Växande forskningsmiljö i samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet

2022-04-08

Hej Lisbeth Gyllander Torkildsen, Kvalitets- och utvecklingschef på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad. Ni har i samverkan med Malmö universitet börjat bygga upp en gemensam forskningsmiljö med fokus på likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola. Vad består den här forskningsmiljön av?

– När verksamheternas och forskarnas intressen sammanfaller sker magi, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen, kvalitets- och utvecklingschef på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad. Tillsammans med Fakulteten Lärande och samhälle på Malmö universitet utvecklar de en levande forskningsmiljö.

– Forskningsmiljön består av forskare från Malmö universitet och licputerade eller disputerade lärare i Malmös tre skolförvaltningar. De flesta av lärarna arbetar som vetenskapliga utvecklingsledare på den gemensamma enheten Pedagogisk Inspiration Malmö (PI). Forskningsmiljön leds av en forskare som har anställning i staden och på Fakulteten Lärande och samhälle, och av två forskare från universitetet. En särskild styrgrupp med ledningspersoner från staden och från fakulteten träffas regelbundet. 

Vad vill ni åstadkomma med forskningsmiljön?

– Vi vill möjliggöra för forskare från Malmö universitet och verksamma i förvaltningarna att tillsammans ta sig an de möjligheter och utmaningar som skolan och universitetets lärarutbildningar står inför. Vi har identifierat ett gemensamt behov av att utveckla kunskap om hur specifika förutsättningar i staden, exempelvis stora socioekonomiska skillnader och kulturell och språklig diversitet, påverkar och kan påverkas av de praktiker i skola och förskola där elever och barn lär och utvecklas. Genom forskningsmiljön skapar vi förutsättningar för praktiknära forskning tillsammans med pedagoger och ledningar på förskolor och skolor.  

– För att nå målsättningarna använder vi flera metoder, bland annat utveckling av det tredje rummet, det vill säga mötesplatser för samverkan såsom en gemensam seminarieserie, genomförande av gemensamma forskningsprojekt, affilieringar till Malmö universitet och dokumentation och spridning av beprövad erfarenhet.

När togs de första stegen i detta bygge och var befinner ni er idag?

– Samverkan mellan Malmö stads utbildningsförvaltningar och Fakulteten för Lärande och samhälle har utvecklats under flera år från att initialt handla om att personal i båda organisationerna haft uppdrag som forskningsledare med syfte att skapa gemensamma kunskapsallianser för praktiknära forskning och utveckling, till att förtydligas och mer riktas mot en gemensam kunskapsproduktion. 2019 skrevs ett ULF-avtal om att utveckla den gemensamma forskningsmiljön, och de senaste två åren har vi lagt fokus på att etablera en seminarieserie med syfte att utgöra en mötesplats för forskare och praktiker. Hittills har det deltagit personal och ledning från våra förskolor och skolor vid samtliga seminarier, och vi fortsätter att utveckla satsningen.

– Ett annat resultat av samverkan är en treårig flexit-tjänst med fokus på digitalisering, som 2020 beviljades medel ur Riksbankens Jubileumsfond. Tjänsten innebär att en forskare bedriver praktiknära forskning i samarbete med utbildningsförvaltningarna och fördelar sin arbetstid mellan staden och universitetet.

Två forskningsprojekt har hittills startats inom ramen för forskningsmiljön; Lässtimulerande och språkutvecklande arbete för delaktighet och inkludering samt Känsla av sammanhang och agency i relation till lokala och globala utmaningar. Varför just dessa projekt?

– Fakulteten utlyser årligen 300 lektorstimmar för forskning inom miljön. Ansökan kan antingen syfta till att etablera ett nytt samarbete utifrån en gemensam frågeställning, eller förstärka ett befintligt samarbete. Ansökningarna rangordnas av en arbetsgrupp, och de som får högst poäng presenteras för styrgruppen som sedan väljer ut de två forskningsprojekt som bedöms vara mest relevanta såväl för skolan som för universitetet. Förra året var det dessa två forskningsprojekt som tilldelades medel, 150 timmar vardera. Det tog något längre tid än vad styrgruppen bedömt för forskarna att komma i kontakt med skolor, vilket gjorde att igångsättandet av projekten fördröjdes. Vi som sitter i styrgruppen som representanter för skolförvaltningarna arbetar därför nu mer aktivt med att bidra med våra kontakter för att det ska gå smidigare.

Hur har mötet mellan forskare och pedagoger sett ut?

– Mötena mellan forskare och verksamma i våra förskolor och skolor ska mynna ut i praktiknära forskning, det vill säga ta sin utgångspunkt i praktikens behov av kunskap och bidra till att utveckla skolverksamhet samt lärarutbildning. I några fall har initiativet eller frågorna kommit från lärare, skolledning eller förvaltning, i andra fall från forskarna. Det bästa engagemanget får vi när frågorna uppstår i de praktiker där barn och elever möter förskollärare och lärare.

– Gemensamt är att forskarna träffar praktikerna och att det sker en dialog där fokus är att skapa gemensam förståelse för frågeställningarna. Det har visat sig vara en komplex process i förhållande till att perspektiv och drivkrafter kan skilja sig åt ganska markant. Om det finns en ödmjukhet och ett genuint intresse av att förstå den andres kunskap och kompetenser och se varandra som samarbetspartners, brukar det lösa sig när relationen väl är etablerad.

Vilka utmaningar respektive framgångsfaktorer har du sett när det gäller samarbetet mellan förvaltning och lärosäte?

– När forskare och praktiker har ett gemensamt fokus fungerar samverkan väldigt bra. Det stärker skolorna i deras vetenskapliga kompetens och bidrar till ny kunskap för forskarna eller nya modeller för samverkan. Bara det faktum att förskollärare, lärare och skolledare får sin praktik beforskad gör att man får syn på allt det fina arbete som redan pågår och det skapar en stolthet. Mer problematisk är att forskare och praktiker lite för ofta har olika förståelse för vad samarbetet ska leda till. Det finns en inbyggd motsättning i förhoppningarna om att producera ny forskning med utgångspunkt i praktikens frågor; Där våra verksamheter ser stöd i utvecklingen av sina praktiker som det viktigaste, ser forskarna produktion av ny kunskap som sitt främsta fokus.

– När verksamheternas och forskarnas intressen sammanfaller sker magi. När de inte gör det uppstår frustration. Vi har även noterat att forskare vid Malmö universitet gärna vill se tydliga möjligheter till finansiering, vilket i förlängningen är en risk eftersom det kan uppfattas som bristande intresse från universitetet för praktikens utmaningar. En möjlighet som vi ser framåt är att samordna oss mer med de geografiskt näraliggande lärosätena för att skapa en bredd i de satsningar som görs, exempelvis med hjälp av Skånes kommuner.

Hur arbetar ni med kunskapsdelning och spridning?

– Spridning sker dels genom seminarieserien, dels genom respektive parts egna kanaler. Inom skolförvaltningarna sprids erfarenheterna genom intranätet, webbplatsen Pedagog Malmö och i nyhetsbrev som går ut inom förvaltningarna. Motsvarande spridning sker inom Malmö universitet. Vi för just nu en dialog i styrgruppen om hur vi ska kunna länka samman de olika kommunikationskanalerna. Flera av projekten inom forskningsmiljön har även presenterats på Lärarnas skolutvecklingskonferens som anordnas vart 1,5 år i Skåne. I några av projekten skriver verksamheterna och forskarna rapporter eller andra texter tillsammans. På sikt ser vi även spridning via artiklar i olika tidskrifter.

Hur hoppas du att forskningsmiljön ska utvecklas?

– Min förhoppning är att forskningsmiljön ska utvecklas till ett tredje rum där verksamma i förvaltning och på lärosäten kan mötas i ögonhöjd, dela erfarenheter, identifiera gemensamma intressen och klättra i varandras kunskaper och kompetenser.

Fullständig version av intervjun med än mer utförliga svar av Lisbeth Gyllander Torkildsen.

Växande forskningsmiljö i samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet

2022-04-08

Hej Lisbeth Gyllander Torkildsen, Kvalitets- och utvecklingschef på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad. Ni har i samverkan med Malmö universitet börjat bygga upp en gemensam forskningsmiljö med fokus på likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola. Vad består den här forskningsmiljön av?

– När verksamheternas och forskarnas intressen sammanfaller sker magi, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen, kvalitets- och utvecklingschef på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad. Tillsammans med Fakulteten Lärande och samhälle på Malmö universitet utvecklar de en levande forskningsmiljö.

– Forskningsmiljön består av forskare från Malmö universitet och licputerade eller disputerade lärare i Malmös tre skolförvaltningar. De flesta av lärarna arbetar som vetenskapliga utvecklingsledare på den gemensamma enheten Pedagogisk Inspiration Malmö (PI). Forskningsmiljön leds av en forskare som har anställning i staden och på Fakulteten Lärande och samhälle, och av två forskare från universitetet. En särskild styrgrupp med ledningspersoner från staden och från fakulteten träffas regelbundet. 

Vad vill ni åstadkomma med forskningsmiljön?

– Vi vill möjliggöra för forskare från Malmö universitet och verksamma i förvaltningarna att tillsammans ta sig an de möjligheter och utmaningar som skolan och universitetets lärarutbildningar står inför. Vi har identifierat ett gemensamt behov av att utveckla kunskap om hur specifika förutsättningar i staden, exempelvis stora socioekonomiska skillnader och kulturell och språklig diversitet, påverkar och kan påverkas av de praktiker i skola och förskola där elever och barn lär och utvecklas. Genom forskningsmiljön skapar vi förutsättningar för praktiknära forskning tillsammans med pedagoger och ledningar på förskolor och skolor.  

– För att nå målsättningarna använder vi flera metoder, bland annat utveckling av det tredje rummet, det vill säga mötesplatser för samverkan såsom en gemensam seminarieserie, genomförande av gemensamma forskningsprojekt, affilieringar till Malmö universitet och dokumentation och spridning av beprövad erfarenhet.

När togs de första stegen i detta bygge och var befinner ni er idag?

– Samverkan mellan Malmö stads utbildningsförvaltningar och Fakulteten för Lärande och samhälle har utvecklats under flera år från att initialt handla om att personal i båda organisationerna haft uppdrag som forskningsledare med syfte att skapa gemensamma kunskapsallianser för praktiknära forskning och utveckling, till att förtydligas och mer riktas mot en gemensam kunskapsproduktion. 2019 skrevs ett ULF-avtal om att utveckla den gemensamma forskningsmiljön, och de senaste två åren har vi lagt fokus på att etablera en seminarieserie med syfte att utgöra en mötesplats för forskare och praktiker. Hittills har det deltagit personal och ledning från våra förskolor och skolor vid samtliga seminarier, och vi fortsätter att utveckla satsningen.

– Ett annat resultat av samverkan är en treårig flexit-tjänst med fokus på digitalisering, som 2020 beviljades medel ur Riksbankens Jubileumsfond. Tjänsten innebär att en forskare bedriver praktiknära forskning i samarbete med utbildningsförvaltningarna och fördelar sin arbetstid mellan staden och universitetet.

Två forskningsprojekt har hittills startats inom ramen för forskningsmiljön; Lässtimulerande och språkutvecklande arbete för delaktighet och inkludering samt Känsla av sammanhang och agency i relation till lokala och globala utmaningar. Varför just dessa projekt?

– Fakulteten utlyser årligen 300 lektorstimmar för forskning inom miljön. Ansökan kan antingen syfta till att etablera ett nytt samarbete utifrån en gemensam frågeställning, eller förstärka ett befintligt samarbete. Ansökningarna rangordnas av en arbetsgrupp, och de som får högst poäng presenteras för styrgruppen som sedan väljer ut de två forskningsprojekt som bedöms vara mest relevanta såväl för skolan som för universitetet. Förra året var det dessa två forskningsprojekt som tilldelades medel, 150 timmar vardera. Det tog något längre tid än vad styrgruppen bedömt för forskarna att komma i kontakt med skolor, vilket gjorde att igångsättandet av projekten fördröjdes. Vi som sitter i styrgruppen som representanter för skolförvaltningarna arbetar därför nu mer aktivt med att bidra med våra kontakter för att det ska gå smidigare.

Hur har mötet mellan forskare och pedagoger sett ut?

– Mötena mellan forskare och verksamma i våra förskolor och skolor ska mynna ut i praktiknära forskning, det vill säga ta sin utgångspunkt i praktikens behov av kunskap och bidra till att utveckla skolverksamhet samt lärarutbildning. I några fall har initiativet eller frågorna kommit från lärare, skolledning eller förvaltning, i andra fall från forskarna. Det bästa engagemanget får vi när frågorna uppstår i de praktiker där barn och elever möter förskollärare och lärare.

– Gemensamt är att forskarna träffar praktikerna och att det sker en dialog där fokus är att skapa gemensam förståelse för frågeställningarna. Det har visat sig vara en komplex process i förhållande till att perspektiv och drivkrafter kan skilja sig åt ganska markant. Om det finns en ödmjukhet och ett genuint intresse av att förstå den andres kunskap och kompetenser och se varandra som samarbetspartners, brukar det lösa sig när relationen väl är etablerad.

Vilka utmaningar respektive framgångsfaktorer har du sett när det gäller samarbetet mellan förvaltning och lärosäte?

– När forskare och praktiker har ett gemensamt fokus fungerar samverkan väldigt bra. Det stärker skolorna i deras vetenskapliga kompetens och bidrar till ny kunskap för forskarna eller nya modeller för samverkan. Bara det faktum att förskollärare, lärare och skolledare får sin praktik beforskad gör att man får syn på allt det fina arbete som redan pågår och det skapar en stolthet. Mer problematisk är att forskare och praktiker lite för ofta har olika förståelse för vad samarbetet ska leda till. Det finns en inbyggd motsättning i förhoppningarna om att producera ny forskning med utgångspunkt i praktikens frågor; Där våra verksamheter ser stöd i utvecklingen av sina praktiker som det viktigaste, ser forskarna produktion av ny kunskap som sitt främsta fokus.

– När verksamheternas och forskarnas intressen sammanfaller sker magi. När de inte gör det uppstår frustration. Vi har även noterat att forskare vid Malmö universitet gärna vill se tydliga möjligheter till finansiering, vilket i förlängningen är en risk eftersom det kan uppfattas som bristande intresse från universitetet för praktikens utmaningar. En möjlighet som vi ser framåt är att samordna oss mer med de geografiskt näraliggande lärosätena för att skapa en bredd i de satsningar som görs, exempelvis med hjälp av Skånes kommuner.

Hur arbetar ni med kunskapsdelning och spridning?

– Spridning sker dels genom seminarieserien, dels genom respektive parts egna kanaler. Inom skolförvaltningarna sprids erfarenheterna genom intranätet, webbplatsen Pedagog Malmö och i nyhetsbrev som går ut inom förvaltningarna. Motsvarande spridning sker inom Malmö universitet. Vi för just nu en dialog i styrgruppen om hur vi ska kunna länka samman de olika kommunikationskanalerna. Flera av projekten inom forskningsmiljön har även presenterats på Lärarnas skolutvecklingskonferens som anordnas vart 1,5 år i Skåne. I några av projekten skriver verksamheterna och forskarna rapporter eller andra texter tillsammans. På sikt ser vi även spridning via artiklar i olika tidskrifter.

Hur hoppas du att forskningsmiljön ska utvecklas?

– Min förhoppning är att forskningsmiljön ska utvecklas till ett tredje rum där verksamma i förvaltning och på lärosäten kan mötas i ögonhöjd, dela erfarenheter, identifiera gemensamma intressen och klättra i varandras kunskaper och kompetenser.

Fullständig version av intervjun med än mer utförliga svar av Lisbeth Gyllander Torkildsen.

Senast uppdaterad: 2022-08-29