Utbildningsdepartementet ser över mobiliteten mellan akademin och det omgivande samhället

2022-06-15

Regeringskansliet har gett Utbildningsdepartementet i uppdrag att se över eventuella hinder för mobilitet mellan högskolan och andra sektorer. Mobilitet innebär i det här sammanhanget att adjungerad personal från olika delar av samhället, t.ex skolan, kan vara verksamma inom akademin och vice versa – att högskolans forskare och lärare kan tjänstgöra i skolan.

Regeringen anser att det är viktigt att mobiliteten mellan högskolan och andra sektorer ökar. Det framgår bl.a. av den forsknings- och innovationspolitiska propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60).

Man ser att mobilitet bidrar till hög kvalitet i utbildning och forskning, t.ex. genom att främja mer dynamiska forskningsmiljöer, ökad spridning av forskning, förbättrad professionsförankring i utbildningen och stärkt kompetensförsörjning. När högskolans forskare och lärare är verksamma i andra sektorer ger de viktiga bidrag till dessa verksamheters utveckling. På motsvarande sätt berikas högskolans forskning och utbildning av att ta del av andra verksamheters dilemman och frågeställningar. De förenade tjänster som ULF utvecklar modeller för, är goda exempel på detta.

Hinder för mobilitet

Inom lärarutbildningen har svårigheter med regelverken för mobila anställningsformer påtalats. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) anför i en framställan till Utbildningsdepartementet att arbetsrättsliga frågor, pensionsfrågor och frågor om arbetsmiljöansvar försvårar försök att stärka mobiliteten mellan skola och högskola. Även inom medicin, vård och omsorg har svårigheter med att kombinera forskningsverksamhet, utbildning och kliniskt arbete lyfts fram. Önskemålet om en utredning rörande mobiliteten inklusive möjliga regelverksändringar kommer alltså från flera håll.

I uppdraget till Utbildningsdepartementet ingår att:

  • identifiera fungerande modeller för samarbete mellan högskolan och externa parter i syfte att gynna mobilitet.
  • identifiera eventuella hinder för mobilitet.
  • särskilt identifiera fungerande modeller och eventuella hinder för förenade anställningar.
  • analysera likheter och skillnader mellan olika områden och professioner, inklusive i vilken mån fungerande modeller kan överföras till andra områden och sektorer.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 23 december 2022.

Relaterad läsning

ULF-spaning 5: Bakgrundsmaterial till förslag kring olika typer av kombinationstjänster som kan möjliggöra att vara lärare, utbildare och forskare i en befattning.

Utbildningsdepartementet ser över mobiliteten mellan akademin och det omgivande samhället

2022-06-15

Regeringskansliet har gett Utbildningsdepartementet i uppdrag att se över eventuella hinder för mobilitet mellan högskolan och andra sektorer. Mobilitet innebär i det här sammanhanget att adjungerad personal från olika delar av samhället, t.ex skolan, kan vara verksamma inom akademin och vice versa – att högskolans forskare och lärare kan tjänstgöra i skolan.

Regeringen anser att det är viktigt att mobiliteten mellan högskolan och andra sektorer ökar. Det framgår bl.a. av den forsknings- och innovationspolitiska propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60).

Man ser att mobilitet bidrar till hög kvalitet i utbildning och forskning, t.ex. genom att främja mer dynamiska forskningsmiljöer, ökad spridning av forskning, förbättrad professionsförankring i utbildningen och stärkt kompetensförsörjning. När högskolans forskare och lärare är verksamma i andra sektorer ger de viktiga bidrag till dessa verksamheters utveckling. På motsvarande sätt berikas högskolans forskning och utbildning av att ta del av andra verksamheters dilemman och frågeställningar. De förenade tjänster som ULF utvecklar modeller för, är goda exempel på detta.

Hinder för mobilitet

Inom lärarutbildningen har svårigheter med regelverken för mobila anställningsformer påtalats. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) anför i en framställan till Utbildningsdepartementet att arbetsrättsliga frågor, pensionsfrågor och frågor om arbetsmiljöansvar försvårar försök att stärka mobiliteten mellan skola och högskola. Även inom medicin, vård och omsorg har svårigheter med att kombinera forskningsverksamhet, utbildning och kliniskt arbete lyfts fram. Önskemålet om en utredning rörande mobiliteten inklusive möjliga regelverksändringar kommer alltså från flera håll.

I uppdraget till Utbildningsdepartementet ingår att:

  • identifiera fungerande modeller för samarbete mellan högskolan och externa parter i syfte att gynna mobilitet.
  • identifiera eventuella hinder för mobilitet.
  • särskilt identifiera fungerande modeller och eventuella hinder för förenade anställningar.
  • analysera likheter och skillnader mellan olika områden och professioner, inklusive i vilken mån fungerande modeller kan överföras till andra områden och sektorer.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 23 december 2022.

Relaterad läsning

ULF-spaning 5: Bakgrundsmaterial till förslag kring olika typer av kombinationstjänster som kan möjliggöra att vara lärare, utbildare och forskare i en befattning.

Senast uppdaterad: 2022-08-29