för kollegialt utvecklingsarbete.

Organisatoriska förutsättningar för långsiktigt utvecklingsarbete
Att skapa tid och rum för långsiktig och kontinuerlig utveckling av lärares undervisningsskicklighet visar sig ofta vara svårt. Tidigare forskning understryker att kortvariga insatser, inspirationsföreläsningar och liknande sällan har några varaktiga effekter på praktiken. Den understryker också betydelsen av att skolutveckling består i gemensamma åtaganden, till exempel att lärare planerar och följer upp sin undervisning tillsammans.

– Tanken bakom vår modell är att det ska vara något som lärarna kan använda själva, säger Michael Tengberg, det vill säga att de ska kunna besöka varandra i klassrummet och ha ett gemensamt och professionellt språk för att ge varandra återkoppling och resonera om hur de ska planera nästa lektion. Men det förutsätter både ett organisatoriskt utrymme (tjänsteutrymme) och att någon tar ansvar för att hålla igång utvecklingsprocessen på skolan.

Studien visar att de kommunfinansierade språk-, läs- och skrivutvecklarna här spelar en central roll. Betydelsen av deras ämneskompetens och deras förmåga att stötta och utmana genom sin återkoppling värderas högt av lärarna. Även rektorerna understryker språk-, läs- och skrivutvecklarnas betydelse.

porträttbild på Anette Forssten Seiser
Anette Forssten Seiser, lektor vid Karlstads 
universitet. Foto: Helena Christerdotter.

Sin egen roll uppfattar rektorerna främst som den som skapar förutsättningar, förtroende och legitimitet för det pågående utvecklingsarbetet.

– Deras stöd och ledning är viktig, men de är samtidigt överens om att lärarna och utvecklingspedagogerna måste äga själva utvecklingsprocessen, berättar Anette Forssten Sesier, som tillsammans med Monica Evermark och Marie Pilfalk regelbundet träffat rektorerna under projektets gång.

Den prövade nätverksmodellen verkar, åtminstone i idealfallet, ge goda förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samarbete mellan universitet och skolhuvudmän. Men behovet av förankring på flera nivåer i skolorganisationen är avgörande och varaktigheten i verksamheten är känslig för organisatoriska förändringar (personalomsättning, andra pågående satsningar och implementeringsprocesser av myndighetsdirektiv).

Mer information
Forskningen har genomförts inom ramen för ULF. Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete, har lett projektet. Övriga medarbete är: Anette Forssten Seiser, lektor i pedagogiskt arbete, Marie Wejrum, doktorand i pedagogiskt arbete, Monica Evermark, föreståndare för Regionalt utvecklingscentrum (RUC) och Marie Pilfalk, skolchef på Broholmskolan och före detta masterstudent i utbildningsledning och skolutveckling.

Studien genomfördes som ett kombinerat forsknings- och utvecklingsprojekt från januari 2020–februari 2021. Förutom forskargruppen ingick drygt fyrtio lärare i svenska, fem språk-, läs- och skrivutvecklare samt åtta rektorer i det ämnesdidaktiska nätverk som tillsammans genomförde projektet. Syftet med studien var att ta reda på dels om användning av kollegial observation och återkoppling samt gruppreflexion utifrån forskningsbaserade kriterier kan bidra till utveckling av svensklärares läsundervisning, dels om samarbete inom ett ämnesdidaktiskt nätverk av denna modell kan bilda en långsiktigt hållbar infrastruktur för samarbete om fortsatt praktikutvecklande forskning och professionsutveckling.

Studien har finansierats av ULF-projektet, de fyra deltagande kommunerna samt av Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Karlstads universitet.

Läs rapporten Linking Instruction and Student Achievement – Professional Learning Observations of Teaching.

Läs också artikel baserad på pilotstudien som genomfördes 2018–2019: Observation och återkoppling med fokus på utvecklad undervisning.

*Du kan läsa mer om observationsmanualen PLATO i boken Undervisningskvalitet i svenska klassrum.

Maria Nilsson

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

2022-11-16

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen. Att finna tid och utrymme för den här sortens kollegialt samarbete är inte alltid lätt. Däremot kan utvecklingspedagoger i kommunen med rätt ämneskompetens bidra till både stöd och legitimering av forskningsbaserat utvecklingsarbete.

porträttbild på michael tengberg
Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Foto: Andreas Reichenberg. 

I samverkan med Regionalt utvecklingscentrum (RUC) och fyra värmländska kommuner har forskare på Karlstads universitet genomfört en praktikutvecklande interventionsstudie för att ta reda på vilken betydelse observation och återkoppling kan ha för att stötta lärares undervisningsutveckling. I studien deltog ett fyrtiotal svensklärare, fem språk-, läs- och skrivutvecklare (utvecklingspedagoger) inom nätverket SOL i Värmland samt åtta rektorer på de deltagande skolorna.

I studien tränades lärare att analysera sin egen och andras undervisning utifrån ett urval av forskningsbaserade kriterier på hög undervisningskvalitet. Under ett års tid fick de återkoppling av kollegor, filmade och studerade sin egen undervisning och diskuterade sina styrkor och utvecklingsbehov i skolbaserade lärgrupper. De fick också själva ge återkoppling utifrån observationer av sina kollegor.

Resultaten från studien visar att kombinationen av observation och återkoppling, att se sig själv på film och att reflektera tillsammans över sin undervisning kan vara ett kraftfullt stöd för att höja kvaliteten på undervisningen.

– Det många av deltagarna framför allt uttrycker efteråt är hur medvetna de blivit både om vad de faktiskt gör i klassrummet tillsammans med sina elever och vad de, med ganska små förändringar, skulle kunna göra annorlunda eller göra mer av, säger Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete, som lett studien. En viktig del i projektet handlar om att hjälpas åt att sätta ord på centrala aspekter av lärarnas yrkesskicklighet och sen använda detta för att få syn på och jobba med att utveckla undervisningen.

Observationsmanual för att sätta ord på arbetet i klassrummet
Som grund för observationerna har deltagarna använt en observationsmanual för analys av klassrumsundervisning (The Protocol for Language Arts Teaching Observation, PLATO).*

porträttbild Marie Wejrum
Marie Wejrum, universitetsadjunkt vid Karlstads
universitet. Foto: Cathrine Andersson Busch.

– Den beskriver kvaliteter i undervisningen med grund i ett flertal stora amerikanska och nordiska studier, säger Marie Wejrum som ingått i forskargruppen och arbetat i flera år med PLATO. Observationsmanualen hjälper oss att urskilja kvalitetsnivåer exempelvis i hur man ger feedback till sina elever eller hur man arbetar med texter i klassrummet. På det viset blir den ett stöd i reflexionen över den genomförda lektionen och planeringen av kommande lektioner.

Många av deltagarna instämmer i värdet av att få en gemensam grund för att diskutera styrkor och utvecklingsmöjligheter i undervisningen.

– Jag tror klassrumsobservationerna har lärt många att vi kan lära tillsammans genom varandras erfarenheter. Genom observationsmanualen har kvaliteter i undervisningen tydliggjorts. Kvalitet är inte subjektivt, säger en av språk-, läs- och skrivutvecklarna som deltagit i projektet.

Osäkert om projektet bidragit till varaktig förändring av undervisningen
Lärarna själva bedömer att deltagandet i projektet gjort dem mer medvetna om kvaliteter och utvecklingspotential i sin undervisning och att det bidragit till att förändra deras praktik. Studien har däremot inte undersökt genom observationer eller liknande om det skett några varaktiga förändringar av undervisningen. Resultat från en elevenkät antyder att de deltagande lärarnas undervisning, efter projektperiodens slut, inte skiljer sig signifikant från andra lärares undervisning.

Däremot visar resultat från videoobservationer i klassrummen att lärarna med ledning av beskrivningarna i PLATO kan ge både mer kvalificerad feedback till sina elever och höja kvaliteten på arbetet med texter.

– Över huvud taget ser vi att lärarna ganska snabbt visar att de kan omsätta de här undervisningspraktikerna, som vi fokuserat på, i sina klassrum, säger Marie Wejrum. De visar ett tydligare pedagogiskt ledarskap och skruvar upp nivån på den intellektuella utmaningen för eleverna.

Utmanande men lärorikt att se sig själv på video
För många deltagare är det en smula nervöst att bli inspelad och se sig själv på video.

– Man blir tvingad ut ur sin comfort zone, säger en lärare som deltagit i projektet. Det är läskigt men också nödvändigt för utveckling.

Flera lärare instämmer i att det att ha en kamera rullande i klassrummet först upplevdes som skrämmande:

– Men när man väl tog mod till sig och tittade på sin egen video, så var det väldigt lärorikt faktiskt.

Modellen att videofilma för att sedan analysera undervisningen tillsammans har prövats i tidigare forskning och visat sig skapa goda möjligheter för kollegialt utvecklingsarbete.

Organisatoriska förutsättningar för långsiktigt utvecklingsarbete
Att skapa tid och rum för långsiktig och kontinuerlig utveckling av lärares undervisningsskicklighet visar sig ofta vara svårt. Tidigare forskning understryker att kortvariga insatser, inspirationsföreläsningar och liknande sällan har några varaktiga effekter på praktiken. Den understryker också betydelsen av att skolutveckling består i gemensamma åtaganden, till exempel att lärare planerar och följer upp sin undervisning tillsammans.

– Tanken bakom vår modell är att det ska vara något som lärarna kan använda själva, säger Michael Tengberg, det vill säga att de ska kunna besöka varandra i klassrummet och ha ett gemensamt och professionellt språk för att ge varandra återkoppling och resonera om hur de ska planera nästa lektion. Men det förutsätter både ett organisatoriskt utrymme (tjänsteutrymme) och att någon tar ansvar för att hålla igång utvecklingsprocessen på skolan.

Studien visar att de kommunfinansierade språk-, läs- och skrivutvecklarna här spelar en central roll. Betydelsen av deras ämneskompetens och deras förmåga att stötta och utmana genom sin återkoppling värderas högt av lärarna. Även rektorerna understryker språk-, läs- och skrivutvecklarnas betydelse.

porträttbild på Anette Forssten Seiser
Anette Forssten Seiser, lektor vid Karlstads 
universitet. Foto: Helena Christerdotter.

Sin egen roll uppfattar rektorerna främst som den som skapar förutsättningar, förtroende och legitimitet för det pågående utvecklingsarbetet.

– Deras stöd och ledning är viktig, men de är samtidigt överens om att lärarna och utvecklingspedagogerna måste äga själva utvecklingsprocessen, berättar Anette Forssten Sesier, som tillsammans med Monica Evermark och Marie Pilfalk regelbundet träffat rektorerna under projektets gång.

Den prövade nätverksmodellen verkar, åtminstone i idealfallet, ge goda förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samarbete mellan universitet och skolhuvudmän. Men behovet av förankring på flera nivåer i skolorganisationen är avgörande och varaktigheten i verksamheten är känslig för organisatoriska förändringar (personalomsättning, andra pågående satsningar och implementeringsprocesser av myndighetsdirektiv).

Mer information
Forskningen har genomförts inom ramen för ULF. Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete, har lett projektet. Övriga medarbete är: Anette Forssten Seiser, lektor i pedagogiskt arbete, Marie Wejrum, doktorand i pedagogiskt arbete, Monica Evermark, föreståndare för Regionalt utvecklingscentrum (RUC) och Marie Pilfalk, skolchef på Broholmskolan och före detta masterstudent i utbildningsledning och skolutveckling.

Studien genomfördes som ett kombinerat forsknings- och utvecklingsprojekt från januari 2020–februari 2021. Förutom forskargruppen ingick drygt fyrtio lärare i svenska, fem språk-, läs- och skrivutvecklare samt åtta rektorer i det ämnesdidaktiska nätverk som tillsammans genomförde projektet. Syftet med studien var att ta reda på dels om användning av kollegial observation och återkoppling samt gruppreflexion utifrån forskningsbaserade kriterier kan bidra till utveckling av svensklärares läsundervisning, dels om samarbete inom ett ämnesdidaktiskt nätverk av denna modell kan bilda en långsiktigt hållbar infrastruktur för samarbete om fortsatt praktikutvecklande forskning och professionsutveckling.

Studien har finansierats av ULF-projektet, de fyra deltagande kommunerna samt av Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Karlstads universitet.

Läs rapporten Linking Instruction and Student Achievement – Professional Learning Observations of Teaching.

Läs också artikel baserad på pilotstudien som genomfördes 2018–2019: Observation och återkoppling med fokus på utvecklad undervisning.

*Du kan läsa mer om observationsmanualen PLATO i boken Undervisningskvalitet i svenska klassrum.

Maria Nilsson

Senast uppdaterad: 2022-11-30